Stressad av konflikt

Man kan vara stressad av olika anledningar, men man reagerar oftast lika oberoende av anledningen. Stressen kan vara farlig för kroppen och man ska självklart undvika den så mycket som möjligt. Men ibland kan man inte rå för det eller påverka, man kan bara välja hur man reagerar.

Jag har legat i en konflikt med ett större företag sedan ungefär ett halvår tillbaka. Något som har med magasinet och göra och som sabbar en hel del av mitt arbete. Jag vet ärligt talat inte hur konflikten uppstått, bara att den är personlig mot mej och väldigt orättvis. Igår var kulmen på allt, jag har fått en mängd negativa besked som inte går att göra något åt. Något som stör mej enormt eftersom jag vet att besluten grundar sej på felaktiga uppgifter. Men man vill inte lyssna på mej och det irriterar mej enormt!

Nu har jag alltså två val; att fortsätta vara förbannad eller svälja och gå vidare. Jag vet hur jag är men vet också vad jag måste göra. Jag ältar gärna i flera veckor, men det mår jag ju inte bra av. Jag blir ledsen, stressad, förbannad och trött. Värken blir värre och allt blir bara ännu värre. Alltså måste jag glömma och gå vidare, hur surt det än är. Särskilt när man känner sej orättvist behandlad och vet att man har rätt. Att inte bli lyssnad på är nog det värsta av allt.

Jag är långsint när det gäller orättvis behandling, oavsett om det är av mej eller andra. Att gå vidare är alltså ganska svårt, men jag måste. I det fallet är promenader värdelöst, då tänker jag alldeles för mycket! Bäst är att sysselsätta sej med en massa texter, beta av mailen och jobba undan. Kanske städa hemmet också. Några dagar med en massa förströelse, så ska väl värsta taggen försvinna. Jag har dessutom bra människor runt mej som känner till allt och är på min sida. Sånt hjälper långt.

Men varför är det så att vissa människor ältar mer än andra. Martin bara skakar av sej och fortsätter som innan, jag tänker och tänker... Hur gör man för att sluta vara den där ältande sorten? Det skulle vara väldigt skönt att bara strunta i allt som varit och gå vidare som om inget hänt. Hur gör man???