lördag 15 juni 2013

Ett förtydligande...

Jag måste nog klargöra en sak angående det som står i artikeln i Aftonbladet Wellnes. Det handlar om vikt och sömn, inte om Viktväktarna och huruvida programmet fungerar eller inte.

På ett ställe i artikeln står det nåt i stil med att jag följde VV´s program efter konstens alla regler men gick ändå inte ner i vikt. Vad det inte står är att jag följt VV´s program mer eller mindre sedan 2000 och framgångsrikt gått ner från början, men sedan mina sömnproblem började haft problem att hålla vikten. Men jag har heller inte gått upp när jag följt programmet, då har jag tappat något kilo - men det har varit enormt svårt. Däremot har jag ökat väldigt snabbt när jag lagt programmet åt sidan, något som jag inte märkt förut när jag slarvat lite eller haft en paus.

Viktväktarna fungerar, så är det bara. OM man följer programmet och inte har en massa andra sjukdomar i kroppen. I mitt fall hjälpte VV mej att hålla vikten, även om det var ner jag ville... men så fort man hittade problemet så löste sej även det. Och då gick det (i mina ögon) fort  :-)

Varför förespråkar jag då Viktväktarna? Jo, för att man får äta allt, det finns inga förbud. Jag som älskar smågodis kan faktiskt äta det om jag vill och behöver inte känna att jag måste avstå från godsakerna och på så sätt få ett lite tråkigare liv. Jag anser att det är ett sunt sätt att gå ner i vikt eftersom man äter från alla delar av kostcirkeln och låter det ta den tid det tar. Det är ingen mirakelkur där man tappar flera kilo i veckan, utan ett långsamt sätt där både knopp och kropp hänger med i förändringen.Det är ett program man kan smyga in i sitt liv utan några större förändringar.

Min första sväng på VV gav mej 12 kg minus på ca 10 månader. Det var en vikt jag höll i många, många år. Sen började trassel med barnens sjukdomar, deras skolgång och en massa annat. Jag släppte VV-tänket under en tid och snabbt hade jag gått upp några kilo. Jag struntade nog i det mesta när det gällde vikten under ett par år när allt var som trassligast och körde sedan igång igen på allvar när Martin flyttade in. Nu hade jag alltså en konsulent i huset som hade koll på mej och ändå hände det knappt något. Jag gick ner några hekto, sen var det stopp!

När VV fick nytt program 2008 (?) gick det lite bättre, då tappade jag något kilo men sen var det stopp igen. Vi kunde inte förstå vad som var fel och började leta på medicinsk väg. Alla möjliga tester gjordes på mej, man kollade sköldkörteln, urinen och en massa annat och till slut fick jag göra en sömnutredning. Bingo! Jag hade ingen större kvalité på sömnen och läkaren sa till mej att sova när jag var trött, kände att jag behövde vila och kunde ta mej en stund på soffan. Stressen över min trötthet försvann, nu hade jag en förklaring och kunde tillåta mej en stund på soffan utan dåligt samvete. Vi levde på som vanligt med VV´s kostprogram och en tupplur om dagen och nu när jag var piggare började det hända saker på vågen.

Jag fick min diagnos i februari 2012 och har sedan dess tagit nästa 10 kg. Jag följde programmet både före och efter, med den skillnad att jag nu var piggare och kroppen orkade göra sitt jobb. Forskare menar att förbränningen störs om man är uttröttad. Det är alltså inte enbart så att man äter för att få snabb energi och orka hålla sej igång som man kanske hittills trott, utan att matsmältningen faktiskt saboteras.

Kontentan är alltså att Viktväktarna fungerar om man bara gör som programmet säger, men fungerar ännu bättre om man dessutom ser till att sova på nätterna. Lägg till lite motion så är saken biff! Martin har ju faktiskt gått ner 60 kg med programmet och våra medlemmar går i mål på löpande band, klart det funkar! Men när man känner i hela kroppen att något är fel så måste man kolla upp det, i bästa fall kan man ställa allt till rätta och få ännu bättre livskvalité  :-)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: