Efter månader av tråkigt och "mådåligt" börjar jag känna igen mej! När jag vaknade sken solen in genom fönstret och pälsbollen låg med en tass i mitt ansikte. Då kände jag det för första gången på länge: lycka! Kanske inte total, men en liten gnutta fanns där iaf och det kändes så otroligt skönt. Det var länge sen...Martin har gått ut själv med Baileys i flera månander, jag har bara följt med i "nödfall". Men idag sa jag till honom att vänta in mej, för jag ville ut i solen! Å ut kom vi! Vi tog en slinga på ungefär 3 km, solen sken, det var runt nollan men ganska blåsigt. Trots blåsten så var det otroligt skönt! När vi kom hem började Martin med lunchen, medan jag var kvar ute och plockade hundskit på tomten. Det märks att det varit smällare i luften, hunden har bara varit utanför trappen och gjort sitt så snabbt han kunnat. Jag fick ihop en halv plastkasse skit, innan ryggen sa stopp. Då har jag halva tomten kvar...
Jag testade min nya jacka som jag köpte på julrean. Första gången jag har en längre jacka som jag kan knäppa utan problem, i stl M, och utan att känna mej som en falukorv. Det är tom ett spänne på mitten, som syns! Inga E-kupor som stör där inte, jag ser tom mina fötter :-)Julen plockades bort igår och idag tog jag tag i dammsugning och torkade golven. Jag har energi igen! Tänk va lite lugn, vila och sol kan göra. Nu kan det bara bli bättre. I´m back!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: