måndag 29 juli 2013

Så otroligt besviken!

Vi har varit så otroligt duktiga under hela semestern, tagit långa promenader, ätit bra och haft en positiv inställning och känt att kroppen lixom krymper på nåt sätt. Så jag såg verkligen fram emot att ställa mej på vågen och se den visa ännu mindre än förra veckan. För nu händer det grejer!

Martin konstaterade glatt att han är två-siffrig igen och har gått ner ytterligare 2,4 kg! Han är helt otroligt och har siktet inställt. Han ska nå sitt mål om ett par månader och gå ner ytterligare 6 kg. Så ställde jag mej på vågen och fick en mindre chock! 0,1 UPP!!! Hur kan det vara så? Det är inte möjligt!

Jag har gjort precis alla rätt, förutom att sömnen är störd och magen inte riktigt samarbetsvillig. Men det ska fan inte vara UPP! Jag hade räknat med 3-4 hg ner iaf. Martin har gått igenom mina checklistor och hittar inget fel, allt ser perfekt ut.

Där öppnade sej marken och det nattsvarta djupa hålet drog ner mej totalt. All den ansträngningen och sen är belöningen ett plus. Visst kan det tyckas patetiskt att jag reagerar som jag gör och att det är ett sk i-landsproblem. Men har man verkligen satsat allt och gjort sitt absolut bästa och vet att man gör allt enligt konsten alla regler - ja, då vill man ju se resultat och bli belönad.

Det hade ju varit en helt annan sak om jag inte varit så noggrann och inte varit så säker på att  jag gjort allt man ska och att det helt enkelt inte skulle kunna bli något annat resultat än minus. Hade jag vetat med mej att jag tagit ett eller flera "sidospår" så hade ett plus varit förståeligt. Nu är det inte så.

Jag är ledsen, frustrerad och besviken och mest av allt vill jag bara dra täcket över huvudet och ge upp. Men ger jag upp vet jag att kilona kommer som på beställning och jag vill aldrig mer vara tjock. Visst, jag har ett normalt BMI nu och borde alltså vara nöjd. Men jag ligger väldigt nära övre gränsen och vill ha lite mer säkerhetsmarginal.

Idag tänker jag tillåta mej att vara ledsen och dessutom promenadvägra. Jag tänker låta kroppen vila helt och hållet och sova när jag känner för det. Med lite svart kaffe kanske magen börjar fungera också. FAN va less jag blir!!!


12 kommentarer:

  1. Ta det lugnt, tjejen, och ge inte upp. Den sista biten är alltid den jobbigaste. Antagligen är du nära den vikt kroppen tycker är bra, och då går det trögare. OCH dessutom, får du igång magen ger det nog utslag på vågen.. ;)
    Jag vet hur jobbigt det är. Lyckades gå ner 19 kg efter barnafödslarna och den sista biten var skitjobbig. Dessutom jämförde jag också mig med min dåvarande sambo, som bara rasade. MEN karlar går ner lättare än oss, vi ska visst ha ett litet extra lager enligt naturens lagar..
    Så håll ut, du fixar det!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är ju egentligen inte sista biten heller... jag är ett drygt kilo från översta BMI. En rejäl måltid och jag är överviktigt igen räcker alltså.

      Jag jämför mej inte med Martin, jag är väl medveten om att han går ner snabbare än jag trots att han äter mycket mer.

      Nu har jag deppat en dag, imorrn kör vi upp på banan igen. Tack!

      Radera
  2. Ja du ibland kommer först effekten senare både när det gäller neråt o uppåt om du har problem med o få igång magen kan ju det vara en orsak.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas att det är så och att jag ser ett annat resultat nästa måndag. Magen är ett stort problem som måste lösas, rent bokstavligt...

      Radera

  3. Kan det inte vara så att du fått lite mera muskler på benen och de väger ju lite? Ge inte upp! Kram ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man bildar inte några större muskler av att promenera, tyvärr...

      Radera
  4. Muskler, Marlene, muskler. Gläd dig! Kram Gerd

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr inte Gerd. En kvinna kan bygga max 3 kg muskler på ett år, så det är knappast det som är orsaken. Det mesta ligger nog i min mage...

      Radera
  5. sen har du ju börjat springa och det ger mer muskler som ger mer vikt. Du ska se det löser sig inom en snar framtid. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr är det inte så enkelt... en kvinna kan lägga på sej max 3 kg per år i muskelmassa och då ska man träna grymt mycket mer än vad jag gör. Så det är nog enbart ett resultat av trög mage och dålig sömn.

      Radera
  6. Från en Viktväktare till en annan :
    Hade du gått ner 0,1 kg så hade du tyckt det var LITE men nu när du gått upp 0,1 kg så är det förkrossande....
    Been there done that ;)
    Som jag sa till mina viktvänner när jag jobbade på VV - med en så pass liten viktuppgång så kan det lika gärna vara en "fis på tvären" så nästa vecka ska du se att det har rättat till sig.
    Lycka till!
    Kram
    Anette, Göteborg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker inte att 1 hekto är lite, eftersom jag snittar ca 1-2 hg i veckan när jag är duktig. Men vägningen idag visade hela 6 hg ner, så det var nog bara magen som krånglade.

      Radera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: