Så fyller man år, i år igen...

41! Jupp, så gammal är jag nu. Klockan 15.49 föddes denna ljuvliga varelse  :-) Iaf om man tror Martins ord om mej... och det väljer jag att göra idag!

Det är konstigt det där med ålder. Jag är 41, men känner mej oftast som 25. Å andra sidan så vet jag ju inte hur man SKA känna sej vid 41 eller vad det egentligen är för skillnad på 25 och 41 mer än siffror. Jag är väl lite mer livserfaren nu, men jag vet inte om jag ens med bästa vilja kan kalla mej vuxen än. En vuxen mäniska är ju klok och behärskad, det vet jag inte om man kan kalla mej  ;-)

Å andra sidan så vet jag ju att jag varit igenom en hel del och faktiskt vet ganska mycket om ganska mycket. Att jag kan lösa situationer och klara allt! Å det kanske är det som innebär att bli vuxen, att bli lite mer säker i sej själv och sina beslut.

Jag har absolut inga problem med att bli äldre. Jag skulle gärna hoppa 20 år fram i tiden och bli pensionär  :-) Tänk att få månadslön och bara göra det man vill! Härligt! Resa, ta hand om barnbarnen, mysa i trädgården... ska bli gött att komma dit. Men först ska jag fylla både 42, 47, 54 och en massa annat. SEN kan jag gå i pension och bli gammal på riktigt. Då kanske jag tom känner mej vuxen?

.

Man får ändra sej...

Jag har ju länge sagt att jag inte vill eller behöver gifta mej igen. Jag har iofs också sagt att jag kan omvärdera mitt beslut, men att jag inte har någon brådska och vill isf bli friad till ordentligt  :-)

Nu har jag omvärderat...
Kompisen Å och jag har pratat. Det har hänt mycket senaste året som varit tungt, tråkigt och jobbigt. Man vet inte hur länge man lever eller hur många glädjeämnen man har kvar att uppleva eller om/när de ens kommer. Så varför inte skapa sej några stunder att glädjas åt?

Varför inte ställa till med värsta förlovningsfesten? Eller faktiskt gå och gifta sej...! Nu säger jag inte att det är på g, så tro inget nu. Men ändå, varför inte fixa till några roliga stunder efter allt tråkigt?

Så jag är inte lika anti längre, men det är inget som brådskar på eller ens är planerat för. Men kul vill jag ha och det tänker jag se till att få!

.

Killen som alltid haft bråttom :-)

Idag fyller min lillpojke 16 år!
Junior har alltid haft bråttom i livet och varit tidigt med det mesta. Han föddes ett par veckor tidigare än beräknat och kom ut på en timme! Jag fick EN krystvärk, sen kom han ut!

Han började springa när han var 8 månader, han missade detaljen att man borde lära sej gå innan man springer och slog sej därför jämt. Han cyklade två-hjuling utan stödhjul när han var 2,5, då fick han en enhjuling som han aldrig hade tid att lära sej att cykla på... Junior lärde sej simma när han var 4 och har legat i bassängen sen dess  :-)

Det är inte så konstigt att han började skolan ett år tidigare och att han dessutom klarade det alldeles utmärkt.

Junior har alltid varit en solstråle och kunnat linda alla runt sitt lillfinger. Alla utom mamma... vilket han varit rejält frustrerad och arg över. De flesta har svårt att tro att han överhuvudtaget kan bli arg, eftersom andra alltid ser honom glad, nöjd och vänlig mot alla. Men arg kan han bli... när han var liten satt han under köksbordet och gallskrek av ilska när något gick fel eller emot honom. Han skrek tills han började blöda näsblod eller somnade av utmattning. Hemsk mamma som bara tittade till honom ibland  ;-)

Idag blir det inte mycket till firande, han ska iväg på simtävlingar över helgen och åker redan ikväll. Men vi firade honom för ett par veckor sedan och nu i morse fick han våra presenter. Så han är nöjd ändå. Har en känsla av att det blir lite kalas på hotellrummet ikväll.

Junior är en av mina två ögonstenar och en av mina två stoltheter. Han är en fin kille helt enkelt!

.

Jag tänker minsann inte...!

Så har det börjat låta hemma hos oss nu när det gäller semesterplaner inför sommaren. Junior tänker minsann inte "sitta och ha tråkigt på Öland i flera veckor". Jag är medveten om att vi klarat oss ganska länge utan de här diskussionerna, men det är ändå knepigt när de väl kommer.

Senior blir 18 i sommar men följer oss gladeligen på våra semestrar. Han åkte till Öland själv i höstas för att vara där ensam några dagar. Det gick förståss jättebra! Junior blir 16 imorrn och har klart och tydligt deklarerat att han INTE tänker vara på Öland i hela tre veckor. Jag vet att han klarar sej alldeles utmärkt hemma på egen hand, det är absolut inte det jag är oroad över. Det jag funderar på är om någon av hans icke-kompisar får veta att han är ensam hemma... vad händer då? Stormar de in och river huset? Juniors riktiga kompisar känner vi och vet att de är bra tjejer och killar, men de där som han inte är direkt kompis med och som bara får höra ryktesvägen att han är ensam hemma...

Jaja, vi får se hur vi löser saken när vi väl är där. Just idag känns det helt ok att småplanera ledigheten för året. Solen skiner härligt och lockar till utevistelse, men med 12 minus stannar iaf jag inne! Påsken ska iaf tillbringas på Öland, vi har redan förvarnat våra medlemmar om att vi stänger en vecka. Det är faktiskt första gången vi har ledigt mitt i terminen och det ska bli jätteskönt och kommer att behövas. Sen blir det tre veckor i slutet av killarnas sommarlov, också på Öland. Och sen dröjer det till jul innan vi får leidgt igen.

Senior ska väl jobba på Mc Donalds så mycket han kan på sommarlovet och Junior letar sommarjobb, han har ett halvt löfte från en kompis som jobbar på en elfirma om att jobba hos honom. Sen är det väl lite annat som ska passa in också, tävlingar, semester med pappa osv. Men killarna är stora nu och får bestämma en hel del själva. Man måste släppa taget och lita på dem. Å jag litar på att mina killar tar bra beslut i det mesta. Jag tycker att de har ganska sunda värderingar och tänker klokt. Det är ju jag som uppfostrat dem  :-)

.

Vicken känsla!

Så var jag igång igen, i tingsrätten alltså!

Å vilket välkomnande jag har fått!
Redan i entrén fick en av vaktmästarna syn på mej och blev så glad att jag fick en stor kram.

Lite vilsen var jag ju så på frågan om jag var ny eller gammal nämndeman svarade jag: gammal men ny... här alltså... Så en sekreterare visade mej runt så jag skulle hitta och välkomnade mej till det stora glashuset.

Jag letade mej fram till salen där vi skulle hålla till för dagen, hälsade på de andra nämndemännen och notarien. Jag hade redan sett att en av domarna från "min tid" i huddinge tingsrätt skulle vara dagens ordförande, och såg fram emot att träffa honom. Han kom in såg sej runt och hälsade i luften och tvärstannade när han såg mej "Men kolla vem som är här!" utropade han och gav mej en stor kram.

Vid lunch gick jag till nämndemannarummet och värmde min mat. När jag gick in i "matrummet" var det fler som jag tjänstgjort med tidigare som dunkade mej i ryggen och hälsade glatt. Det var nog bara en som var lite småsur som jag minns som en surtant från förr... Jag behövde inte sitta ensam och äta idag iaf  :-)

Jag kände mej otroligt välkommen och varm om hjärtat. Så härligt att vara tillbaka och dessutom att bli välkomnad på det sättet. Det är jag inte van vid!

Målet vi har idag handlar om ett rån som utfördes medan kronprinsessan gifte sej, då passade bovarna på minsann. Har vi rätt gubbe eller ej... det får vi se.

Martin håller ställningarna på jobbet om jag itne hinner dit i tid. Han unnar mej detta och ser till att det fungerar om jag blir sen. Det blir en lång dag för mej, men det är det värt!

.

Imorrn är en spännande dag!!!

Det är fyra år sen sist och som jag längtat...

I februari förra året hoppade jag av både föreningslivet och det politiska livet. Den lokalavdelning jag då tillhörde hade klart och tydligt visat att de inte tänkte låssas om som om jag överhuvudtaget exicterade och efter att redan varit utfryst och satt på undantag, tänkte jag inte låta mej bli behandlad så i ytterligare fyra år. Så jag lämnade partiet med buller och bång efter ett mycket moget övervägande. Efter 15 år i politiken och ännu fler i föreningslivet så var det faktiskt riktigt skönt att få lediga kvällar igen.

Under sommaren kände jag ändå att man ju trots allt kunde vara medlem i ett parti, men man behövde ju inte vara aktiv... Jag tycker ju ändå en massa och vill hänga med i samhällsdebatten, så någonstans vill jag ändå finnas med. Jag visste att jag var välkommen i samtliga av kommunens partier, alla har nämligen bett mej kommer över till dem, tom Vänstern vars politik jag står allra längst ifrån. Men de har alla sett mej som en kraft att räkna med och det är något jag suger i mej av  :-)

Till slut föll valet på det parti som jag står närmast, förutom det jag lämnade alltså. Men jag har så här i efterhand förstått att jag nog varit närmast detta hela tiden sånär som på ett par frågor. Så det känns bra. Efter valet blev jag kontaktad av den politiska sekreteraren som frågade om jag kunde tänka mej något uppdrag under kommande mandatperiod. Jo, sa jag... Tingsrätten! Ett uppdrag som jag älskade och har saknat enormt mycket.

För några månader sedan kom pappret på att jag var nominerad som nämndeman och en kort tid efter det ett papper med beslutet om att jag var vald. Under semestern fick jag schemat för hela 2011 och imorrn är första gången jag ska dit. Nu är det NYA tingsrätten på södertörn jag ska till. Förra gången var det Huddinge Tingsrätt. Nu ska jag till det nya fina glashuset vid Flemingsbergs Polishus, som har direktkontakt med häktet.

Det ska bli så otroligt roligt att träffa alla igen; vakmästarna, dommarna och de andra nämndemännen. Jag har sett i papprena att några av de "gamla" är kvar men att det även finns en hel del nya namn. Jag har också hört att kaffeautomaten är bättre nu  ;-)

Så var trejde tisdag ska jag tjänstgöra i tingsrätten och direkt efter åka vidare till Tullinge och jobba på VV. Martin får förbereda det mesta, så jag bara kan sätta mej och köra igång. Hemarbetet får han fixa de dagarna, men det gör ju jag när han är borta på dagtid - så det är ingen " big deal".

Jag är så glad - I´m back!

.

En sak fixad!

Tog tag i en massa fix direkt i morse. Först ringde jag försäkringsbolaget och kollade om den trasiga spisen går på försäkringen och det gör den. Så nu ska en reparatör komma hit och se om bara hällen ska bytas eller om hela spisen ska bytas ut.

Sen ringde jag och avbokade ett tandläkarbesök, jag har helt enkelt inte ro att sitta där. Jag går som patient på tandläkarhögskolan och för deras skull vill jag ha gott om tid och inte sitta på språng så att de verkligen kan ta sin tid och lära sej ordentligt. Min tandläkarelev var sååå förstående och skulle höra av sej om en ny tid när det lugnat ner sej lite.

När telefongrejerna var klara åkte jag hem till pappa för att se vad som var fel med fläkten i bilen. Precis som i somras hade den rostat ihop av all fukt. Så han tog loss den och meckade lite, så funkade den igen! Undrar vad en verkstad hade tagit för att fixa det? Nu är iaf en sak fixad!

Just nu är Martin och handlar. Sen är det dax att fixa lunch och förbereda jobbet. Nu har folk fått barnbidrag och snart lön... så det blir nog mycket folk i veckan. Jag hoppas att vi kan ge den service som folk förväntar sej. Just nu känns det iaf bra!

Jag hoppas att ni alla får en bra vecka!
.

Solen skiner iallafall :-)

Sitter här och kollar på blocket efter grejerna som gått sönder hos oss. Å har faktiskt hittat precis den dammsugaren som jag vill ha, en sån som jag hade förrut som höll hur länge som helst. Men den finns i Upplands Bro... att åka 15-20 mil för en dammsugare känns... sådär... å andra sidan känns det helt ok att betala 1300 istf 7000! Så vi får se hur det blir.

Igår hittade vi även en spis, men den var såld innan vi hann lägga vantarna på den. Men jag ska ringa försäkringsbolaget imorrn, det kanske går på försäkringen? Köksfläktar finns hus många som helst på blocket, så jag måste bara veta mer exakt vad jag ska ha. Så våra inköp ska nog ordna sej utan att det drar iväg alltför mycket.

Igår när vi ändå satt och smådeppade pratade vi om vilka andra projekt som måste göras och hur vi ska planera för dem. Eftersom Martin lokaliserat vart en del av vattnet kommer in i källaren, så måste vi gräva upp längst ena långsidan av huset. Det går att gräva för hand, men kommer att ta hur lång tid som helst. Man kan hyra en liten minigrävare och få jobbet gjort mycket snabbare utan att det kostar allt för mycket. Sen ska det ner en slags matta som ska hindra vattnet från att tränga igenom. Det blir vårens projekt.

På lilla toaletten är det bara fönstret som ska få foder och lister, sen är det klart där. Uppe i lilla hallen ska det bli nytt golv och sen kan man sätta upp de lister som fattats där i flera år... Då är alla smågrejer färdiga. Sen ska trappan slipas och målas, trappsteg för trappsteg. Men det blir i den takt det blir. När det väl är klart är ALLA våra projekt klara! Då tar vi en paus ett tag innan det är dax för Seniors rum. Där bytte vi fönster för 5-6 år sedan, han har fortfarande inget foder runt fönstret...

Pengarna är det faktiskt ingen större fara med. Vi jobbar massor och lägger undan nästan allt vi tjänar. Vi är ingen familj som slösar eller "unnar" oss dyra grejer, mer än resor då... Tanken är att vi ska få ett hem att verkligen trivas i. Det är viktigt! Vi tillbringar så pass mycket tid hemma och jag vill vara stolt över mitt hem. Till sommaren hade jag tänkt att vara det  :-)

Idag skiner solen. Mitt ben är värre igen, så det blir nog ingen promenad för mej. Imorrn är det första vägningen för året för mej och Martin. Efter alla kroppkakor igår är det nog ingen höjdare, men nåt ska jag väl ha gått ner?! Det blir som det blir...

.

Nu börjas det...

Trodde vi skulle klara oss från söndriga grejer och sån skit i år. Det var ju väldigt mycket sånt förra året lixom... men nu börjar det tydligen...

I veckan gick fläkten i bilen sönder, den ska fixas på måndag. Tidigare har fläkten ovanför spisen gått sönder, så det har vi hållit lite utkik efter. Ingen större panik och ingen större utgift, särskilt inte om man köper en på blocket. Idag blev det värre... först la dammsugaren av. Den är bara 2-3 år gammal och är en variant av centraldammsugare. Den förra jag hade höll i säkert 10 år och var helt suverän, denna däremot har krånglat precis hela tiden. Den går varm direkt, man hinner inte ens dammsuga ett helt rum innan den lägger av. Idag tröttnade jag och bestämde att vi ska köpa en ny!

Ungefär samtidigt som jag svär över dammsugaren kommer Martin ut ur köket och tittar olyckligt på mej och säger "spisen har spruckit, igen!". Va f-n? Det är ju bara något år sedan sist! Då var det vårt fel. Vi hade ställt något kallt på spishällen och det klarade den inte. Nu upptäckte han en tunn spricka över halva delen på spisen och den här gången har vi varit försiktiga! Det kan ju bero på den trasiga fläkten som släpper in kalluft...?

Så nu börjar tusenlapparna få vingar igen. En ny dammsugare, en ny spis, en ny fläkt både till köket och bilen... surt! Men på blocket kan vi nog hitta både spis och fläkt, i bästa fall finns även den dammsugaren som jag hade tidigare. Bilen fixar pappa. Men det blir ju en hel del pengar ändå. Pengar som vi vill göra roligare saker för. Skit!  :-(

.

Kroppkakedax!

Igår blev det alltså inte så himla mycket gjort... men jag vek iaf lite tvätt och avslutade en del jobb. Alltid nåt. Dagen avslutades i tv-soffan med inspelat Drottningoffret, helt ok serie faktiskt. Lite synd bara att det är samma skådisar i varenda svensk serie...

Jag drömmer väldigt mysko på nätterna just nu och när jag vaknar känns det knappt som jag sovit alls. Det handlar om att mitt hus flyttar sej och lixom glider ner för gatan där vi bor. Att alla grannar kommer till mej med sina problem, men jag anser att mitt problem med att huset flyttar sej är större än att de inte kan sätta upp sina tält, att gräsklipparen är trasig osv. Jag har också drömt att jag fått barn. Något som jag absolut inte vill! Drömmarna återkommer och stör, jag vill sova drömfritt! Den som kan tyda drömmar får gärna tala om vad detta betyder.

Så jag är väl inte helt pigg, men har iaf börjat röja i sovrummet och badrummet. Sängkläderna är bytta, våra sommarkläder ligger återigen i vinterförvaringen och jag börjar hitta mitt skrivbord igen. Senior jobbar, Martin hämtar Junior från träningen, Baileys strövar runt ute i trädgården. Martin ska röja köket, där ska nämligen vara kroppkakekok idag. Lilla M kommer hit och äter med oss, samtidigt ska hon få en arabisk språkkurs installerad i sin dator. Martin och Lilla M har nämligen fått för sej att de ska lära sej arabiska... har de fastnat för Egypten eller  :-)

När jag lägger mej ikväll ska det alltså vara i ett rent sovrum med magen full av kroppkakor, brevid en man som viskar arabiska ord i örat på mej  :-)

.

Var ska jag börja?

Idag är en sån där dag när jag har en massa saker jag måste göra, borde göra och vill göra men klockan bara går och jag får ingenting gjort! Jag gick upp ganska skapligt, vid 8 och pratade med Junior medan han gjorde sej färdig för skolan. Sen tog jag ett bad  - så långt gick det ju bra... men sen...

Jag MÅSTE göra vissa grejer klara efter arbetsveckan och jag MÅSTE handla. Jag BORDE vika tvätt, dammsuga och städa sovrummet. Jag VILL helst bara ligga i soffan och klia Baileys på magen medan jag ser en film.

Så var ska jag börja? Med det jag måste, borde eller vill???

.

Perfekt väder just nu...

Vi fick VÄLDIGT mycket snö innan jul och en hel del runt nyår. Nu har vi haft töväder under en vecka ungefär och en stor del av snön har smält. Eftersom jag är livrädd för att få en ny översvämning tycker jag att det här vädret är riktigt bra. Det mesta får gärna smälta av lite långsamt för att följas av ny snö och minusgrader, då smälter ju inte allt på en gång i vår. Helst av allt skulle jag se att det inte kommer mer snö förståss...

Redan nu har vi sett fukt i källaren, men den här gången har vi koll! Fläkten och avfuktaren står på dygnet runt. Igår hittade vi en stor fuktfläck mitt på golvet, idag är den nästan borta. Igår hade vi ca 1 minusgrad, idag är det 3. Så nu hinner det torka upp innan det är dax för nästa sväng. Den här gången har vi stenkoll och kommer inte få något förstört!

Å god granne som jag är, så har alla mina grannar fått ett mail där jag säger att vi redan sett vatten i källaren och att de kanske skulle kolla sina. Tänk om jag fått ett sånt mail förra året... då hade jag kanske sett vattnet innan katastrofen var ett faktum. J-a egoister! Men men, ingen idé att irritera sej på något gammalt eller på folk som inte ens vet om att man är irriterad på dem, eller hur? Det som har hänt har hänt lixom.

Fläkten på bilen har gått sönder också och det är ju inte hela världen om det inte vore så att det blir imma på rutorna när man kör. Men med fönstret öppet så går det att köra utan att vara en trafikfara och pappa ska nog kunna laga det under nästa vecka. Vi behöver bara använda bilen idag och imorrn, sen får den stå tills det är fixat.

Så visst finns lite grums i bägaren, men inget alarmerande eller något man behöver hetsa upp sej särskilt mycket över. Då var det värre igår när vi öppnade lunchklassen på Huddinge Sjukhus. Stressade människor är inte särskilt lättjobbade kan man väl kanske säga. Så det var en del knorr om långa köer och lite annat. Jag var rejält trött när jag kom hem och då skulle jag jobba en klass till! Nästa vecka blir det säkert bättre.

Idag är veckans sista arbetsdag - imorrn är jag leeeedig!

.

Alla borde ha en Martin :-)

Jag har världens bästa sambo! Så är det bara!

Inte nog med att han tagit till sej mina barn som sina egna och dessutom gillar mina extraungar så pass mycket att de får följa med oss på semester... Han gör ALLT för att vi ska ha det så bra som det bara går.

Mitt ben har ju trasslat sedan i januari förra året, efter Melissas behandling har det varit så gott som bra och då vågar jag ju inte riskera att få ont igen. Så han går utan knot ut med hunden på långpromenad ensam varje dag, trots att jag vet att han egentligen vill ha sällskap. Han ger mej tid att vila en stund varje eftermiddag för att jag ska vara pigg på jobbet. Han lagar all vår mat och skriver min checklista. Han peppar och pushar oss alla och ser till att vi alla mår så bra som det går. Han skjutsar killarna hit och dit alla möjliga timmar på dygnet.

Jag har det riktigt bra! Alla borde ha en Martin som talar om för en att man är vacker, älskad, bra och duktig. Jag försöker göra detsamma tillbaka, men inser att han är mycket bättre på det. Han är verkligen lycklig som har oss och visar det på alla möjliga sätt. Jag har svårt att ta till mej att man kan vara lycklig tillsammans med oss, men försöker acceptera faktum. Jag har också svårt att ta till mej och tro på alla fina ord, men försöker verkligen att göra det. Annars är det ju en kränkning för honom...

Jag trivs med mitt liv och är glad över att vi fann varandra. Glad över att just Martin hittade till vår familj och accepterar oss precis som vi är. Vi trivs tillsammans och har det roligt ihop hela familjen och alla andra som är med oss. Jag hoppas vi får tillbringa resten av livet tillsammans. Du är en pärla och du är min!

.  

Nu börjar det...

Nu känns det verkligen att vi har högsäsong på Viktväktarna. Efter semestern är jag faktiskt helt och hållet utvilad och det är tur det... att vi dessutom startade med bara en halv arbetsvecka när vi kom hem var riktigt smart. Igår körde vi igång terminen på riktigt, det blir nu 6 klasser i veckan. Med det menas att 300-500 pers ska passera min kassa under en och samma vecka. Många baciller blire...

Så jag måste verkligen vara utvilad, få den sömn som krävs och framför allt hålla mej frisk! Ingen av oss får bli sjuk, det har vi lixom ingen lösning för. Så är det att vara egen företagare.

Igår hade vi 46 personer varav 12 nya, nästa vecka är vi nog upp i ca 60 kan jag tänka mej. Ikväll är det Tullinge som gäller och där är det alltid mycket folk, så redan ikväll blir det nog runt 60 pers. Hur många nya, får vi se. Så nu gäller det att äta bra mat, så man orkar. Fixa alla "måsten" innan lunch, så man kan vila lite innan jobbet. Allt går ut på att klara av jobbet just nu och på ett bra sätt ta hand om alla nya och gamla medlemmar. Vi har ett jättebra program, resten hänger på mej och Martin. Ska vi behålla medlemmarna måste vi göra det där lilla extra. Just den här veckan lottar vi ut små grejer som vi köpt i Egypten.

