torsdag 25 juli 2013

Man funderar ju lite...

Nu har två tredjedelar av semestern passerat och om 12 dagar äter vi lunch för att strax åka till jobbet igen. Världens roligaste jobb, men som kräver väldigt mycket av oss rent energimässigt. Att följa medlemmarnas väg till ett hälsosamt liv är inget annat än ett privilegium, vi får så otroligt mycket tillbaka. Men det kräver att vi finns där dygnet runt på mail eller facebook för att stötta, pusha, svara på frågor eller bara finnas där. Hade vi inte gjort allt detta, hade våra klasser inte varit lika stora och framgångsrika som de faktiskt är.

Utanför jobbet lever vi i en tid av förändring och nu på semestern har jag haft tid att fundera. Att Junior flyttar och inom kort förmodligen även Senior, gör att vi får svårare med hundvakten. Mina föräldrar åker till Öland när de kan och Martins föräldrar åker till Polen lite då och då. Är killarna borta samtidigt som alla föräldrar, så får vi hoppas att Mandisen kan hjälpa oss med hunden... Vi har fyratimmarsregel för Baileys, mer än så ska han inte vara ensam. Men det har hittills löst sej... frågan är hur det blir nu...

När Junior har flyttat och Martin börjat skolan igen, så kommer jag att vara mycket ensam, iaf när Senior jobbar. Å det är helt ok, jag gillar att vara ensam. Jag hoppas att jag har disciplinen att fortsätta gå långa promenader med Baileys även när Martin inte följer med. Jag vill ju fortsätta att ta hand om mej och gå ner i vikt lite till. Må så bra som möjligt.

Jag ser ett mycket lugnare liv framför mej. Killarna har sitt och flyttar ut, Martin pluggar och vad som händer när han är färdig står skrivet i stjärnorna... Kraven på mej som mamma har minskat betydligt, nu finns jag bara där i nödfall och kan prioritera helt andra saker. Hemmet är fixat och förberett för vårt vuxenliv, barnaåren är bortrenoverade. Livet känns tryggt på nåt sätt, lugnt och rofyllt.

Det enda jag egentligen vet just nu är att Junior flyttar om ett par veckor, Senior flyttar så fort det finns en lägenhet och Martin pluggar tom maj 2014. Sen vet jag egentligen ingenting och det känns otroligt spännande  :-)


8 kommentarer:

  1. Just därför har jag inget husdjur.
    Allt är både plus och minus.
    Du har det spännande framför dig - och det har jag också!

    SvaraRadera

  2. Tänk, nu kan du nästan göra vad du vill av ditt liv, ler... Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis och det tanken är svindlande :-)

      Radera
  3. Måste säga att jag avundas dig. Själv ser jag inte riktigt något slut på slitet. Kram! ♥

    SvaraRadera
  4. Du får anlita en dagmatte :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snarare kvällsmatte eftersom det är då vi jobbar :-)

      Radera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: