Då är vi iväg!

Direkt i söndagsmorse satte vi oss på pendeltåget till Arlanda för att flyga till Barcelona. Bröllopsresan började med lunch hos Pontus på Pontus in the Air. Vi åt varsin gigantiskt hamburgare som smakade ljuvligt!

När vi ätit satte vi oss en stund i en av ”myshörnorna” hos Pontus för att ladda telefonerna in i det sista och vila lite. Där finns infotavlor så man kan uppdatera sej och slipper sitta i en tråkig gate och vänta. Så var det dags att gå ombord och några timmar senare landade vi i ett varmt Spanien. Envisa som vi är tog vi våra ganska stora och ganska tunga resväskor och letade oss fram till tåget. Från tåget bytte vi till tunnelbana innan vi gick den sista biten till hotellet Melia Barcelona Sky. Det tog nästa två timmar innan vi kom fram. Då var vi helt slut!

Men det var bara att klä om och ge sej ut igen. Vi ville vara förberedda och veta var båten går ifrån, så vi skulle veta hur lång tid vi behövde dagen efter. Det var tur att vi gjorde det, för båten låg mycket längre bort än vi trodde. Vi fick helt enkelt lägga upp en smart plan för den lilla trippen… taxi är inget alternativ i vår värld.

Klockan var närmare 22 när vi hittat båten och vi skyndade till Fontain Munjic som har sin ljud- och ljusshow tom kl 23. Vi hann se sista halvtimmen och ta en snabb toast i närheten innan vi åkte till hotellet och stupade i säng. Då hade vi gått runt 2 mil…

På måndagen vaknade jag runt 7 och var nästan utvilad. Jag började förstå vad som hänt de senaste dagarna. Jag är ju gift!!! Allt har gått så snabbt och bara rullat på att jag knappt hunnit reflektera över allt som hänt. Gift och dessutom på bröllopsresa! Hur coolt som helst ju :-)

Vi åt frukost, kollade mail, skrev några texter och packade ihop oss. Återigen skulle resväskorna rastas och rulla genom Barcelona. Vi tog tunnelbanan ett par stationer, gick en bit och tog sedan en specialbuss sista biten. Jättesmidigt! Vi kom direkt till terminalen och fick väskorna incheckade utanför. Sen fick vi vänta… kön till incheckningen var låååång! Trots att vi var tidigt ute så var det säkert en timme i kö innan vi kunde gå ombord på Brilliance of the Seas.

Vi gick till vår hytt och fick väskorna levererade direkt. Så det var bara att byta om och gå upp och äta lunch. Byta om ja… jag har min senaste kryssning i skallen. Då bytte man om inför varje måltid. Flipflops, shorts och badkläder var inte acceptabelt i restaurangen. Det var det ingen som brydde sej om den här gången. Mycket har ändrads i kryssningsvärlden på 24 år… både när det gäller passagerare och personal. Tyvärr måste jag faktiskt säga.

När vi ätit utforskade vi båten, eller fartyget om man ska vara noga. Sen gick vi för att hämta koden till mitt internet som jag blivit lovad. Den fanns inte. Eftersom jag visste att det kunde bli strul så hade jag printat ut mailet där allt var bekräftat, men det hjälpte inte heller. En mycket otrevlig kvinna i receptionen meddelade att det som inte står i bokningen det finns inte. Punkt. Inte mycket vi kunde göra mer än att vänta tills Martins internet funkade igen, alltså dagen därpå.

Vi bytte om igen för middag, kvällens klädkod var ”Casual” och jag tog en vit klänning, låga sandaler och Carolines smycken. Även denna gång var vi rätt ensamma om att ha bytt om så jag var tvungen att fråga hovmästaren om vad som egentligen gäller. Han berättade att de är lite extra toleranta första dygnet då inte alla riktigt förstått klädkoderna. Men övriga dagar kommer man inte in i restaurangen med ”fel” kläder. Vårt bordssällskap var ett elegant par från Frankrike, de hade iaf koll på klädkoderna. Tyvärr kan de ganska dålig engelska, men vi gör vad vi kan för att förstå varandra.

Nu är vi iaf ombord! Bröllopsresan kan börja!!! Första stoppet var Villefranch och Nice, men det berättar jag om en annan dag. Jag kan iaf berätta att vi besökte platsen för attacken för 13 dagar sedan… fruktansvärt jobbigt!