Det har varit fullt ös hela våren och ända fram till nu. I tisdags drog jag sista penseldraget på huset och sen gick luften ur mej... sedan dess har jag mest suttit och glott rakt fram - men ändå fått massor gjort på något konstigt sätt. Jag är trött samtidigt som jag har massor med energi... mysko kombo...
Som jag sagt förut så drivs jag av sol. När solen skiner orkar jag hur mycket som helst och mår hur bra som helst. Jag vill massor - men även om skallen är pigg så är kroppen trött av allt målande. Så jag sitter mest och tittar på tv och i reklampauserna tar jag tag i saker som behöver göras. Och rätt vad det är så har jag både städat, tvättat, diskat och skrivit flera texter.
Men hur trött jag än är så känner jag att allt är på väg åt rätt håll. Den senaste tiden har bjudit på en mängd roliga och överraskande besked som jag återkommer till om några dagar. Det går bra både för oss och många vänner och vi gläds tillsammans förstås. Ibland händer saker så snabbt att man inte riktigt hinner med i svängarna, så är det nu.
Jag ska bara komma ikapp lite i kroppen efter målandet så kommer nog allt att bli hur bra som helst. Om ett par veckor sitter vi på Birka Cruises på långkryssning till Gotland. Jag kommer alltså inte till mitt kära Öland i år, men väl till grannön - det får duga :-) På den resan ska vi bara koppla av, bli ompysslade och tanka energi har vi tänkt och sen är jag nog back in business igen.
Det är ju så med oss som har fibro att vi vill väldigt mycket och är vana att ha ont lite här och lite där. Den höga smärttröskeln gör att vi orkar lite för länge för vårt eget bästa och sedan behöver vi ganska mycket tid att komma tillbaka till livet igen. Jag är beroende av sömn, får jag bara det så funkar det mesta. Men stressen är värst för mej, då får jag mer värk och går upp i vikt.
Nu har jag återigen tid att ta hand om mej och jag tar verkligen vara på den tiden. Jag fick ihop mina tre träningspass i veckan och dagliga promenader och då mår jag som bäst. Solen har också visat sej nästan hela veckan som bonus, det är man ju inte van vid lixom... Den svenska sommarens oberäkneliga väder känner vi ju alla till.
Luften har gått ur mej lite efter allt målande, men nu finns tid att vila och det gör jag verkligen! Tack och lov så har jag världens mest förstående man som inte bryr sej särskilt mycket om hur det ser ut hemma. Vi hjälps åt med det mesta när jag tycker att vi behöver göra ett ryck, i övrigt tar jag en liten bit i taget.
Nu ska jag vila men imorrn händer kul grejer! Då ska vi vara med när City Banan invigs, sen är allt lugnt igen. Jag ska berätta allt om invigningen imorrnkväll! Häng med på min instagram @marlenrinda under dagen, så får ni se Panetoz uppträda och Ministrar klippa band. Missa inte det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: