fredag 27 januari 2012

Äntligen fredag!

Just nu är det mycket som händer och som tar tid. Det är mycket med jobbet, väldigt mycket folk och vi letar nya lokaler till två av våra orter. Vi vill starta upp i Haninge igen, nån som har en bra lokal över där?

Bara igår sa jag hej och hejdå sisådär 125 ggr... då blir man lite slut i huvet lixom. Martin jobbade med dunderhuvudvärk hela dagen igår, men så är det för oss. Vi kan inte vara hemma för att vi är sjuka, det går bara inte. Inte i början på året iaf... Ska vi vara sjuka eller kanske opereras eller nåt, då måste det bli under sommarhalvåret eller en fredag. Blir det på en fredag måste vi vara säkra på att vara på benen igen på måndageftermiddag. Att stänga är helt otänkbart! Det har varit nära en gång på fyra år, då hade Martin ryggskott och kunde inte ta sej ur sängen. Då hade jag öppet själv, men medlemmarna fick bara väga sej. Ingen lektion. Lite surt för dem, men bättre än inget alls.

Det är iofs inte lika illa om jag är borta, som om Martin är det. Det är ju trots allt han som tar hand om lektionerna. Men detta är inget som stör oss, det är bara ett faktum. Vi måste hålla oss friska, så är det bara. Detta blev extra aktuellt nu när min gynekolog ringde och sa att jag är godkänd för behandling. Så jag ska alltså få mina slemhinnor i livmodern bortbrända och slippa mensen för (förhoppningsvis) all framtid. Fattar ni va skönt! Så detta borde vara fixat inom ett par månader och efter en sån behandling har man nog lite svårt att sitta kan jag tänka mej... så det får bli en fredag oavsett om jag får vänta någon vecka extra. Har jag väntat så här länge, spelar inte en månad hit eller dit någon roll lixom.

Idag är det alltså fredag och vi är "lediga". Veckans jobb ska slutföras och veckobrev ska skickas. Vi ska handla och städa. I eftermiddag ska vi fira lilla mamma som fyller år och imorrn är det vår tur. Då ska Martin, Junior, jag och Baileys har vårt lilla kalajs. Baileys fyller jämnt!

Så det är väl bara att sparka igång dagen då? Det blir nog bra.

.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: