Smällare skapar konflikter

Igår skrev jag om att jag vill förbjuda smällar och fyrverkerier. Det vill jag egentligen inte, men det kanske är enda vägen för att komma tillrätta med problemet? Jag hade väl aldrig trott att mitt inlägg skulle skapa sån debatt. Här på bloggen var det ganska lugnt, men på Facebook svallade känslorna. Varför är just den här frågan som känslig och infekterad?

Jag vill förstå mina motståndare och vill ha konkreta svar på deras ställningstagande och en förklaring till varför de tycker som de gör. Men det fick jag inte, tyvärr. Tydligen är det här med pyroteknik någonting som man måste ha på nyår pga tradition. Men som jag sa till nån; det var tradition att slå kvinnor och barn förr, det slutade man med för att det är dumt... Det är tradition att dansa kring granen, jag gör det inte ändå för jag tycker det är larvigt. Vad är det som säger att något måste göras bara för att det är en tradition?

Om man dessutom bara följer en tradition utan att fråga sej varför är man ju lite konstig, eller? Jag kan ta en exempel: vi har en medlem som alltid åt prinskorv på julafton pga tradition, trots att hon faktiskt inte gillar prinskorv. Den skulle bara ätas lixom. När hon reflekterade över sitt beteende insåg hon hur korkat det var och bojkottade efter det den där prinskorven och åt av det som hon tyckte om istället. Är det likadant med fyrverkerier tro? Är det så att man bara SKA skjuta av några pjäser på nyår för att det ska vara så lixom? Inte för att det är spännande med eld och smällar, eller vackert, utan för att det brukar vara så.

Om man då reflekterar över sitt traditionella handlande kanske man ser att det är en ganska onödig grej att göra på nyår. Om man nu vill ha ett fint himlaspel kan man kanske istället skicka upp såna där lyktor eller titta på andra som skjuter. Jag skulle önska att det fanns legitimerade personer som man kunde kontakta som arrangerade säkra fyrverkerier, ungefär som man betalar för en festarrangör. Då skulle mängder med skador förhindras och det skulle verkligen bli ett fint himlaspel men under en begränsad tid och på en bestämd plats.

Då hade den 4-årige flickan som följde med sin sönderskjutna pappa till akuten sluppit se honom skadad. Pappan som blev helt blind och aldrig kan se sin dotter mer. Han som köpt fyrverkerierna för hennes skull...