
Formex är en inredningsmässa kan man väl säga. Där finns inredning av alla de slag, vårens trender, en del mode, skönhet, godis och allt annat som inköparna från olika butiker är intresserade av. Vi gick alltså från det fattigaste fattiga på Gambias landsbygd till ett överflöd av lyx och konsumtion. Det har jag gjort förut också, men inte på så få timmar. Därför blev kontrasten väldigt stor och det var väldigt svårt att ta in allt från början.
Har man bara några timmar tidigare pratat med en ung grabb vars största önskan är att syskonen ska gå klart skolan och gett honom resterna av sin lunch, så blir steget till att tex bygga sin egen soffa väldigt långt. Soffan känns lixom lite oviktig, särskilt att designa och bygga den själv... våra grabbar har inte ens en soffa... inte ens en madrass... Så första timmarna på mässan gick åt till att anpassa sej till Sveriges verklighet och vår vardag igen.

Vi kom till mässan 9.30 efter bara tre timmars sömn och gick därifrån kl 19. Ganska trötta i både skallen och fötterna. Vi hade hunnit med kanske 15 pressvisningar, träffat både gamla och nya bekanta, fått massor med pressmaterial och förklarat vår solbränna en himla massa gånger. Sen fick vi äntligen hämta hem vår älskade pälsboll och mysa i soffan med honom resten av kvällen.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: