onsdag 6 juni 2012

Nästan klart!

Dagen har sprungit iväg, men vi har hunnit nästan allt vi skulle faktiskt. Å alla har hjälpts åt med det mesta. Jag lyfte ut alla mattor så jag kom åt att torka av golvet ordentligt. Killarna hjälptes åt att ångtvätta den stora mattan i vardagsrummet. De andra skakades bara av och vädrades.

I köket tog jag tom bort socklarna och torkade av under alla köksskåp. Fy va mycket äckligt som samlas där, en hel middag typ...  :-S Men nu är det rent, fint och doftar fräscht igen på hela nedervåningen och i trappen upp. Martin har dessutom skrubbat badrummet och trimmat klart Baileys.

I köket är ren duk pålagt på bordet, dricka och engångstallrikarna står redan på plats. Plus en del annat som vi ska ha på fredag. Allt för att veta att allt finns hemma och var det finns. Senior har använt strykjärnet för första gången (tror jag). Han har strukit sin skjorta och provat kläderna inför fredagen. När han ändå hade finkläderna på sej passade vi på att ta lite fina bilder, man vet ju itne om det regnar på fredag... Ute är allt kantklippt, rabatterna städade och altanen röjd.

Så imorrn ska vi bara handla och duka i vardagsrummet. Det är vad vi hinner innan jobbet. Å på fredag fixar jag det sista med städning och dukning medan Martin bakar Budapestrullar i långa banor. Det känns som vi ligger ganska bra i fas när det gäller fredagen. Söndagen orkar jag knappt tänka på... Bäst att ta en dag i taget, annars blir jag nog lite schitzad.

När vi var klara med allt la vi oss i en hög i soffan och kollade på film. Skönt att bara koppla av tillsammans med nåt som inte kräver så mycket tankeförmåga. Man vet ju inte hur många gånger till det blir att man kryper upp och myser med hela gänget. Killarna är stora och formar sina egna liv. Men de kommer alltid att vara Mammas killar. De finaste!


4 kommentarer:

  1. Ja, ens barn är alltid ens barn, och alltid kan man få en go kram. Min yngsta är 31 och nåt så kramig! Nu ska jag till min äldste som blir 43 denna månad. Huvva, vad tiden går.......

    SvaraRadera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: