Här ställs inte in!

Martin har åkt på en rejäl bonnförkylning och är verkligen superförkyld. Sådär så att både ögon och näsa rinner konstant, feber, man hör knappt vad han säger... han är väldigt förkyld helt enkelt och har varit det sedan i tisdags. För oss finns det inget som heter sjukskrivning, så skola och jobb har ändå fortsatt som vanligt så gott det har gått. Fram till idag...

Igår låg han nästan hela dagen. Någon timme innan vi skulle jobba sträcker han sej för att hämta något och det smäller till i ryggen så han säckar ihop. Efter det kan han inte stå, knappt gå, inte vända sej i sängen, knappt sitta och han har ONT! Vi tar oss iaf till jobbet, han får sitta på en barstol och ha lektion och när vi är färdiga ringer jag vår kompis som är kiropraktor för att se om han kan ta emot oss snarast.

Då är vår kompis på väg på dykresa till Egypten och har ju förstås ingen möjlighet att hjälpa oss, men vi fick telefonnumret till hans egna kiropraktor. Så efter en halvjobbig natt då jag har sovit på soffan för att slippa höra min älskades timmerstockar, så jagar vi nu någon som kan ge Martin behandling. Tipset vi fått gav ingen utdelning, de hade tid förstå på måndag. Så jag la ut en efterlysning på Facebook och fick flera bra tips och ett av dem gav resultat. Så klockan 15 i eftermiddag har han tid och hoppas få bra hjälp.

Det blir lite knepigt eftersom vi öppnar 16 och då ska allt vara framplockat. Men jag får åka i förväg och fixa allt, han kan ändå inte göra särskilt mycket. Martin skulle egentligen ha varit i skolan på förmiddagen, men är alltså hemma och vilar. Kvällen måste funka och det handlar inte så mycket om pengar som om förtroende. Våra medlemmar betalar månadsvis och har alltså redan betalat för kvällens klass, ställer vi in blir de inte glada... då står vi med 110 besvikna medlemmar som kanske inte kommer tillbaka mer och då känns det i plånboken en lång tid framöver. Så vi måste jobba, det finns lixom inte på kartan att vi blir sjuka och ställer in. Att ställa in en enda klass gör att förtroendet minskar och medlemmarna väljer att gå någon annanstans eller hoppa av. Så vi jobbar oavsett hur vi mår.

Vi har iaf tagit in hjälp så att han slipper stå och väga folk ikväll, då kan han ta det lugnt och sedan sitta ner och ha lektionen. På nåt sätt ska det lösa sej, det brukar det göra... Sen har vi helt ledigt i tre dagar och då ska nog ryggen hinna bli bättre. Det är inte lätt att vara två meter lång och ha några kilon för mycket, då blir det så här ibland. Tur man bara är tre äpplen hög då  :-)