tisdag 8 juni 2010

Trodde inte det kunde bli värre...

Efter allt tjafs med skolan idag, så trodde jag inte att dagen skulle bli värre... men det blev den...

Vi åkte och jobbade, hade inga nya, så vi kom hem redan 7.30. På väg hem åkte vi och lämnade traderapaket på ett av schenkers ombud här i närheten. Ombudet ligger alldeles i närheten av vår skyttehall och jag känner hur det luktar rök. Vi ser inget, men konstaterar att rökdoften är ganska stark.

Väl hemma ser jag att en vän skrivit på sin facebook att skolan brinner. I skolan ligger vår skyttehall!!! Vi tittar ut och ser en rökpelare som ser ut som hiroshima-svampen. Kolsvart och täcker hela himlen. H-e!

Vi får snart veta att byggnaden är övertänd och förmodligen kommer hela skyttehallen gå upp i rök. Vår skyttehall som precis fått elektroniska tavlor och som både farbror Arne och skyttarna jobbat häcken av sej för att få i gott skick. Vi ringer skytteledare Arne och berättar, han blir bestört och åker dit direkt. Efter en stund får vi veta från honom att det otroligt nog verkar som att skyttehallen faktiskt kommer att klara sej...

Under den här tiden har Senior brutit ihop totalt. Inte enbart för att hans gevär finns där i lågorna, utan hur Arne mår nu och hur de ska kunna fortsätta sin verksamhet. Just nu skjuter de ute, men till hösten? Vi försöker trösta, men det går väl inget vidare. Nu börjar det komma upp bilder på aftonbladet och expressen, den ena värre än den andra. Senior tar till slut moppen och åker dit, han vill bilda sin egen uppfattning. Han har turen och får tag på en schysst polis som ger honom tillåtelse att åka förbi avspärrningarna för att titta. Han får prata med en brandman som säger att hallen nog kommer att klara sej från branden, men kommer att vara mycket vattenskadad. Han blir lugn, det kommer att ordna sej.

Nu ligger han i badet. Han har haft en lång och jobbig dag. Känslorna har hoppat upp och ner i kroppen på oss alla, men det har tack o lov löst sej till det bästa. I det långa loppet är det ju ändå så att så länge ingen människa kommer till skada är ju allt annat betydelselöst. Vi är lite omskakade av allt som hänt idag, men ok.

Bilden har jag lånat från Vivianne Swedberg, vars pappa bor i närheten och har dokumenterat allt.
.

1 kommentar:

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: