tisdag 10 februari 2015

Se åt andra hållet...

Vi har alla sett dem. Du. Jag. Alla. De rumänska romerska tiggarna. De flesta av oss agerar likadant; vi stirrar ner i telefonen eller åt andra hållet och passerar. Så gör jag och förmodligen du med. Någon enstaka av oss lägger en slant, skänker ett plagg eller bidrar med en kopp kaffe.

Vi gör ungefär likadant, men vi tänker olika. En del är irriterade på dem och tycker de förfular vår stad. Andra tycker synd om dem, men inte tillräckligt för att skänka en slant. En del skänker, kanske av hjärtat eller för att döva sitt samvete. Några få blir så provocerade att de tar till våld.

Jag då? Jag passerar, stirrar oftast ner i mobilen. Men det har hänt att jag hälsat och kostat på mej ett leende. Nån enstaka gång har jag lagt en slant. Inte till den som "bara" skramlar med en burk, utan någon som spelat eller sålt något. Jag är väl en av dem som kanske vill se lite "ansträngning" och företagsamhet. Det kanske är fel att tänka så, men det gör jag ändå.

Jag känner också att det känns fel att bara lägga i en enda av alla skramlande burkar. Man kan omöjligt hjälpa alla och då ska man på nåt sätt välja ut nån. Hur då? Hur blir det rättvist? Hur väljer man ut en enda när de alla säger "hej hej" och på skylten framför dem står det att de har fyra barn i sitt hemland.

Jag försöker döva mitt samvete med vetskapen om att vi faktiskt redan hjälper och att vi stödjer en hel familj. Inte romer, utan Gambier. 12 personer som just nu inte har mer än varandra och en liten odlingslott. Med vår hjälp kan barnen gå i skolan, klä sej, äta och hela familjen hålla sej hyfsat frisk. 

Det här hjälper förstås inte alla de utsatta romerna i Sverige. Å en enda person kan inte hjälpa alla. Men det hjälper iaf mej att inte känna mej usel när jag passerar dem utan att ge något. Jag bidrar iaf lite på mitt sätt.

Hur tänker du? Hur agerar du? 


9 kommentarer:

  1. Jag har gett en sedel då och då. Ser den jag ger till i ögonen. Det känns så gott. Jag tror det är rätt. Men sen ska man ju givetvis inte leva på sånt hela livet. Det är ju bättre att hitta ett jobb om man kan. Det är inte lätt denna debatt.

    SvaraRadera
  2. Ställ krav på hemlandet att ta hand om sina medborgare på en dräglig lägstanivå. Annars bör de inte få vara med i EU (det är ju det medlemskapet som gör att tiggarna kan komma hit).
    Så nej, jag ger normalt inget åt tiggare. Förfäras över hur de ökat för varje år. Jag trivs bättre att handla i köpcentrum utan tiggare.
    Jag supportar ett annat välgörenhetsprojekt med mina pengar.

    SvaraRadera
  3. Gör som du och ger till de som är lite kreativa och för mer än bara sitter. Har dock gett något ätbart några gånger när jag har handlat.

    SvaraRadera
  4. Idag på tunnelbanan så kom som vanligt en tiggare en man kanske 25-30år Kvinnan som satt bredvid mig sa på bruten svenska till honom att han var så ung att han borde jobba, han ryckte på axlarna att han inte förstod, då sa kvinnan till honom att här i Sverige skall man kunna svenska. Så är det med förståelsen över gränser och acceptansen.

    SvaraRadera
  5. När jag var i Stockholm nyss, så såg jag en massa uteliggare. Det gjorde mig fruktansvärt ont. Men vad är alternativet för dessa? De är människor, precis som dessa tiggare är.
    Jag tycker de har blivit för många och man kan inte hjälpa alla. Jag hejar på dem och jag vet att de får varmt kaffe av en del affärsinnehavare.
    Deras eget land borde hjälpa dem me, men det sägs att de ändock har det bättre här i Sverige.
    Jag prövade att ge bort varma mössor och vantar, men det ville de inte ha.

    SvaraRadera
  6. Jag ger inte, för jag ger pengar till en av våra fattig pensionärer. Min mamma. Utan min pengar till medicin, trygghetslarm, mat osv hade hon inte klarat sig. Tarja

    SvaraRadera
  7. Jag brukar lämna pengar när jag är och handlar på vår närmaste butik, en 20a och ibland 40kr. Det är alltid samma som sitter där (en ung tjej och en äldre dam). Melvin brukar vilja lämna pengar när vi är i Stockholm så då får han lämna några kronor (inte alltid man har så mycket kontanter heller). Tycker det är hemskt jobbigt eftersom de är överallt... man önskar dem verkligen ett bättre liv än att sitta och frysa och tigga på gatorna :-(

    SvaraRadera
  8. Jag bor i stan och bredvid mig så ligger dem på rad om nätterna. Det ser inte så trevligt ut, men å andra sidan så de som ofta klagar på att det är romer etc, har ofta som anledning att dem kommer till Sverige och tigger. Jag tror inte att dem lägger speciellt mycket krut på att ge till de svenska uteliggarna heller. Så, mitt svar är:
    Ja jag ger. För någon dag sedan frågade en uteliggare mig om ett bidrag till mat, ja, det fick han.

    Så jag tror minsann att många hittar anledningar att skylla sitt "inte bidra till tiggarna" eftersom att dem inte är svenska. Men hur ofta hjälper dem isåfall de uteliggare och hemlösa vi har idag i Sverige? För innan det var massor av "utländska tiggare" så var det annat ljud i skällan då man ansåg att våra svenska smutsade ner.

    Kvällen reflektion :D

    Kram
    Stoffe

    SvaraRadera
  9. Tack för alla era svar. Intressant läsning måste jag säga. Skönt att se att ni läsare har hjärtat på rätta stället :-)

    SvaraRadera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: