Mitt Afrika!

Arbetande kvinna utanför Tendaba

Som ni kanske kommer ihåg så bodde jag en tid i Gambia i Västra Afrika. Det absolut bästa stället jag bott på, varmt och skönt! Inte sån där fuktig värme, utan torrt och klibbfritt. Afrikansk värme, inte Asiatisk. Det är skillnad.

Igår hade jag värsta nostalgitrippen då jag gick igenom alla bilder sedan min tid där, scannade dem och gjorde en fotobok. Vilken härlig tid! Vilka upplevelser och vilka härliga människor! Att få uppleva detta som 20-åring var helt fantastiskt! Om 11 månader ska jag äntligen få visa "Mitt Afrika" för barnen och Martin och det ska bli otroligt spännande att åka tillbaka. Då ska jag ta med min fotobok så jag kan jämföra platser och kanske leta rätt på en och annan kompis. 21 år senare...

Jag, för 21 år och ett antal kilo sedan

Jag längtar!

Gambia är resmålet för dej som vill ha något annorlunda och som vill undvika mängder med svenskar och "svenskheten" på semestern.  Det tar ca 9 timmar att flyga dit och är helt perfekt under vinterhalvåret. Då är det runt 30 grader varmt och sol hela dagarna.

En av våra vilda apor, Red Colobus

Eftersom turistsäsongen är kort, bara 4-6 månader, är Gambierna väldigt angelägna om att tjäna mycket pengar på kort tid. Resten av året är detta nämligen väldigt svårt. Så man är ganska påflugen, kommer fram, vill hålla handen och guida en. Detta kan vara lite knepigt för en blyg svensk att klara och då stänger man kanske in sej på hotellområdet vilket är otroligt synd. För det finns massor att se och uppleva!

Den mest kända Gambier är väl förmodligen Kunta Kinte. Pojken som fördes som slav till Amerika och som var den första personen i släktledet i boken Rötter av Alex Haley. Man kan besöka byn, Juffre, som Kunta Kinte föddes i och även åka till den lilla ön James Fort, där man "förvarade" slavarna innan avfärd mot Amerika.

Med Atlanten som kuliss

Mitt ute i bushen finns en camp som en halvgalen svensk byggt upp. Här kan man uppleva en fantastisk natur, fågellivet i Gambia är unikt och många ornitologer åker hit. Tidigt på morgonen väcks man av en revelj och går ut i bushen för att möta morgonen i naturen. På kvällen tar man en båttur på Gambiafloden och ser solnedgången.

Jag har besökt skolor, barnhem, sjukhus, små byar där barnen aldrig rört vid en vit person, badat i Gambiafloden, lekt med delfiner och en massa annat. Gambia är i mina ögon helt fantastiskt, jag hoppas att jag tycker det även när jag besöker landet i december... En hel del kommer att ha förändrats, men samtidigt är det fortfarande ett utvecklingsland där utvecklingen går långsamt.

Maten är jättegod, oftast med innehåll av jordnötter och jordnötsolja. Mycket grytor på fisk eller kyckling. Men eftersom det varit en brittisk koloni så finns även en hel del brittiska inslag som tex fish & chips och vita bönor.

Det man fyndar i Gambia är träskulpturer och tyger, vackra batiktyger som du kan få uppsydda direkt på plats. När jag flyttade hem fick jag en stor skål i mahogny med utsnidade dekorationer, otroligt fin! Å självklart ska man köpa hem Gambisk chili och jordnötsolja!

Ni hör va? Jag kan knappt vänta på att året ska gå så jag äntligen får återse mitt kära Gambia.
.