Vid Din Sida

Fotocred: Camilla Käller

Hur ser du på uteliggare/hemlösa? Jag menar inte tiggarna, utan de hemlösa. Tänker du att om man supit ner sej eller knarkar så får man skylla sej själv? Eller kan du se förbi skavankerna och se människan? Kan du förstå att alla hemlösa inte ens är missbrukare?

Jeanette var ordningsvakt i tunnelbanan när hon träffade på en elegant, äldre herre, längst ner på blå linjen där man inte bör vara nattetid. Hon började prata med honom och fick veta att han trots sitt ordnade yttre var hemlös, men det visste inte ens hans barn. Efter en lång fika och hela mannens livshistoria förändrades något i henne, hon var tvungen att göra något! Idag är Jeanette tjänstledig och driver organisationen Vid Din Sida. Hon SÅG människan och behovet och ville göra något konkret.

För äldre hemlösa utan alkohol- eller narkotikaproblem finns inte mycket hjälp. Härbärgena är oftast bara öppna för missbrukare och har få platser. Lyckas man ändå få en plats där så byts sängkläderna bara en gång i veckan och vem vill ligga i skitiga lakan? Då sover man hellre på en bänk med naturen och djuren som sällskap eller på nattbussen. Jeanette hjälper de äldre hemlösa i Stockholm så gott hon kan och på bara en vecka hade hon samlat ihop 35 000 kr från vänner och bekanta och detta blev grundplåten till Vid Din Sida.

Fotocred: Camilla Käller

I måndags arrangerade organisationen en stödgala på Café Opera, nu för att samla ihop pengar till en lokal där man kan samlas, ta en dusch, äta något, värma sej och umgås. Tommy Nilsson och Ace Wilder var några av artisterna som självklart ställde upp helt gratis. En mängd tavlor hade skänkts och dessa auktionerades ut av Peder Lamm. Mitt i allt vimmel träffade jag Kjell Bergqvist som jag jobbade med på 80-talet. Han ropade in en tavla med sej själv som motiv och tänkte sälja den vidare på sin sida kjellestavelresa. På så sätt genererar den pengar två gånger.

Bland gästerna sågs även Stakka Bo, Kenny Solomon och Tess Merkel, Anna Benson, Annika Jankell, Lia Boysen och en massa andra. Det gick en annan gala parallellt med denna, som kanske var "finare" eftersom den sändes på tv och det var fler "kändisar" där... Vad vet jag? Jag vet dock att detta var en väldigt fin och hjärtlig kväll där känslorna styrde. Det var gripande livsöden och många tårar. Vi gick innan det var färdigt, men bara tavlorna drog in många sköna tusenlappar - så jag hoppas det blev en bra grundplåt. Vill du också hjälpa till så kan du swisha en slant hit: 1236333165

Fotocred: Camilla Käller

Jag beundrar personer som Jeanette. Att se ett behov och sedan verkligen göra något för att hjälpa.  Alla kan skänka en peng genom att stoppa i en bössa eller ringa ett telefonnummer. Men att starta något sånt här stort kräver betydligt mer! Det kräver både mod, envishet och jävlaranamma! Det lättaste i detta är nog att arrangera galan... det är byråkratin och alla regler kring organisationer och insamling som är knepigt. Alla hundratals blanketter och papper!

Att bli sedd är något av det viktigaste av allt. Att bli sedd som den man faktiskt är utan att bli dömd. Det berättade bla Lasse om, som var med på galan. Jeanette såg och fortsätter att se! Vi alla på galan såg! Frågan är vad du ser?