Äntligen februari!

Så lämnar vi januari och snårskogen av födelsedagar. Det är lika knepigt varje år, man klarar jul och  nyår galant och sen kommer födelsedagarna och vågen blir grinig. Den här gången är jag grinigare än vågen, för resultatet kommer verkligen inte att vara toppen på vägningen på måndag.

Jag håller tummar och tår för att kallelsen till plastikkirurgen ska ligga långt fram i tiden, för kommer den nu är det kört! Tvärkört! Dryga två kilo måste bort, gärna mer - just nu ligger jag långt ifrån de där 25 i BMI. Jäkla skit! Varför ska det vara så svårt???

Men nu ligger flera veckor, ja tom månader, framför mej som är helt utan störningsmoment. Så idag är det bara att köra upp på banan igen och det har jag gjort. Medan tjejerna körde milen på längdskidor på tv, så gjorde jag en kvart på crosstrainern. Kanske inte så länge, men alltid nåt. Å maten har hittills varit bra och skrivits upp. Så idag är jag iaf på rätt väg, så får vi se hur länge det håller den här gången. Men jag hoppas att karaktären ska hålla i sej så pass att de där kilona plus lite till försvinner snabbt. Och gärna för gott...

Gårdagens födelsedag blev lugn. Jag och min kusin åt sushi till lunch och sen fixade jag köttgryta till middag. Klockan 18 kom Junior och Mandisen, Martins och mina föräldrar hit. Vi åt och fikade och vid 20.30 var vi ensamma igen. Då sjönk vi ner i soffan och glodde på en massa inspelat. Lugnt och skönt alltså. Vi pratade om hur vi ska göra för att jag snabbast ska ta bort mina kilon och kom fram till att Martin bara ska laga sån man som jag inte tycker särskilt mycket om och som jag bara tar lite av. Mätt blir jag ändå, men jag tar inte om bara för att det är gott. Det kanske inte låter så kul, men eftersom jag egentligen inte gillar att äta så är det helt ok för mej.

Så nu kör vi framåt igen, fullt ös!