måndag 26 mars 2012

Om jag inte vaknar...

Imorrn är det alltså dax! Klockan 7 ska jag infinna mej på Södertälje Sjukhus sal 15. Utsvulten och nyduschad. Sen får vi se när jag blir nerrullad till operation och sövd... Det visar sej.

Jag är faktiskt inte det minsta nervös, ser mest fram emot att få det gjort. Jag tänker inte på själva ingreppet utan på när jag får åka hem igen. Pappa kör mej dit och Martin kommer till avdelningen så fort han har jobbat klart. Han kör igång en ny företagsklass imorrn och kommer ha fullt upp. Men jag hoppas han hinner tillbaka tills jag kommer tillbaka till avdelningen.

Igår pratade vi om hur allt skulle bli vid värsta tänkbara scenario... om jag inte vaknar. Sånt man inte pratar om. Men eftersom jag sett det värsta hända, så vill jag ha planen klar. Testamentet ligger i datorn, iofs inte påskrivet - men det finns där. Det finns ett snarlikt som är påskrivet, men det är några år gammalt. Martin vet vad som gäller: ungarna ska ha allt och det ska vara deras enskilda egendom. Han vet även detaljer om begravning osv. Skönt att veta att allt finns nerskrivet och att ingen behöver fundera.

Men jag är frisk, inte överviktig och ska bara sövas i kanske 10-15 minuter. Så allt ska nog gå bra. Imorrn vi den här tiden vet vi kanske...

Å medan jag väntar in morgondagen ska jag försöka få så dammfritt som möjligt här hemma. Ska jag ligga på soffan hela eftermiddagen imorrn, så vill jag ju inte se några dammråttor :-)

.

4 kommentarer:

  1. Jag har också sett tillräckligt för att räkna med att man faktiskt aldrig vet hur länge till man kommer att leva. Men här behövs inget testamente; mina pojkar ärver automatiskt allting. Och begravningen överlämnar jag åt dem att bestämma hur de vill ha den.
    Lycka till imorgon! Hoppas att allt går bra och att ingreppet blir lyckat! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, dina pojkar ärver, men har du inte skrivit något så kan det bli så att ditt arv går till deras blivande ex-fruar... alltså: du avlider, pojkarna ärver dej, gifter sej, skiljer sej... och då får exet hälften. Det vill du väl inte?

      Radera
  2. Hoppas allt går väl och bra att du tänkt på även det som kan men inte får hända!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ibland måste man ta tag även i de jobbigaste frågorna.

      Radera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: