Har känt mej lite ur gängorna de senaste dagarna, lite vemodig och funderat mycket. Trodde det skulle kännas bättre efter promenaden med Baileys, men så blev det inte, snarare tvärtom. Det känns som att allt jag säger eller skriver missförstås eller förvanskas och jag vill bara dra täcket över huvet och somna om.Kanske är det sorg över att sommaren sjunger på sista versen? När sommaren övergår i höst känns det ungefär som när man träffar en gammal vän som man inte träffat på väldigt länge men måste skiljas väldigt snabbt igen. Glädjen som fanns när man träffades och den stora sorgen och saknaden när man skiljs igen. Det blir stora tvära kast och sorgen överskuggar den glädje som fanns.
Det har hänt mycket den här sommaren och mycket kommer att hända den närmaste tiden. Kanske är det förändringarna som gör mej extra känslig? Jag gillar inte för många förändringar på en gång, å det blir värre med åren. Jag kanske har lite ADHD ändå :-)
Jag som har så mycket att glädjas åt. Jag har allt jag kan önska och mer därtill och ändå känns det inte alls bra idag. Igår träffade jag en gammal kär vän som jag inte sett på många år. Han har hjälpt mej enormt mycket under åren, men vi har inte haft någon kontakt alls på 3-4 år. Nu berättade han att han varit med om en allvarlig olycka och fått 17 frakturer. Han var tacksam att han levde. Och jag fick så dåligt samvete! OM jag vetat. Då hade jag självklart besökt honom och gjort vad jag kunnat för att hjälpa honom i hans svåra situation. Men jag visste ju inte. Och det är helt och hållet mitt eget fel. Jag kunde ha ringt, gjort ett besök... Det kändes trots allt väldigt bra att se honom, men olyckan hade satt stora spår hos honom. Klart vemodet inte kändes bättre av det...
Jag har funderat på det här med lycka. Jag är lycklig och jag visar det, men det kanske är fel? Ibland känns det som att vissa tror att jag döljer något och att lyckan är fejkad en slags fasad. Samtidigt känns det fel att visa lycka när jag ser andras olycka. Ska jag ha dåligt samvete för att jag är lycklig?
Ja, ni ser ju själv hur tankarna snurrar runt. Å när jag börjar tänka, då kan jag älta en hel evighet och det är såååå jobbigt. Tills slut hittar jag bara fel hos mej och vet inte i vilken ände jag ska börja för att rätta till allt. I bästa fall krävs bara en enda natt med god sömn för att jag ska må bättre. Jag hoppas att det bara är det som är felet. Men för att hjälpa mitt humör på traven ska jag klä mej i det otroligt fina smycket jag fick på kryssningen i helgen. En svart sten i silverfattning med silverkedja som man själv bestämmer längden på, från Living and Room. Superfint!
Ha en fin dag allihopa och ta vara på varandra och dagen :-)
Var glad att du är lycklig!
SvaraRaderaNjut av det goda.
Inte kan du har dåligt samvete för att du har det bra, eller vad det nu är.
Jag har själv ett tragiskt liv som långtidssjuk, men jag har ändå det bra och är lycklig med min familj. Jag njuter av det goda. Och det uppmuntrar jag alla andra också att göra.
Tack fina! Önskar dej allt gott!
RaderaMan kan inte köpa lycka.
SvaraRaderaVar glad över att du är lycklig, och strunt i vad andra tycker, det är ren avundsjuka.
Skulle jag sätta mig till, skulle jag få för djupa tankar jag med. Har jag att göra, får prata med folk, då glömmer jag sorgen, då kan jag skratta och le.
Så det är inte alltid bra att ta det lugnt, inte för mig iaf.
Njut av din tid på jorden, fina Marlene♥
Tack fina Gerd! Jag önskar så att din Sigge fanns kvar hos dej <3
RaderaJättesnyggt smycke!
SvaraRaderaDu ska inte ha dåligt samvete vare sig för att du är lyckligt eller för att du, som idag, känner dig vemodig. Det är fullt naturligt att humöret går upp och ner. Ta det lugnt de dagar humöret är nere, ta hand om dig själv och ta det lugnt. Det är egentligen bara genom att tillåta sig själv att känna känslorna - och ge sig tid för det - som det kan börja vända.
Visst är det fint! Du har så rätt och mitt dåliga humör sitter aldrig i särskilt länge :-)
Raderaklart du ska fortsätta vara lycklig o visa det lyckliga människor strålar ut sin energi till de som r mindre lyckliga o ibland kan det var värt just den dagen att fortsätt för en som är olycklig.
SvaraRaderaSkönt att höra :-)
RaderaDet finns perioder man behöver fundera och tankarna snurrar mer än annars. Och att vara lycklig och visa det är helt okej, och kan lindra smärtan hos de som inte är lika lyckliga just då. :)
SvaraRaderaTack! Det var skönt att höra :-)
RaderaDåligt samvete för att du är lycklig? Glöm det, och glöm det fort. Varför skulle du inte få förtjäna att vara lycklig? Så fortsätt att ta vara på livet så mycket det bara går, och ha en fin dag!
SvaraRaderaTack! Jag lovar :-)
Radera