torsdag 5 november 2015

Tackar nej till femsiffrig löneförhöjning...

Som ni vet så är vi inte särskilt matrealistiska av oss. Vi lever ganska billigt men tycker inte att vi snålar ändå. Vi sparar till våra resor, äter det vi vill och gör i princip det vi vill också. Vi går runt på ungefär 12-13 000 i månaden och då är boende, mat och allt annat inräknat. Så nu när Martin fick högre lön på det nya jobbet var det den extra semesterveckan och kortare restiden som bettyde mer än pengarna. Men det var jobbet i sej som lockade honom mest, inget annat.

Nu har hans nuvarande arbetsgivare gett ett motbud, de är ganska desperata... de erbjöd honom en femsiffrig löneförhöjning och möjlighet att jobba hemma två dagar i veckan. Många hade nog tagit det, men inte Martin... Han är ute efter det nya jobbet, arbetsmiljön och utvecklingsmöjligheterna. Så länge han har en marknadsmässig lön och vi klarar oss, struntar han i resten. Han vill ha det där jobbet, så är det bara! Det kan vara hans drömjobb.

Han tackar alltså nej till en massa pengar och jag står bara brevid och säger ok. Jag förstår honom precis! Än en gång är jag så otroligt tacksam för vårt gamla hus i förorten som nästan är avbetalt och knappt kostar något mer än det löpande. Tack var detta kan vi bägge leva vår dröm. Han får arbeta i en grupp med likasinnade, jag får vara hemma och göra det jag vill. Vi bor bra, har mat på bordet och kan resa. Vi blir aldrig rika, men det är inget vi strävar efter heller.

I Sverige är det fult att prata om pengar. Ännu fulare att tjäna mycket pengar. Jag fattar inte riktigt det där och pratar öppet om vår ekonomi om någon frågar. Många förstår ju inte hur jag kan vara hemma och hur vi kan leva på en lön. Men det handlar inte om inkomsterna, det handlar om utgifterna. Vi lever billigt och behöver alltså inte så mycket även om det är trevligt att kunna spara lite och det kan vi. Många som får höra hur vi lever fattar inte hur vi klarar det. Jag var ensamstående med två barn i 10 år och jobbade mest hemifrån. Jag vet hur man trollar med pengar.

Jag vet att Martin inom en ganska snar framtid kommer att tjäna beydligt mer än han gör nu. Jag vet också att det förmodligen blir jag som kommer att göra av med det mesta av pengarna... det är ju jag som har tid att shoppa! Å Martin skulle aldrig drömma om att se det som hans pengar, han uppmanar mej gärna att att köpa det jag tycker om och vill ha. Han tjänar pengarna och jag gör av med dem, det kallas arbetsfördelning och jämställdhet  :-)

Just nu sitter jag och kollar efter en bröllopsresa. Det ska bli en kryssning, frågan är bara vilken. Ett av rederierna har 25% rabatt, självklart är det extra intressant. Nästa sommar bär det av!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: