fredag 13 februari 2015

Måttstock för lycka?

Jag vet inte vad ni anser att lycka är. För mej är det likställt med harmoni, att känna ett lugn i hela kroppen. Å den känslan börjar faktiskt infinna sej hos mej igen. Nästan hela 2014 var ett halvt helvete och i vissa stunder var det ett rent helvete. Jag var väldigt lättad över att få byta år och tänkte att det iaf inte kunde bli värre. Jag hade tappat hoppet om att det skulle bli bättre, men jag tänkte att det iaf inte kunde bli värre. Så illa var det.

Men häromdagen kände jag att det pirrade lite i kroppen igen. Ljuset är tillbaka och solen sken och värmde faktiskt så pass att jag kunde sitta ute på trappen och äta frukost. Nu börjar min tid på året! Hundpromenaderna har varit längre och jag bytte tom till vårjackan i onsdags.

Om det finns en måttstock på lycka så är det för min del när jag hinner ta hand om hela mej. Att hinna/ta sej tid/komma ihåg att ta tandtråd på morgonen efter tandborstningen, att smörja in hela kroppen efter badet, att äta en lång frukost utan att känna dåligt samvete. Å allt det här börjar jag faktiskt göra igen.

Martin har jobbat på sitt nya jobb i 6 veckor och nu börjar mina nya rutinera att sätta sej och jag blir nog lycklig av rutiner verkar det som. Jag vill ha ett flyt i vardagen utan överraskningar som tar tid av mej. Senior har också trasslat upp sitt liv, eller om jag trasslat upp det åt honom kanske... vi har iaf koll, han skrattar igen och mår hyfsat bra.

Våren är på gång, det är ljusare och varmare. Dagarna går jättesnabbt och jag hinner inte allt jag vill, men har insett att om jag accepterar att det är så så mår jag bättre. Jag tar mina dagliga hundpromenader, tränar när jag hinner, tar hand om hemmet och mej. Sen ska det klämmas in lite jobb också, det är en hel del pressvisningar som ska hinnas med. Men dessa brukar bjuda på frukost eller lunch, så då sparar man ändå lite tid genom att slippa laga mat.

Jag är numera medveten om vad som inte funkar och är noga med att undvika det. Jag kan helt enkelt inte sova för lite eller gå upp tidigt flera dagar i sträck. Då får jag ont och har svårt att fokusera tankarna. Jag kan heller inte boka upp mej flera dagar i sträck och måste acceptera det.  Jag måste avsätta tid för träning av något slag; promenader, löpbandet eller Curves. Och jag måste äta bra och varierad kost, jag kan helt enkelt inte gå upp i vikt för mycket. Övervikt, stillasittande, trötthet, stress och väderomslag är värsta ingredienserna i mitt liv. Allt det måste jag undvika för att fungera. Å andra sidan ska nog alla undvika det, men för mej är det så otroligt tydligt. Jag ser effekten direkt!

Jag börjar iaf känna harmoni igen, något jag inte ens vågade hoppas på i december. Just idag har jag iofs bara hunnit träna och nu är det snart lunchdax. Men det är som det är. Lite mat i magen nu och sen blir det hundpromenad innan jag sätter mej och jobbar. Tvättkorgarna är iaf tomma och det känns himla bra!

Vi har alla olika måttstock på lycka och kanske är min att det smakar munskölj i munnen och att jag kan dra mej en stund på morgonen utan dåligt samvete. Vad är din?


6 kommentarer:

  1. God eftermiddag! Jag har ingen måttstock på lycka. Det blir vad det blir i den stunden som är ♥
    Rent spontant känner jag att du lägger viss tid på att grubbla och känna efter, det tar tid ifrån dig, för du är bra som du är. Lite pepp behöver vi alla ibland, men ändå! Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag tänker mycket men jag har iaf slutat älta :-)

      Radera
  2. Jag blir lycklig av att läsa ditt inlägg för du beskriver precis det jag tycker att lycka är. Lycka kommer inifrån och är en så skön känsla. Det är avslappnat, accepterande av verkligheten, varande i nuet och att bara älska att vara just där man är.

    Önskar dig en underbar kväll!

    You Rock!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att kuna förmedla lite av känslan till dej :-)

      Radera
  3. Lycka för mig är då jag får må bra och kan glädja mig över det, att kunna gå ut tillsammans med min mysing, utan att mitt hjärta pumpar så fort och hackigt att all ork försvinner.
    Känner du av våren redan? Det börjar visserligen bli ljusare men snön är fortfarande kvar och halkan.
    Men jag förstår dig och känner igen det i min man. Han sa senast igår. "Känner du, nu är våren på gång"? Nja, det kände jag inte direkt men får glädja mig över att ni gör det och blir lycklig av det.
    Kram och hoppas att du får en fin Alla Hjärtans dag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner absolut av våren! Tack o lov måste jag nog säga för jag höll nästan på att ge upp :-)

      Radera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: