torsdag 7 april 2016

Nödlösningar

När man försöker gå ner i vikt lockar allt som är gott, fettigt och sött. Att ha bra grejer hemma är a och o för att man inte ska trilla dit och stoppa i sej en massa grejer som man kanske inte planerat för. Följer man Viktväktarnas program får man iofs äta precis vad man vill, men inte hur mycket eller ofta som helst. Ibland händer det saker i livet som gör att man tappar kontrollen och det är då de smarta nödlösningarna måste finnas!

Jag har levt efter Viktväktarnas program i snart 16 år. Jag har bara skrivit in mej en gång och kan väl säga att jag följer programmet 40 veckor om året av 52 möjliga. Jag är alltså varken slavisk eller fanatisk. Jag halkar av banan, men vet hur jag tar mej upp igen. Att veta sina styrkor och svagheter hjälper långt! Jag älskar godis och kommer aldrig i livet att sluta äta det och med planering får jag in det också i livet. Mina svagheter är att jag avskyr att laga mat och ofta är väldigt trött. Mina styrkor är att jag är jäkligt envis och vanemänniska.

Så vad gör jag när allt går åt skogen då? Till att börja med ser jag det aldrig som ett misslyckande. Jag är inte misslyckad bara för att jag går över mina dagliga SP någon dag, inte ens om det blir så flera dagar i rad faktiskt. Jag är bara misslyckad om jag inte kravlar upp på banan igen och det har hittills inte hänt. Jag kan ligga i diket i veckor, tom månader - men jag kravlar mej alltid upp igen. Då är man inte misslyckad, oavsett hur länge man legat i diket. Ingen som försöker igen och igen är misslyckad! Jag börjar aldrig om - jag fortsätter bara framåt!

Det är viktigt för mej att ha bra saker hemma som går snabbt att fixa! Skit i vad folk säger om halvfabrikat! Det är bättre att äta något halvdant som går snabbt och mättar än att inte äta alls eller köra förbi Donken och ta en superfet hamburgare varenda gång allt spårar ur. Jag har alltid tortillabröd, korvar och filéer från Hälsans Kök, pasta, tomater och ägg hemma. Med detta kan jag göra wraps, "pasta rosa", tunnbrödrulle, tortillapizza eller bara koka upp pasta, korv och steka ett ägg. Enkelt, snabbt och gott! Jag skulle kunna leva på mina vegowraps!

Blir jag sötsugen tar jag en banan, blev jag inte nöjd så testar jag med ett kokt ägg. Är jag nöjd då, så var jag förmodligen hungrig, är jag inte nöjd så behöver jag godis! Och då äter jag godis! Men jag har inget hemma, det går inte. Blir jag så sugen att jag bara måste ha något, så måste jag ta mej till centrum och då är dealen med mej själv att jag måste gå dit för att få äta det. Jag köper alltid åtta bitar av mitt favoritgodis som är 100 gram. Jag vet alltså att jag får, hur mycket det "kostar", en begränsad mängd, inget frustrerande förbud, inget misslyckande. Min lösning som passar mej, passar förmodligen inte alla.

Eftersom jag ville hitta ett sätt att leva när jag skrev in mej i augusti 2000, var det viktigt att hitta lösningar för livet. Inte för stunden. Inga förbud, utan lösningar som går att leva med. Lösningen med barn i hushållet blev att vi alla fick dricka läsk och äta godis på helgerna. Så hade man något att se fram emot. Inget förbud, till helgen fick man ju. Å det funkade! Sedan barnen flyttade är det dock lite si och så med den regeln... Det var också viktigt att hitta snabba maträtter som alla tycker om, de här är några av dem Pasta med krämig spenatsås, Vitlökskycklinggryta, Vitlöksräkor och Kassler i ugn och andra enkla grejer som korv och makaroner, köttfärssås mm. Mycket vitlök ser jag nu  :-)

Just precis nu är jag lite ofrivilligt nere i det där diket, det är mycket som händer. Jag äter mycket mat som jag inte själv lagat och är ute på roligheter med ingen träning eller koll alls. Men det är ingen svacka och det är inget misslyckande. Jag går massor och vet att det blir ordning till helgen igen. Vågen pekar snabbt uppåt, men den pekar neråt när det blir ordning igen. Dock inte lika snabbt ner som upp...  Livet är så, det går upp och det går ner. Inget att straffa sej för, bara upp på banan igen.

Man måste vara snäll mot sej själv! Vi är vår största mobbare och sabotör. Vi klankar ner på oss själva istället för att jubla när vi gör bra val. Vi vet vad som är bra för oss och ändå lägger vi krokben för oss själva. Uppmuntra, belöna. Lägg inte ut några "krokben", köp inte kaffebröd och godis om ni inte kan ha det hemma. GÅ och köp det vid behov. Förändra beteendet som en belöning och en investering i livet. Istället för att se det som en uppoffring och en kur.

Se er själva som viktiga!


5 kommentarer:

  1. Vilket bra inlägg, och så bra gjort att hålla sig kvar efter 16 år. Jag applåderar!
    Häslningar
    @justdoit_acko (IG) :)

    SvaraRadera
  2. Åh, så bra, precis såna småtips alla som försöker förändra något i sitt liv behöver. Jag jobbar mycket just nu med att förändra mitt sätt att tänka - det är var klokord som jag tar med mig. :) Tack! kram /J

    SvaraRadera
  3. Tack...det där behövde jag läsa..
    Ha de bäst 😊

    SvaraRadera
  4. Tack...det där behövde jag läsa..
    Ha de bäst 😊

    SvaraRadera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: