söndag 6 december 2009

Vad gör man?

Hur skulle ni göra om ni fick en gåva ni absolut inte vill ha? Ge tillbaka den? Ge den vidare till barnen och kanske ett meddelande till givaren? Eller bara låta det vara?

Hur sjutton ska jag göra?

5 kommentarer:

  1. Oj det var en klurig fråga du kommer med här på söndagsmorgonen. Det beror väl lite på vad gåvan är tycker jag. Är det ett hus tex så är det väl inget man ska ta emot bara så där om man inte vill ha det, det kräver väldigt mycket skötsel och så och om man ger det till sina barn så får man väl ändå som förälder sköta om huset under x antal år innan dom har åldern inne så att säga. Men en gåva kan vara så mycket olika saker så det är väldigt svårt att svara på, jag hoppas att ni lyckas komma fram till hur NI ska gör med denna gåva och att ni sen känner att det blev rätt hur ni nu än väljer.

    SvaraRadera
  2. TacK M-L för ditt svar. Vi f¨r se hur vi gör. TYvärr kan jag inte utveckla mej mer än så här, eftersom jag inte vet vem som läser bloggen...

    SvaraRadera
  3. Det är ju som sagt omöjligt att ge ett vettigt svar om man inte vet vad det är, men allra oftast brukar jag säga tack & ta emot, se'n kan man ju alltid gömma undan den... ;)

    SvaraRadera
  4. Det beror ju naturligtvis på gåvan och vem den kommer ifrån, men jag tänker att om man nu vill ge bort någonting så blir man väldigt ledsen om man får den i retur. Jag skulle nog ta emot den för att inte såra givarens känslor. Se'n kan man ge den vidare. Men jag skulle inte kommentera på något sätt, om det inte var en gåva som var taskigt menad på något sätt.

    SvaraRadera
  5. Tyvärr är det inte helt enkelt detta, eftersom jag inte kan utveckla mej mycket mer än så här. Handlingen att denne person över huvudtaget ger mej något är kränkande eftersom jag inte vill ha något av denna människa eller ens känner henne särskilt väl. Personen i fråga gör det inte av godhet utan enbart för att själv se bra ut. Har bestämt mej för att killarna får dela på det istället och sedan meddela en närstående till givaren vad jag beslutat mej för.

    SvaraRadera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: