Nu är det snart två veckor sedan han kastrerades och nu börjar hans förändring... han blir lugnare och lugnare för varje minut känns det som. Han ligger inte längre som ett strykjärn längs backen när vi är ute och går, utan man kan gå med slappt koppel och faktiskt njuta av promenaden. Så skönt! Idag har han inte skällt på någon eller något. Förutom en skata på tomten som inte fick vara där, men iaf... gubben med stavar fick vara ifred, likaså killen som sprang. Jabba!
Dessutom äter han normalt, två gånger om dagen, hundmat! Han som knappt åt en miniportion varannan dag om det inte var riktigt smaskigt. Han verkar inte lika stressad, han flyger inte upp så fort han hör en bil utanför osv. Det var nog värt en operation och 2800 kronor om det fortsätter så här.
Har lagt in lite bilder på hans blogg om operationen mm. Här kan ni kolla....
Ps. Just det ja... Ni alla som var emot detta, som ansåg att det var djurplågeri osv. Tack för era synpunkter, jag tog dem till mej och funderade ordentligt. Nu är jag helt säker på att beslutet var noga övertänkt och helt rätt.
;)
SvaraRaderaSkrattar högt här i Oppigården.
Även om jag aldrig....nädå...jag har kastrerat en Rottis, men vad hjälpte det. Noll gånger noll. Det var psykologen som tipsade om det. Den hundtränare som tog sig an Ivan den förskräcklige. Tacka för att han blev som han blev när han hette så;)
göra så med bökiga människor oxå... näää, skoja bara :-) Man blir ju som man heter säger man väl, klart han blev galen om han hette så!
SvaraRaderaatt höra att han håller på att lugna ner sig. Klart det var rätt beslut. Kram
SvaraRaderaÄr det sant!!? Har du fått påhopp för att du kastrerat hunden?
SvaraRaderaJa aldrig ska man då sluta förvånas...
Då kanske jag ska gå ut med det i min blogg igen, så att en del får lite mer att hata hos mig. Min taxpojke kastrerades för att tag sen, det bästa jag gjort ever!!!
Kram