Blir ingen mästerfotograf...

Jag älskar att fota!
Det har jag gjort sedan jag fick min första kamera som 6-7 åring. Där låg jag på golvet bland skorna i hallen för att hitta den perfekta vinkeln och jag raddade upp alla mina troll, dockor och legogubbar och lät dem alla stå modell för mej. Min familj fick också ställa upp, men de var så långa att jag nästa alltid "högg" huvudet av dem på varenda bild.

Min första kamera var en liten grå begagnad modell med en enda knapp, min andra var knallröd och hette faktiskt "Tomato" och hade nog två knappar. Sen kom det några modeller emellan innan jag äntligen kunde köpa min första egna systemkamera. Den användes flitigt och blev även ett arbetsredskap när jag frilansade för lokaltidningen. Några år senare köptes första lilla  digitalkameran och i april 2008 köpte vi den digitala systemkamera som vi använder just nu. En Canon 450D som jag gillar väldigt mycket!

Jag tycker att jag är en hyfsad fotograf som tar helt ok bilder. Oftast tar jag bara upp min mobil och skjuter lite från höften, men på resor använder jag nästan bara systemkameran. Oavsett om det är kamera eller mobil så funderar jag en hel del över kompositionen i bilden, skuggor och ljus. Däremot använder jag automatiska inställningar, så jag slipper tänka själv på slutare, ISO och bländare.

Men jag vill lära mej mer om just det där tekniska och därför anmälde vi oss till en fotokurs som gick av stapeln idag. Under tre timmar skulle vi får lära oss grunderna i fotografering och det såg vi väldigt mycket fram emot både jag och Martin. Jag var trött redan innan vi åkte dit och jag insåg snabbt att det var för mycket info för mej på den korta tiden. Både den fd utbrändheten, fibron och min sömnapné sabbar en hel del för mej, så är jag inte helt utvilad får jag problem med koncentrationen och fokuset. Så redan under andra övningen blev jag rejält irriterad eftersom jag inte fattade nånting av hur jag skulle ställa in kameran, det var surrigt och lite för många intryck. Martin vet ju hur jag funkar och såg hur jag mådde och han vet tack och lov också hur han ska göra för att coola ner mej.

Visst fick vi användbara tips, men jag är så besviken över mej själv att jag inte kan ta in allt jag vill. Att jag inte orkar. Alla andra fattade ju precis allting och där satt jag som ett jäkla fån och blev bara mer och mer irriterad. Jag hade behövt en lektion per del och massor med övningar! Nu blev det bara ett enda virrvarr av allt och en stor besvikelse. Inte över själva kursen utan över mej själv. Å då kommer tankarna "jag kanske inte tar så bra bilder ändå"... "det kanske inte är någon idé att jag går en fotokurs i höst"... Åsså går jag direkt ner i en negativ spiral som Martin får fiska upp mej ur.

Jag vet ju att jag har tagit bra bilder. Himla bra bilder dessutom. Så bra att jag inte fick vara med i en fototävling eftersom bara amatörer fick vara med där... imorrn är jag nog på bättre humör. Men jag håller mej nog till idiotläget på kameran och struntar i de där mysko siffrorna och krångliga inställningarna. I alla fall tills vidare... mobilen duger dessutom hur bra som helst!

Det kanske inte blir någon mästerfotograf av mej, men jag tar rätt bra bilder ändå! Så det så!