Ingen småbarnsmamma längre

Junior 7 månader

Idag fyller min yngste son 18 år! Detta innebär alltså att jag inte längre har några minderåriga barn, jag har numera vuxna barn. Å jag som bara är 27  :-)

När Junior föddes blev han sjuk nästan direkt. Han var bara några veckor när han hade sin första lunginflammation och strax efter det fick han sin första allergichock. Så astma och allergi drogs vi med från början och då var även infektionskänsligheten ett faktum. När han var 8-9 år upptäckte man även att han hade en enzymbrist i tunntarmen som gjorde att han inte kunde bryta ner kolhydrater och fett. Innan vi fick veta felet gick han upp mer och mer i vikt, trots att vi åt rätt och han tränade mycket redan då. Men så snart vi kom till rätt läkare och fick rätt medicin, så fixade det till sej. Det värsta var väl när han fick sin huvudvärk i 15-årsåldern, som satt i i nästan två år. Det var riktigt jobbigt att inte veta orsaken eller kunna hjälpa honom.

Junior 18 år

Junior har alltid varit en omtyckt person som haft ganska lätt för sej. Skolan har gått ganska lätt och betygen har alltid varit höga utan någon större ansträngning. Eftersom han tränat nästan varenda dag de senaste åren så har han mest haft kompisar inom simningen, men han smälter in i de allra flesta sammanhang. Han har varit väldigt mycket sjuk, men har ändå varit med och accepterad överallt. Han är en lättsam människa helt enkelt, som är lätt att tycka om. Man blir glad av honom!

Som ung vuxen vågar han numera ta ställning när han ser något fel eller någon behöver hjälp. Han kunde inte riktigt förstå nytta av att vi skulle ta med alla de där gosedjuren till Gambia. Men när han såg alla glada barn så kunde han inte få nog av att ge bort grejerna och började leta i sin egen packning hur mycket han kunde avvara. Det trillade nog ner en och annan pollett på resan... även om han flera gånger sett fattiga människor, så var detta något särskilt. Att kunna hjälpa på ett så enkelt sätt tilltalade även honom.

Nu är min två fina barn alltså vuxna och det är dax för mej att kliva åt sidan. Idag har vi fixat med alla bankpapper och fört över alla hans konto till honom själv, skaffat bankdosa och pensionsförsäkring. Han har ansökt om ICA-kort, mobilnumret ska föras över på honom och han står from inatt i bostadskö. Vi hade hoppats att han även skulle vara lycklig innehavare av ett B-körkort, men tyvärr fixade han bara teorin. Så han kör upp på nytt på torsdag och då hoppas vi att körningen ska godkännas.

Jag är så otroligt stolt över min fina barn. Tänk att de där två har legat i min mage! Det är faktiskt en ganska cool grej, även om det egentligen är fullständigt betydelselöst. Jag hade ju älskat dem precis lika mycket även om de hade varit födda av någon annan. De är och kommer alltid att vara min fina pöjkar. Världens finaste.

Grattis på din 18-årsdag älskade unge! Nu börjar ett nytt kapitel i livet, för oss båda  :-)