Just nu sitter jag på flyget till Mallorca! Om bara några timmar ökar utomhustempen med minst 10 grader och jag blir alldeles varm bara jag tänker på det! Jag ska på Solskensresa med 4Good och tänker njuta varenda minut!Medan ni sitter och huttrar hemma i Svedala kan ni göra det tillsammans med senaste numret av Allas och en kopp te och läsa om mej. Nummer 41 kommer ut i butikerna idag och där är jag med och pratar bröst, närmare bestämt bröstförminskning. Ni kanske kommer ihåg att det var en journalist här i somras och en fotograf tog bilder i augusti? Här är resultatet!
Varför vill jag då gå ut med detta i tidningen? Jo, för att det också är ett tabuämne och jag vägrar ju ha såna. Det är fult att operera sej, oavsett anledning verkar det som. Har man stora bröst så ska man dessutom vara mer än tacksam eftersom det är det folk vill ha... men det vill inte jag! Min E-kupa sabbade ganska mycket i mitt liv och det ser jag ännu tydligare nu när det bara är en C. Mitt mål med hela min viktresa var att göra operationen och det lyckades jag med!
När jag fick frågan av Mia att berätta om detta, så sa jag ja direkt! De som precis som jag lider av sina stora byst ska veta att de inte är ensamma och att det går att göra något åt det! Att det går att göra via landstinget, att operationen inte är särskilt läskig, att läkningen är smidig och att resultatet är fantastiskt! Det enda jag ångrar är att jag inte gjorde det tidigare, när jag faktiskt hade chansen... men då var det inte läge.
För att få en bröstförminskning via landstinget måste man ha normal vikt, minst 800 ml volym och betydande problem. Då kostar det bara en patientavgift och man minskar i de flesta fall till häften av ursprungsstorleken. Man kan förstås ta genvägen via den privata vården, då kan du väga precis vad du vill (men resultatet blir bäst utan övervikt) och få vilken storlek du vill. Det kostar upp till 50 000.
Jag vill få folk att förstå att detta inte är en lyxoperation! Särskilt män verkar tycka att det är det och att jag borde betalat hela operationen själv. Vad de inte förstår är hur hindrande detta varit för mej och hur mycket jag kostat och senare skulle ha kostat samhället i form av ryggbesvär och behandlingar osv. Idag har jag inte ont pga brösten, jag kan röra mej obehindrat och har nog aldrig varit så frisk och mått så bra i hela mitt liv - detta trots fibro, hypotyreos och en massa annat.
Läs gärna artikeln och säg var ni tycker och tänker i ämnet :-)
Jag är väldigt nyfiken på artikeln och ska leta upp den i butik imorn. Det enda jag spontant tycker, innan jag läst, är att man än en gång väljer en kvinna med relativt små bröst att skriva om. Man glömmer bort att det finns en hel sjö med kvinnor som har storlek F och uppåt. Det är likadant i dom flesta reportagen tyvärr... men har som sagt inte läst ännu så kanske finns det redan med... Återkommer när jag läst.
SvaraRaderaJag är väldigt nyfiken på artikeln och ska leta upp den i butik imorn. Det enda jag spontant tycker, innan jag läst, är att man än en gång väljer en kvinna med relativt små bröst att skriva om. Man glömmer bort att det finns en hel sjö med kvinnor som har storlek F och uppåt. Det är likadant i dom flesta reportagen tyvärr... men har som sagt inte läst ännu så kanske finns det redan med... Återkommer när jag läst.
SvaraRadera