torsdag 14 juni 2012

Vad är stress?

Jag fortsätter att njuta av min lugna tillvaro och semesterkänslan sitter som en smäck. Fick en del kommentarer angående mitt förra inlägg som fick mej att fundera på vad stress egentligen är. Det handlar ju inte enbart om att saker och ting kör ihop sej, utan även om känslor och hur kroppen fungerar.

För mej är en fulltecknad almanacka oerhört stressande och då får man helt enkelt sålla bland sina åtaganden och ta bort sånt som inte är helt nödvändigt att göra, ibland även roliga grejer. Men den stressen är inte värst. Almanackan kan man göra något åt. Värre är det att inte ha kontroll över situationen, som tex om man har någon närstående som är svårt sjuk eller på annat sätt behöver ens hjälp. Visst kan man säga nej när någon ber om hjälp, men när tankarna går till en sjuk älskad vän är det svårare att koppla bort. Att inte kunna hjälpa eller finnas där, det är nog den värsta stressen.

För mej har barnens sjukdomar och deras behov av mej varit det mest stressade, inte bara varit utan är fortfarande. Det är en situation som jag inte kan välja bort, den finns där och jag kan inget annat göra än att acceptera faktum. Men även om jag accepterat att det är så här saker och ting är så blir kroppen stressad och det är inte ett smack jag kan göra åt saken. När det var som värst hade vi 3-4 läkarbesök i veckan, 3-4 medicineringar per dag och långa sjukdomsperioder när barnen och jag var helt hänvisade till varandra och sjukvården. Såna besök kan man inte välja bort.

Jag gick in i den berömda väggen och det tog hela 3 år att komma tillbaka till ett värdigt liv. Efter det är jag enormt stresskänslig och det märks direkt när det går åt fel håll eftersom jag då tappar minnet, då är det dax att ta det lugnt. Numera är jag noga med att inte planera in för mycket, jag har lärt mej att säga nej. Jag har insett att jag aldrig mer kan arbeta heltid, då blir jag sjuk. Men eftersom jag är frisk just nu, så finns det ju ingen anledning att bli sjukskriven en del av arbetstiden - utan jag får helt enkelt klara mej på den lönen jag anser mej orka arbeta. Man kan ju inte bli sjukskriven i fall att lixom... så jag har accepterat faktum istället för att pressa mej.

Så för mej handlar inte stressen så mycket om att ha för mycket att göra, det är ju sånt man väljer själv för det mesta. Nä, den känslomässiga och påtvingade stressen är mycket värre. Den som man inte kan välja bort. Sjukdomar går inte att bestämma över, läkarbesöken måste göras och medicineringarna måste passas. Där har man inget val, det är bara att göra det som ska göras. Och det är enormt stressande!

Just nu har jag en ganska ren almanacka, men tre förkylda herrar. När mina grabbar blir förkylda handlar det inte om en vecka med lite snor och hosta. Här blir det 8-10 veckor med både astma, huvudvärk och allt annat som har med förkylningar och astma att göra. Det blir lixom förkylning gånger 10. Så det hostas dygnet runt och jag får ingen sömn på nätterna och då lägger kroppen av... sånt stressar mej!

Vad är stress för dej?


8 kommentarer:

  1. Stress för mig handlar nog mycket om sådant jag inte kan påverka, som pojkarnas funktionshinder, mina sjukdomar, min särbos alkoholism etc. Men jag blir också stressad av en fullproppad kalender, och många saker går tyvärr inte att välja bort heller. Extra stressad blir jag om jag sovit för lite, vilket jag nästan alltid gör p g a min sömnstörning. Och även när jag inte känner mig mentalt stressad så är kroppen igång och är superstressad ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konstigt det där med att kroppen fortsätter att vara stressad när man har en lugn dag. Då är det riktigt illa. Ta hand om dej!

      Radera
  2. Självfallet är ju stress inte något fysiskt. Det är enbart psykiskt. Det handlar om att stressa upp sig och olika människor blir stressade av olika saker. Själv kan jag bli stressad om jag har för lite i almanackan ena veckan och att jag har för mycket nästa. En klassiker är ju att bli stressad inför ett prov eller utmaning av något slag. Hoppa bungyjump, ta körkort och såklart alla prov i skolan. Fast lite stress kan vara hälsosamt, för ifall du är lite stressad så går adrenalinnivåer upp och då presterar du bättre och tänker klarare. Fast om du går förbi den tröskeln och blir ännu mer stressad så börjar tankarna snurra och saker och ting blir fel istället.

    Bra inlägg.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å det är när man passerar den där tröskeln som det blir farligt för hälsan.

      Radera
  3. Du skrev bra, där - Marlene.
    Ett intressant kapitel.
    Stress upplevs olika för oss människor.
    Det finns negativ stress och positiv stress, och den positiva kan bli övermäktig, tro´t eller ej!
    1999 var för mig ett något stressande år. Flyttade "från" äldsta dotterns och första barnbarnets ort, bytte jobb, blev sambo, ny stad att leta alla sociala kontakter i. Och detta var vad jag absolut ville!
    Men det gick bra, stressen lugnade ner sig.
    Jag var stressad inför sorgens faktum nu här vid årsskiftet.
    Jag har aldrig gått in i väggen, blivit vidbränd eller något sådant, tror jag upplevs ganska så lugn, och min styrka, som jag upplever det själv, är att jag kan prata ut och om det som känns jobbigt.
    Skriver av mig.
    Men funderar ibland, tycker andra att jag är tjatig?
    Inte lätt, vad som är rätt......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen tycker att du är tjatig. Skriv på bara!

      Radera
  4. Vilket bra inlägg. Jag vet exakt vad du menar med att man inte är lika stresstålig då man väl gått in i den där väggen. Det har jag också gjort. Konstigt nog så lär man sig ju känna igen tecken i ett tidigare skede än innan man blev utbränd och då försöker man att göra så gott det går något åt det. Men det är väldigt frustrerande att man inte är så där stresstålig längre, och det är svårt för de som inte gått in i väggen att förstå.
    Jag är som du, stressad av känslomässiga saker. Det kan vara riktigt jobbigt. Särskilt om det pågår länge.
    Jag vet att jag blir som mest stressad då det är mkt på jobb och privat samtidigt, och särskilt när man då har en massa läkarbesök inbokade.

    För mig är en almenacka A o O.
    KRam

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vad skulle man göra utan almanackan! Utan den har man ingen koll alls ju.

      Radera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: