Själv har jag varit en dålig dotter både till min mamma och pappa, när det gäller både mors- och farsdag. Många gånger har de varit bortresta på sina respektive dagar och då har det förstås inte blivit något firande alls. Har de varit hemma har jag åkt över med något litet och sagt grattis. Det har aldrig varit tal om några muggar eller kort med "Världen Bästa Mamma". Jag tror nämligen inte att det finns någon sån. Alla föräldrar gör så gott de kan efter sin förmåga, ingen är bäst. Det är heller ingen tävling!
Det här har i sin tur gjort att mina barn inte sett mej fira mina föräldrar så där särskilt mycket och därför inte heller blivit så bra på att fira vare sej mej eller sin pappa. Jag har helt enkelt varit en ganska dålig förebild när det gäller firande av mors- och farsdag och får alltså skylla mej själv idag. Jag har inte förrän sent igår ens tänkt tanken att jag kanske borde hålla mej hemma och iaf ge dem en chans att komma hit...
Så illa är det! Jag varken planerat för, eller räknat med, något eget firande. Istället har jag planerat för vad min mamma ska få idag på Morsdag och samtidigt fira min pappa som fyller år på tisdag (då är vi borta) . Martin är hos sin mamma nu, de är bättre på sånt här, och sen åker vi och firar mina föräldrar innan vi lämnar pälsbollen där och åker in till stan. Jag ger alltså knappt mina barnen ens chansen att fira mej, eftersom jag helt enkelt glömt bort att man borde hålla sej hemma.
Men så tänker jag på alla dem som inte blir firade alls. de som kanske ligger i konflikt med sina barn eller har barn som inte längre finns i livet. Eller alla styv-, bonus- och familjehemsmammor som också finns i barns liv på olika sätt. Ett extra stort och varmt grattis till er!
Men jag tycker nog att dagen faktiskt kan avskaffas, så kan vi väl fira varandra lite då och då istället. Att något spontant säger att man är värdefull är ju faktiskt mer värt än att få en blomma på Morsdag. Eller vad tycker ni?
Jag gillar kommersiella jippon just av den anledningen att jag aldrig blivit uppmärksammad eller firad direkt sedan jag blev vuxen och var ensam under många år. Jag tycker inte att det ena behöver utesluta det andra..man kan ha specifika kommersiella dagar för dem som uppskattar det och så kan man fira varandra lite då och då. De som inte vill fira mors/fars dag behöver inte det och de som vill göra det får göra det. Man kan leva i symbios :)
SvaraRadera