måndag 2 juni 2014

Lillfingret fick egen diagnos...

Så var det alltså besök hos Dr Torsten igen och naturligtvis kom jag hem med en bunt nya diagnoser och lärde mej lite nya latinska ord. Jag reagerar knappt längre och stackars Torsten bara tittar oroligt  på mej och frågar hur jag mår när han ger mej nyhetsläget. Men vi tar det från början...

Jag var kallad till röntgen av ryggen 8.30 och tid att träffa Dr T 9.30. Röntgen tog tid och jag hann precis ner till mottagningen i tid. Dr T börjar med att kolla knölen på handen och upptäcker att det är en på g även på andra handen, den hade jag inte sett själv. Han konstaterar att det rör sej om ett sk ganglion som han förklarar som ungefär ett brock. "Ganglion kan syfta på en svulst vid leder eller senor orsakad av läckande ledvätska" står det på Wikipedia. I mitt fall har tydligen ledvätska läckt ut och bildat ett slags bråsk. Den opereras bort om jag vill och då ska jag säga till, men det är inte farligt.

Medan han klämde på handen och runt tumleden så frågade han om händerna ofta domnar. Senast igår pratade Martin och jag om att jag snart måste ta tag i just den biten, men klara av dagens besök först. Mina händer domnar när jag springer, ligger i soffan och läser eller leker med mobilen osv. När Dr T frågade började jag bara skratta och sa att det ju var nästa besöks frågeställning och att han väl fick vänta lite. Men detta var alltså anledningen till att han kollade lite närmare på mej och konstaterade att jag har karpaltunnelsyndrom på bägge händerna. Då trodde jag att man ska ha jätteont och svårt att greppa, men det var tydligen de där domningarna som var det tydligaste kännetecknet. Jahaja... å när han ändå var på gång frågade han om mina fingrar låser sej i böjt läge. Jamen vaddå? Mitt lillfinger har gjort det sedan säkert 20 år tillbaka och är orsaken till att jag inte längre kan virka eller sticka. Så även lillfingret fick ett eget namn; triggerfinger! Å allt detta ska nu opereras, men inte förrän jag säger till själv. Det är inte akut, men måste fixas. Jaja, ska bara fixa lite annat först lixom...

Sen var det ryggens tur. Röntgensvaret sa att man rygg ser ut att vara ungefär i den ålder den är och att man ser lite artros lite överallt. Men nu blev det både grekiska och latin och jag fattade inte ens hälften... MEN det är inget allvarligt fel, inga diskbråck eller anat fel på ryggrad eller kotor. Men jag har fått remiss till sjukgymnast som ska jobba med mej och inte bara ge mej övningar att göra hemma. Jag ska träffa arbetsterapeut också för att få skenor till händerna, en för natten som minskar trycket på handleden och en för dagtid som avlastar hela handen och tummen.

När jag kom hem försökte jag förstå allt som sagts men gav upp, jag vet att jag har ont men inte överjävligt, att det är några små fel och att dessa ska fixas när jag säger till. Så när jag ändå var igång slog jag en ny signal till St Göran för att ännu en gång fråga om min bröstoperation och den här gången fick jag faktiskt vet lite mer än jag gjort de fyra senaste gångerna som jag ringt. Idag fick jag veta att enbart cancerpatienter kommer att få operationer under sommaren och att jag förmodligen kan utnyttja vårdgarantin som innebär att jag ska söka vård någon annanstans. Men jag skulle bli uppringd för mer info, så nu väntar jag igen... Jag har väl ringt dit sisådär 4-5 gånger nu och alltid blivit lovad att någon ska ringa upp, hittills har INGEN gjort det! Så vi får väl se hur det blir den här gången... Jag ger dem till imorrn, annars tar jag själv kontakt med vårdgarantikansliet. 

Så nu sitter jag här med några nya diagnoser igen. Jag har ju sagt att mitt liv är ett skämt och en följetong. Kanske borde skriva en sjukhussåpa...?

4 kommentarer:

  1. Jag tycker helt klart du ska skriva en sjukhussåpa :)
    Där du skriver ned allt du upplever i alla olika väntrum, vad läkarna säger och gör med mer.. :)
    Sedan har vi det där med alla diagnoser som man får reda på att man har.

    Jag fick själv reda på att jag lever med en dödlig sjukdom, när jag var 24 år gammal...efter att ha rest stort sett hela Sverige runt under min uppväxt för att komma på vad det var som var "fel" min kropp :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Illa att det tog så långt tid att få din diagnos, men skönt att du till slut ändå fick den.

      Radera
  2. Så det var ganglion trots allt. Skönt att du fått ett svar. Och hrrrmm, jag kanske borde ta mig i kragen själv också. För min del domnar ofta tummar och lillfingrar, framför allt i samband med att jag har ont från handlederna. Men ja, även när jag ligger på rygg och leker med mobiltelefonen. En obehaglig känsla. Handlederna gör ONT ordentligt när det är som värst. Kram och ta hand om din kropp (och där skulle jag lyda min egen uppmaning)!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, lyd nu ditt eget råd och ta hjälp. NU!

      Radera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: