Jag mötte upp Martin och tillsammans gick vi till Östermalms IP där Pride Park ligger. Jag har bara sett delar av Prideparaden förut, aldrig besökt själva festivalen. Vi har alltid varit på Öland och inte velat avbryta semestern. Men i år var det dax! Vi har fixat till det så att vi kan vara där varje kväll för att verkligen kolla in allt och få bra bilder.
Vi började med att gå runt på områden för att få en översikt. Direkt när man kommer in står det mängder med foodtrucks, så mat råder det ingen brist på! Man behöver alltså inte äta innan man kommer, allt finns där! Scenen ligger ungefär i mitten och runt är det en massa marknadsstånd där företag och organisationer gör reklam för sina grejer. Här finns bla nästan alla politiska partier, kyrkan, fackförbund och olika sexshoppar. Här och där finns även barer och mingelutrymmen. Längst in ligger Kinky Corner, där man måste vara 18 år för att gå in och det är totalt fotoförbud. Jag gick faktiskt in, trots att jag är lite pryd :-)
Invigningen började med prisutdelning där bla Amerikansk fotbollförbundet och Rickard Söderberg fick pris. En rosa tistel tilldelades Gotland pga årets Almedalsvecka. Sen körde showen igång med bla Tina Leijonberg, körer, stråkorkestrar och årets Pride låt av Thomas Sekelius. En härlig show som tyvärr fick lite regndroppar på sej, men det var inte så farligt. Självklart höll Prides ordförande tal och det var otroligt gripande då han kom ut för först ett år sedan, 35 år gammal, muslim från Iran... hur lätt har han haft det?!
När jag stod där i mängden av människor slog det mej att jag var i minoritet just precis då. Jag har varit i minoritet ganska många gånger, särskilt när jag bodde i Afrika och på olika uppdrag jag haft där jag många gånger varit yngst eller enda kvinnan. Men aldrig så jag riskerat att bli misshandlad eller så. Även om jag ofta var den enda vita i Afrika och ofta ensam kvinna bland män så kände jag mej alltid totalt accepterad i motsats till många andra sammanhang här i Sverige och precis samma känsla fick jag där jag stod bland alla människor i Pride Park. Som heterosexuell på Pride bland alla HBTQ:are är man totalt accepterad! Ingen är konstig eller annorlunda - alla får plats. Mångfald berikar. Tänk om det var så överallt! Världen skulle kunna vara väldigt vacker om alla accepterades av alla.
Det jag också tänkte på var hur glatt och lugnt allt var. Ingen var otrevlig eller aspackad. Bara mängder med leenden och hjärtliga omfamningar. Många ifrågasätter om Pride verkligen behövs och mitt svar är ja! Visst har vi kommit en bit, men fortfarande finns mycket att göra. Fortfarande finns alldeles för många fördomar och berg att bestiga. Jag skulle önska att alla homofober kunde lägga bort sina fördomar för en enda dag och faktiskt besöka Pride Park med öppet sinne. De skulle se människor de aldrig sett förut förstås, men även se den enorma omtänksamheten, ödmjukheten, glädjen och hjärtligheten.
Mitt starkaste minne från invigningskvällen är personen som stod i närheten av oss med världens största fötter i snygga sandaler och målade tånaglar. Finaste sommarklänningen var på och läppstiftet var rosa. Tänk att kunna njuta av sommarkvällen precis som man är utan att riskera att bli uttittad, utpekad, utskrattad, spottad på, bli kallad saker och kanske tom misshandlad. Vilken lycka för den personen! Pride behövs! Självklart tog jag av respekt ingen bild på just den personen, ni får istället se ett par himla snygga strumpor på en annan besökare :-)
Ikväll är det schlagerkväll, något vi hört ska vara bästa kvällen på hela veckan. Vi är där och hoppas att allt vi hört om kvällen stämmer. Det ska iaf bli väldigt roligt. För är det några som kan schlager och fest så är det bögarna och de är många i Pride Park! Det blir säkert en toppenkväll! Hoppas vi ses där!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: