Näthat vs nätkärlek

Har precis sett reprisen av Uppdrag Granskning om näthatet. Jag blir äcklad, fascinerad och förbannad på samma gång. Människan är en väldigt komplicerad varelse och den enda art på jorden som är medvetet elak bara för nöjes skull. Människa har även den högsta intelligensen av alla arter på jorden, men detta kan man ifrågasätta är man ser detta program.

Just det här programmet utgår från en händelse där HM tryckt upp tröjor med en dömd sexualbrottsling tillika artist i USA. Ett par tjejer ifrågasätter HM´s agerande på företagets sida på Facebook och får flera tusen hot pga sina inlägg. Hoten är riktigt grova och anmäls, men förundersökningen läggs ner redan dagen därpå. När man ändå är inne på det här spåret så låter man andra kvinnor redogöra för hot som de har fått i sin position som programledare, journalister, skribenter, bloggare etc. De läser upp hot med "löfte" om våldtäkter, mord, styckning och en massa annat vidrigt och självklart blir de både rädda och begränsade i sitt liv. De är inte bara rädda för sin egen skull utan för hela sin familj eftersom vissa av de här hotfulla personerna även spridit deras adress och kontaktuppgifter.

Jag fattar inte hur man överhuvudtaget kan hota en annan person. Jag har själv blivit utsatt för det i egenskap av debattör och skribent. Jag tyckte det var obehagligt, framförallt eftersom det var ett av mina barn som tog in brevet med hotet, men jag blev nog inte rädd. Mer förbannad tror jag, att någon försökte att få mej rädd och gav sej själv rätten att skriva till min privata adress så att mina barn riskerade att se skiten. Att dessutom använda sej av skrift och vara anonym är lixom höjden av ynklighet enligt mej. Om man nu tycker att jag är en vidrig person, ja men ring mej då och säg det direkt till mej så att jag åtminstone får chansen att utvärdera det du säger och eventuellt ändra på mej om det ligger något i din åsikt. Säg vad du tycker direkt till den det gäller - eller låt bli!

Att skriva något elakt är så enkelt... och fegt! Orden blir mycket hårdare än om man sagt något "face to face". Man ska aldrig skriva något som man inte kunnat säga direkt till någon, det har varit och kommer alltid att vara min policy. Som Stampes mamma sa; Har man inget snällt att säga kan man hålla tyst. Jag håller med, men har man en åsikt i en fråga så måste man få framföra den även om man inte håller med andra. MEN man kan framföra sin åsikt utan att förnedra, kränka eller förringa en annan människa. Problemet är att man måste tänka ett steg extra då och vänta lite med att skriva tills den värsta ilskan lagt sej och det kanske inte alla orkar eller tänker på och det är då man skriver dumma grejer.

Klimatet på bla Facebook är ibland hårt, även där har jag fått en del mindre välkomna kommentarer på olika forum. Men där är det ganska lätt att radera sin egen kommentar så fattar folk under inte vad som sagts från början. Tyvärr har det gjort att jag kommenterar färre grejer, eftersom jag helt enkelt inte orkar se allt negativt som kommer efter mina inlägg. Så visst blir man begränsad. Man tänker sej för en gång extra innan man skriver.

Jag hoppas att programmet och den diskussionen som nu pågår kan ändra klimatet i sociala medier. Det som pågår nu är osunt och får folk att må dåligt. Sociala medier har kommit för att stanna och är ett otroligt bra hjälpmedel för de flesta av oss. Men lite mer kärlek mellan raderna skulle verkligen inte skada. Så fram för Nätkärleken och lägg ner Näthatet. Så blir världen lite bättre  :-)