I tidningen igen x 2

Vi slutade förra året med att vara med i Expressens webb-upplaga, då handlade det om fyrverkerier och hur dåligt vår hund brukar må under december och januari. Ämnet är fortfarande aktuellt eftersom det smäller än i området där vi bor och hunden fortfarande är väldigt tveksam till att gå ut. Förra året höll det på januari ut, vi får väl se när det slutar den här gången...

Med anledning av detta så har vi gått ihop ett gäng och skrivit en insändare till en av våra lokaltidningar; Södra Sidan. Igår var den med i webb-upplagan och idag kommer den ut som gratistidning i ett gäng brevlådor i bla Tumba, Tullinge, Vårby och Skärholmen. Insändaren trycker på miljön och inte på våra husdjur även om det enbart är hund- och kattägare som skrivit under. Miljön finns lixom inga ursäkter att inte skydda och den går varken att ge lugnande eller flytta på som man faktiskt kan göra med en hund när det skiter sej rejält. En av dem som skrivit under är riksdagspolitikern Fredrick Federley (C) som jag hoppas ska tjäna en och annan röst på inlägget, samtidigt som vi hoppas att hans namn kan få någon att läsa en gång extra. Man måste utnyttja de källor man har som är villiga att låta sej utnyttjas  :-)

Men som inte detta vore nog så är vi med på ett ställe till i tidningen, det var ju den där intervjun som vi gjorde här i tisdags. Det kom en reporter och en fotograf hit och intervjuande oss, då om bostadssituationen för ungdomar här i Botkyrka. Min känsla under hösten har varit att lägenheterna fördelas ojämnt mellan de olika köerna och detta fick jag bekräftat av kundchefen på Botkyrka Byggen. Det är slumpen som avgör vilken lägenhet som släpps till vilken kö... Så det verkar ju rätt hopplöst att få något hyresrätt där sonen vill bo, så imorrn ska han ändå titta på en bostadsrätt. Fast han egentligen inte vill ha någon...

Nu kan det ju tyckas att jag är en mediakåt människa som bara vill synas överallt. Men så är det inte. Jag väljer mina tillfällen och ämnen, det ska bara vara sånt som berör mej och är viktigt för mej och mina nära. En dokusåpa skulle tex vara helt otänkbart, det kan andra ägna sej åt. Under ett valår är det ett utmärkt tillfälle att ställa politiker och makthavare mot väggen, det är lixom då de lyssnar eftersom de är rädda om sin bak - det måste man utnyttja! Å även om jag möjligtvis hamnar på en valsedel jag också, så är det inget jag tänker på just nu. Det får bli som det blir med den saken, i mars vet jag mer om det. Tills vidare tjatar jag på alla andra och tuffar vidare på mitt sätt.

Jag skriker högt och kritiserar, men gör det alltid med ett motförslag om hur man kan komma vidare i frågan och hur man skulle kunna lösa saken. Man får inte bara bråka, man måste lyssna också... och komma med konstruktiv kritik. Annars lyssnar ingen och då händer det inget.