lördag 27 juli 2013

2000 dagar av kärlek

Har era män koll på årsdagar och allt som är värt att firas? Eller är det ni som har stenkoll och ger hintar åt männen när det är dax för dem att tänka till lite extra? Jag har mannen med superkoll, inte bara koll och stenkoll alltså - utan superkoll!

När jag ställde mej i duschen i morse sa Martin att han skulle gå ut en stund. Jag är ju inte dummare än att jag förstod att han skulle fixa något till mej, men jag fattade inte varför. Nu är ju han sån att han skulle kunna fixa en överraskning åt mej bara sådär, inte för någon annan anledning än för att jag är jag. (Jag har ju sagt att han är bäst!)

När jag duschat satt jag i solen och torkade och då plingade det till i telefonen och på Facebook hade han skrivit Grattis älskling, idag har vi varit tillsammans i 2000 dagar. Älskar dej och strax efter kommer han hem med en blombukett till mej.

Nog för att jag har ganska bra koll på månader och år, men det där med dagar har jag väl kanske inte räknat på... det har han! Som jag skrivit förut så är det här mannen som ser och bekräftar mej dagligen och som älskar mej precis som jag är. Och det här har jag också sagt förut: dock är han inte mannen i mitt liv eller den jag lever för... nu undrar ni förstås om jag helt tappat förståndet. Han är EN av männen i mitt liv, de viktigaste är mina barn och de kommer alltid att komma först. Det här har vi pratat om många gånger och är något som han inte alls ser som det minsta konstigt. Självklart ska barnen komma först! Han och Baileys kommer som goda tvåor :-)

Martin förgyller mitt liv och ger vardagen en guldkant. Jag tror dessutom att barnen är glada för att han finns nu när de flyttar hemifrån, eftersom jag slipper att bli ensam kvar. Jag är så otroligt lyckligt lottad! Jag har det bästa i livet; två fina barn, en man som älskar mej, en galen liten hund och ett friskt liv. Jag behöver inget mer.


2 kommentarer:


  1. Vad gulligt gjort! Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och han verkar inte tröttna på att komma med små överraskningar. Inte ens efter drygt fem år :-)

      Radera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: