Är jag normal? Vem bestämmer vad som är normalt? Jag har alltid hävdat att jag är lite halvgalen och att man måste vara det för att överleva. Vem säger att jag har fel? Eller rätt?
Såg ni debatt häromkvällen? Det handlade bla om hur man ställer sej till att fostervattensprovet visat att man har ett barn med någon form av avvikelse i magen. Spännande och engagerande ämne. Jag hade ett par bekanta i publiken som sa en massa bra i ämnet, bägge med söner som har Downs syndrom. Är det rätt eller fel att abortera ett foster som man vet har Downs? Hur skulle jag göra? Hur skulle ni göra?
Jag är ganska säker på hur jag skulle göra. Nu tänker jag nämligen inte skaffa fler barn - så jag hade gjort abort oavsett vad som visats eller inte visats. Yes! Jag skulle gjort abort och har inget problem med tanken, jag är väldigt färdig med barnalstrandet. Att jag är så säker kan sticka i ögonen på folk, men jag vill verkligen inte ha fler barn! Inget kärleksbarn här inte! Tack o lov är Martin lika säker han, så säker att han gjort nåt åt saken. Han är steriliserad.
Men oj, vad säger jag? Får man prata högt om sånt? Vi tycker bägge att det pratas alldeles för lite om sterilisering, särskilt sterlilisering av män som är ett väldigt enkelt ingrepp. Det tog ungefär en kvart och sen var det lite ont någon dag, thats it!
Jag har två barn, med 10 olika diagnoser tillsammans - visst är det konstigt att jag inte vill ha fler barn... är jag normal? Förmodligen inte och det är jag glad över :-D
.
Mitt liv som fd ensam mamma, numera gift med en 2-metersman, två vuxna grabbar och en galen men väldigt charmig hund. Här blandas allmänna funderingar med en hel del hälsa, härliga resor och livet i stort. Jag driver även livsstilsmagasinet Du i Fokus (duifokus.se) En salig blandning alltså...
Jag såg inte "Debatt", i den situation du beskriver hade jag gjort abort. Jag lever, som du, med barn som har inte bara en diagnos, och själv har jag ett antal diagnoser och ev fler på gång. Vännen vägrar också att vara normal. Du är långt ifrån ensam.
SvaraRaderaJag tror ingen är helt "normal" för alla har vi våra fel och brister.
SvaraRaderaSjälv är jag lite skeptisk till all denna diagnostik som kan göras innan barnet ens är fött. För det måste bli oerhört svårt att leva med tanken att man kunnat göra annorlunda, vilket val man nu än gjort efter att man fått diagnosen på den lilla/lille. Det är ett val som jag inte skulle vilja göra.
Det där med sterilisering, ja det är väldigt tabu. Själv är jag steriliserad och har fått försvara det många gånger, men jag vet att min kropp inte skulle klara fler graviditeter och då gjorde jag mitt val. Men det är ett val som jag ofta blir ifrågasatt för att jag gjort och vissa ställer dom mest korkade frågor bara för att jag har gjort mitt val.