Alla mail vi får från medlemmarna visa att vi är på rätt väg. Men inget är så bra att det inte kan bli bättre! Alltså försöker vi hela tiden hitta nya vägar för vår verksamhet som ska göra att både vi och medlemmarna utvecklas.

NU börjar det och vi är laddade till tänderna  :-)

. 

Ny vecka!

Så där ja!
Nu har vi vägt oss och vet vad vi har att utgå ifrån, inte kul... Jag ska ner 7,8 kg och Martin 12,7 till att börja med. Matlistan för januari är klar, så nu finns det inget att skylla på. Martin ska på personalmöte om 3 veckor, så tills dess ska han sköta sej exemplariskt och gå så mycket det går. De vägs nämligen av sina chefer på personalmötena  :-)

Den här veckan kör vi igång våra klasser som vanligt, med ett undantag: vi ska ta över en klass på onsdag på Huddinge Sjukhus enbart för anställda på sjukhuset. Så det ska bli spännande!

Vi smygstartade lite förra veckan och fick träfa en del av våra medlemmar. Nu ska vi träffa resten! Det är alltid lika spännande att se hur många nya som kommer och hur många gamla som gett upp. De där som ger upp är vår stora utmaning. Varför slutar de? Hur får man dem att inte ge upp? I vissa fall spelar det inte någon roll vad vi gör, men i många fall kan vi peppa dem till att fortsätta. Det är ju lite dumt att sluta när man redan gått ner kanske 20 kg och bara har 5-10 kg kvar till mål. Sen har vi några som kommer tillbaka varje januari, går 5-6 gånger och sen lägger de av. Då tycker de att det kan ta resten själva... uppenbarligen inte eftersom de kommer tillbaka år efter år...

Men nu kör vi alltså igen! Både vi och våra medlemmar! Allt för en bättre hälsa och ett längre liv!

Vill du träffa oss finns vi här:
Mån, Tumba kl 17.30
Tis, Tullinge kl 17.30
Ons, HS 12.30 (endast anställda)
Ons, Rönninge kl 17.30
Tor, Huddinge kl 16.30 & 18.30

Kolla VV´s hemsida för exakta adresser..

.

Bildkavalkad från Egypten

Citadellet i Kairo är väl värt ett besök.

Vattenpipor i mängder...

Martin & Jag på Gizaplatån

Junior och Lilla M åker ökentaxi

Senior i böljan den blå...

Herr Sphinx och Chefren´s pyramid

.

Dax att ta tag i sej själv?

2011 har börjat väldigt bra! Vi har haft en skön semester och är utvilade, jobbsituationen känns super och alla här hemma mår bra. Nu är det alltså som upplagt för att ta tag i sej själv... hur tråkigt det är kan vara  :-s

Men faktum är att jag väger 4 kilo mer idag än för ett år sedan... och det borde ha varit 4 kg mindre. Så just precis nu har jag 8 tråkiga kilon för mycket på min lilla kropp. Det innebär att jag har ett BMI på ca 28 och det är för mycket. SUCK!

Jag vet ju inte om jag har hypotyreos, men det får inte spela någon roll i nuläget. Jag får helt enkelt göra mitt bästa och se vad som händer. Har jag sjukdomen blir det svårt att gå ner i vikt, men inte omöjligt.

Så idag är sista dagen att rensa skåp och äta upp skräpmaten. I morrn kör vi igång! Under dagen ska vi göra matlista för minst en vecka, gärna hela månaden. Å när matlistan är klar, gör vi inköpslista utifrån matlistan. Så har vi rätt grejer hemma inför kommande vecka. På så sätt undviker man väldigt mycket stress faktiskt.

8 kilo är mycket för någon som är så liten som jag, bara 156 cm, så det kommer att ta lite tid. Men jag har ingen deadline, det får ta den tid det tar. Men får vi bara ha ett katastrof-fritt år så ska jag nog kunna vara färdig innan nästa julsemester. Det ser ut som att vi åker till Gambia den 22/12, då skulle det vara skönt att vara i mål. Jag kan bara göra mitt bästa... man kan ju alltid hoppas...

.

Vicket stor vardagsrum!!!

Så har vi lyckats få bort alla julsaker, kartonger och resväskor som stått i vardagsrummet. Å jösses va stort det blev helt plötsligt! Vi har ju värsta utrymmet nu  :-)

Det är verkligen skönt att få undan grejerna och få lite ordning. Baileys blev alldeles lycklig när han kunde springa runt matbordet och leka igen. Jag blir kanske inte lycklig, men tycker det är skönt att kunna dammsuga ordentligt och torka golven igen. Så nu är det faktiskt ordning på hela undervåningen med våttorkade golv och allt. OCH vi har slagit igång golvvärmen på lilla toan och det är varmt och skönt där nu. För första gången på 18 år kan man gå på toa på vintern utan att frysa häcken av sej! Vilket lyft! Det är så gött därinne att Baileys hittat ett nytt favoritställe att sova på  :-)

Martin och jag pysslar här hemma medan Senior är ute och övningskör med morfar och Junior är iväg med Mandisen för att fira sin ett-årsdag. De skulle äta lunch och bowla och sen komma hem hit för att fortsätta firandet men då av våra födelsedagar istället. Klockan 18 kommer mina och Martins föräldrar hit, plus Mandisen och hennes mamma. Värre än så blir det inte i år. Vi ska äta taco och semmeltårta som Martins pappa bakat åt oss. Det ska bli såååå gott!

Det känns som en väldigt bra dag idag  :-D

.  

Det går i ett!

Sen vi kom hem har vi haft fullt upp! Semestern tog brutalt slut och allt är som vanligt igen, med ett undantag: jag är brun och utvilad  :-)

Onsdagen gick mest åt till att komma ikapp, planera jobb och jobba. Torsdagen var bara jobb. Först hade jag lovat att hoppa in som kassör i Södertälje. Jag räknade med mängder med folk, både gamla och nya - men det blev bara 30 gamla och 5 nya medlemmar som dök upp. Dessutom hade jag 100 kr brist i kassan när jag räknade ihop allt... med 56 kr i parkering och lunch blev det inte mycket kvar av den lönen  :-(

Sen var det dax att starta upp Huddinge. Där blev det lite annorlunda... på första klassen hade vi 40 gamla medlemmar och 20 nya! På andra var det 30 gamla och 20 nya... så det var lite skillnad! Å alla var så himla gulliga. Vi fick ett översvallande mottagande och kände oss verkligen välkomna hem. Att höra från så många att vi var väl värda vår semester känns väldigt skönt. Att de verkligen från hjärtat unnade oss att vara lediga, trots att de själva blev lidande av det är något extra. Jag har sagt det förr: Vi har världens bästa medlemmar i våra klasser!

Jag har saknat jobbet, men bävat lite inför att komma tillbaka eftersom vi aldrig kan veta hur första veckorna blir. Nu blev det ungefär som vi trott, väldigt mycket folk. Det är roligt med många nya, men kräver en hel del av oss. I kassan måste det gå snabbt, annars blir nästa klass försenad. Martin måste hålla tiden på minuten, annars sinkar han mej... men vi har ett prefekt teamwork och vet exakt vad var och en ska göra och vad den andre kan göra för att underlätta. Torsdagar är värst eftersom vi har två klasser efter varandra, de andra dagarna är "piece of kaka", då har vi bara en klass och behöver inte stressa.

Men nu är vi igång igen. Det känns som vi får en bra vår, men mycket folk. Jag ser faktiskt fram emot att få sätta tänderna i allt jobb och alla nya medlemmar. Det känns riktigt bra!

Idag är det fredag och då är vi lediga. Känns skönt att börja med en mjukstart och bara ha två dagars jobb. Nästa vecka öppnar vi ett nytt ställe, så då ska vi klara av 6 klasser, plus Martins 2 företag. Så idag ska vi planera öppnandet, förbereda en del jobb, skicka vårt veckobrev och lite annat. Imorrn ska vi fira Junior och min födelsedag, lite för tidigt - men vi hinner inte sen. Så det ska även städas, julen ska plockas ihop och alla VV-varor som står i vardagsrummet ska ut i förrådet.

Så vi har lite att pyssla med, dax att sätta igång.

.

Vardag igen...

Så är vi alltså hemma igen å allt vad det innebär...

Vi landade 20.50 igår och hade ett litet bus för Lilla M. Hennes pojkvän och jag hade utan hennes vetskap planerat att han skulle komma och möta henne. Hon trodde att hon skulle få åka tåget till Uppsala och sen skulle han möta henne vid bussen. Men jag visste ju att hon längtade så hon höll på att gå sönder, så vår lilla kupp skulle nog bli uppskattad. Å visst blev den det!

När vi gick igenom utgången blev hon alldeles stum när hon fick syn på dem. Pojkvännen och två av Lilla M´s kompisar hade klätt upp sej till limousinchaufförer och höll i en namnskylt och allt. Det tog en stund innan hon fattade vad som hände, sen blev hon väldigt glad. Å bonusmorsan var glad och nöjd över reaktionen, det var nog pojkvännen också  :-)

Vi andra var väldigt nöjda när vi fick krama om Baileys. Många blöta pussar fick vi. Efter hämtning av hund och en snabb koll av posten, var det ett omedelbart sänggående. Baileys har legat mellan mej och Martin hela natten och myst. Jag vaknade redan vid 6 och kunde inte somna om, men fick på så sätt en hel del gjort. Innan 11 hade vi både tömt resväskor, kört och hängt en tvätt, handlat, gått med Baileys och en hel del annat. Efter lunch tog jag och Baileys en kort tupplur så att jag skulle orka med jobbet.

På jobbet var det ganska mycket folk. Det är ju ett och annat nyårslöfte som ska infrias... och så kommer det att vara några veckor till. Kul kul och bra för plånboken - nu ska nästa resa finansieras!

.

Han blev överraskad!

Martins födelsedag avslutades med middag på hotellet, precis som alla våra dagar brukar sluta... men en liten skillnad...

När vi kom in i restaurangen hade personalen pyntat hans stol med ballonger och på bordet stor en tårta. De sjöng för honom och efter maten åt vi upp tårtan som var jättegod! Dessutom hade killarna smugit iväg under dagen och köpt ytterligare en present till honom som han fick öppna vid bordet.

Martin var riktigt nöjd med sin födelsedag och kunde på så sätt avsluta semestern på ett riktigt bra sätt.

.

Martins födelsedag idag!

Martin firar sin 38-onde födelsedag i värmen för första gången. Å han tycker det är heeeeelt ok  :-)

Redan igår fick han en tröja där det står "Dive first - work later" som han blev jätteglad över. Kan tänka mej att vi kommer få se den på honom ganska ofta... Under dagen har han fått gratulationer via sms och nu när vi tittade, en mängd på Facebook. Så han känner sej nog både uppskattad och firad.

Ikväll händer det också en del grejer som han inte vet om än. Men han kommer säkert både bli överraskda och glad. Ska försöka ta lite bilder och lägga upp när det finns möjlighet.

Vår sista dag här har tillbringats i solstolen mestadels. Men Lilla M och jag fåck order av Martin att unna oss varsinn massage nu på eftermiddagen. Så vi fick varsinn timme med värsta egotrippen, det var sååå skönt! Jag blir lite irriterad på mej själv att jag inte bara kan låta tankarna vila och njuta av stunden utan ligger där och tänker på jobba och en massa annat. Men jag kom på mej själv och kunde leda mej tillbaka och bara njuta mestadelen av tiden och det är bra för att vara mej  :-)

En riktigt energikick var det iaf och känns som en bra start på terminen. Hela kroppen är genomgången och jag är superkletig av en olja som inte verkar gå att tvätta bort i första taget. Men skönt var det, så jag klagar inte!

Imorrn åker vi alltså hem, efter två otroligt sköna veckor i solen. Allt har faktiskt varit helt pefekt!

.

Ångesten kommer krypande...

Nu har vi bara en hel dag kvar här i Sharm el Sheik. Om 48 timmar har vi precis lyft och är på väg hem. Hem till kyla, vinter, tjocka kläder och stövlar. Blä!

Jag har absolut inget emot att börja jobba igen. Våra medlemmar har skrivit så fina mail till oss under vår tid här, att vi känner oss riktigt efterlängtade. Men det är den där vintern... den är jobbig. Tur att vi ska jobba så mycket, så vi knappt hinner tänka. Å tur att vi fått ordning på lilla toaletten så man kan slå igång golvvärmen där om någon vecka och sedan få värme under fötterna även där.

14 veckor med stenhårt jobb, sen är vi lediga en vecka igen. Vi har ledigt hela påskveckan, just pga att vi kommer att jobba så mycket. Vi öppnar ju en klass till om ett par veckor, sen ska vi ta hand om allt mellan 300 och 500 personer i veckan. Det är ganska påfrestande och tar mycket energi, men vi får också massor tillbaka. Våra medlemmar är bäst!

Idag har killarna varit iväg och dykt. Lilla M och jag har dragit det göttaste ur solen och legat och läst i varsin solstol nästa hela dagen. En lite stund runt lunch åkte vi ner till gamla staden och köpte våra sista presenter och Martins födelsedagspresent. Han fyller inte förrän imorrn, men får den redan ikväll eftersom han ändå kommer att se den. Han kommer att bli såååå glad  :-)

Imorrn till middagen har vi fixat en annan överraskning, men det kan jag inte tala om ifall han får för sej att gå hit till vårt internetställe och läsa bloggen. Men en kul grej är det och han kommer att bli överraskad. Hela hotellet är inblandat  :-) Han får nog en bra födelsedag!

Imorrn är det alltså sista dagen här och jag tror inte att vi kommer att röra oss många meter från solstolen. Inte så mycket för at bli brun, utan mer för att insupa värmen och försöka lagra den på något sätt. Redan nu planerar vi nästa resa och som det ser ut nu så är Lilla M intresserad av att följa med nästa gång också. Hon har överlevt 2 veckor med oss och kan tänka sej fler, det är väl ett bra betyg? Vi är nog inte så hemska ändå  :-)

Suck och stön... hade det inte varit för Baileys så hade jag kunnat stanna hur länge som helst...

.

Kairo är fantastiskt!

Den som inte tycker om mycket folk, mycket bilar, trängsel, dålig luft osv ska INTE åka till Kairo. den som däremot gillar det annorlunda, kaos, att andas in bly och avgaser och att se mäktiga byggnadsverk SKA åka till Kairo. Kairo är nämligen helt fantastiskt och cooooolt!

Efter 13 välta lastbilar, 7 ihopknycklade bilar och tre timmar för senade kom vi äntligen till Kairo i fredagsmorse. Olyckorna var förståss ingem höjdare, men det var klart intressant att se hur räddningstjänsten fungerar och hur folk agerar vid stora olyckor i Egypten. Det är väl itne riktigt rationellty kanske man kan säga... är det kö så åker man helt enkelt mot trafiken i den andra körbanan osv...

Men fram kom vi, hela! Vi besökte citadellet, Egyptiska museet, bodde på gamla engelska drottningens hotell och strövade runt på mellanösterns största bazar i fredags. Igår var vi till Giza och klättrade pyramider, Junior och Lilla M reda kamel ner till den minsta pyramiden som de sen kröp in i. Vi hälsa på hos Sfinxen och trappsegespyramiden, såg en kort film om området kring Joserpyramiden och besökte sedan en mastabagrav. Sen skulle det vara ett besök på ett parfymeri, men jag och senior stannade utanför. Sen blev jag lite dålig av dofterna trots att guiden gjort sitt "bästa" för att förhindra att dofterna kom in i bussen... men men...

Kairoturen var bra och vi fick se allt vi ville se. Martin och Lilla M var nöjda och det var ju det viktigaste. Vi har tagit MÄNGDER med bilder, här nedan kan ni se en av dem:

Idag vaknade jag vid 7 och gick ut och la mej i en solstol och läste. 9.30 gav jag upp och gick och väckte de andra som fortfarande sov! Det är jobbigt att åka på tur  :-) Efter frukost har vi bara legat och dåsat i solen hela dagen. En väldigt skön dag alltså.

Imorrn blir Lilla M och jag ensamma,då ska killarna på sisa dykturen. På måndag fyller Martin år, så imorrn ska planer smidas...  ;-)

.

Inatt smäller det!

Efter en hel dag i Naama Bay blir det tidig sänggång ikväll. Kl 1.45 blir vi nämligen hämtade för att åka buss till Kairo. Vissa hade förmodligen inte gått och lagt sej alls, men nu är vi såna att vi uppskattar god sömn och det får man inte på en buss. Å efter sisådär 12 000 steg som vi gått idag, blir det inget större problem att somna tidigt.

Vi ska alltså åka buss hela natten och imorrn får vi se soluppgången över Sinai, det är sååå häftigt! Vi ska besöka Djooserpyramiden, eller trasppstegspyramiden som den också kallas, i Sakkara. Sen blir det Egyptiska Museet och Mohammed Ali Moskeen/Citadellet. Vi kommer att gå i bazarerna inne i gyttret i Kairo och på fredag besöker vi pyramiderna och sfinxen. Kairo är en stad med MYCKET människor, rörigt... och jag bara älskar det!

Önskar vi kunde åka till Luxor också som är min Egyptiska favoritstad, men det hinner vi inte med den här gången. Men eftersom Martin fastnat precis lika mycket som jag för landet, så är det inte alls otroligt at vi kommer tillbaka på ett eller annat sätt. Vill jag åka hit igen kan jag ju alltid locka med dykningen... då går han med på allt  :-)

Så nu är vi alltså borta ett par dagar och kommer förmodligen inte att ha tillgång till internet. Så... vi "ses" på lördag igen  ;-)

.

Dykarna i familjen

Idag var vi på båttur hela gänget. Killarna skulle dyka, Lilla M skulle snorkla och jag skulle bara sola  :-)

Det var första dyket på egen hand för killarna som "riktiga" dykare. Vi vaknade redan 6.30 för att hinna äta frukost innan vi skulle vara på dykcentret kl 8.00. Det tog en stund att ta sej till båten och komma ut på Röda havet, som faktiskt är blått...

Killarna tog sej ner i djupet ganska direkt och då skulle Lilla M snorkla. Hon var inte helt med på noterna, men efter lite lock och pock så hittade hon iaf hur hon skulle göra och efter det tvekade hon inte ett dugg. Några centimeter längre och med lite mer självförtroende följde hon sedan med gruppen iväg och snorklade en lång stund. Nöjd mamma kunde konstatera att alla hade en toppendag både i, under och ovanför vattnet.

Dessutom såg vi delfiner! Ett stimm som simmade en bit bort från båten. Tyvärr låg killarna under vattnet då, men Lilla M och jag såg dem iaf.

Nu är det halvtid på vår semester. Vi suger ut det göttaste av varje dag och utnyttjar dagsljuset då mycket vi bara kan. Snart är det pyramiddax, det ska bli jättekul att återse Kairo!

Ha det bäst alla ni där hemma!

.

Dax-schemat...

Nu börjar dagarnas schema sätta sej, så här ser våra dagar ut på ett ungefär...:

7.30  Martin & jag vaknar
8.15 går vi och äter, de andra kommer när de kommer... oftast ganska direkt.
9.00 lägger vi oss vid poolen
13.00 lagar och äter vi något enkelt till lunch
14.00 lägger vi oss vid poolen igen
16.00 går vi in på rummet och klär om, latar oss lite.
16.30 går vi hit till "Il Mercado" och kollar internet
18.00 tar en del av oss en lite tupplur
19.00 äter vi middag
20.00 pratar och skrattar vi
22.00 sussar de flesta av oss sött  :-)

Visst ser det jobbigt ut?
Det är nästan så man måste ha lite semester efter detta...

.

Leva i nuet

Just nu är det faktiskt ganska enkelt at leva i nuet, det som jag har så svårt för hemma...

Att sitta i solen och känna värmen sprida sej i kroppen är den bästa medicinen för mej och totalt avkopplande. Idag har vi haft en hel dag vid poolen och bara insupit värme och D-vitamin. Vi var ute vid 9.30 och låg och läste fram till lunch. Alla på varsin säng med något att läsa, lugnt och fridfullt.

Killarna och Lilla M blev hungriga och gick in på rummet för att fixa lunch. Jag och Martin låg kvar och pratade. Efter en liten stund kom Junior ut till oss och sa att maten var klar! Vi hade ingen aning om att vi skulle bli serverade lunch. Så det var bara att gå in och ta för sej av den lagade maten. Jag har nog lyckats ganska bra med min uppfostran ändå...  ;-)

Sen blev det en liten stund till vid poolen innan vi tog oss ut på en promenad. Vi gick till Colona Divers för att boka tisdagens båttur. Vi skulle egentligen åkt imorrn, men det var fullt. Men på tisdag får vi en hel dag ute på Röda havet med dykning för killarna och snorkling för Lilla M. Jag ska bara sooooola och må gott!

Annars pratar vi mycket om det mesta. Allvar blandas med skratt. Lilla M ser ut att trivas och det är en njutning att se ungarna må gott tillsammans. När vi är ute och går ser man hur de går och buffar mot varandra eller går armkrok. Man kan lixom inte annat än må bra då.

Detta var precis vad vi behövde. Tid tillsammans. Värme. Gemenskap. Skratt. Vila. Allt i en skön mix som blir lite galen ibland. Det är ju vi...  :-)

.

God Fortsättning Allihopa!

Så var det äntligen nytt år! Så skönt att 2010 är över, nu kan det bara bli bättre  :-)

Vår nyårsafton var väldigt lugn. God mat, men inte ett enda fyrverkeri så långt ögat nådde. Tyst och skönt. Jag trodde det skulle smälla för fullt överallt, men så var det inte. Man kanske har förbud mot fyrverkerier här, precis som i Tanzania? Vi åt, satt och pratade och väntade in 12-slaget. Mer än så var det inte, helt ok.

Idag var vi ute vid poolen redan vid 9.30, men eftersom det var lite molnigt bestämde vi oss för att gå till gamla stan för lite shopping. Lilla M skulle ha lite grejer och jag hade siktat in mej på några smågrejer också. Det tar ca 30 minuter att gå dit när det är sisådär 25 grader varmt.  En perfekt promenad!

Vi shoppade det vi skulle och gjorde några försäljare riktigt sura genom att pruta lite för mycket... så gick vi tillbaka och passade på att äta lunch på Mc Donalds när vi ändå gick förbi. Årets första måltid intogs alltså på Donken... jaja, gott var det  :-)

Vi har hittat ett ställe ca 5 minuter från hotellet med trådlöst internet helt gratis. Så hit går vi en gång om dagen för att uppdatera omvärlden, läsa jobbmailen och kolla lite annat. Det ser nog ganska sjukt ut; vi sitter här, 5 personer med näsorna i telefonerna eller som jag; i datorn. Men det är en alldeles lagom promenad hit och de där hemma slipper oroa sej för oss.

Just det ja! Igår blev killarnas dykcert klara. Det kom hem tre överlyckliga grabbar till hotellet, som inte kunde prata om annat  :-)  En superbra avslutning på det gamla året! Imorrn ska vi iväg och prata med en Finne som kör dykbåt och boka in oss för en tur på måndag. Killarna dyker, Jag och Lilla M solar på båten - perfekt!

Vi har det otroligt bra. Vi är sams och är friska, inte en enda mage krånglar längre. Det är lagom varmt, hotellet är bra och vi får avkoppling. Jag vill nog inte åka hem...

.