Något ungdomar inte förstår...

Junior har haft det jobbigt med sin tjej sedan strax innan jul. Hon är ledsen, kanske tom deprimerad och kräver orimliga saker av honom mm. De gör slut och blir ihop osv. Det verkar aldrig bli någon bättring och tar heller aldrig helt slut mellan dem.

 

Vad de inte förstår är att detta påverkar hela deras omgivning. Klart att jag blir orolig när jag märker att Junior mår dåligt, att han inte får sova ostört och att han är "taggig". Nu har han iaf börjat prata med mej och jag får trösta honom och komma med tips och råd. Det är iaf lite bättre.

 

Igår bröt hon ihop här hemma, när vi var och jobbade. Hon vägrade åka hem och satt bara och grät. Hennes pappa kom tydligen hit och satt pch pratade med henne en lång stund. Hon är ledsen, men kan inte säga varför. Det är väl sånt man kallar för depression tror jag... Alltså behöver hon hjälp! Av proffs!

 

Till slut åkte hon iaf med sin pappa hem och nu kan jag bara hoppas att hon får hjälp. Detta påverkar precis alla! Jag och Vännen är förståss mest oroliga för hur Junior påverkas. Senior kan inte koppla av hemma med en gråtande tjej i huset. Baileys vet inte var han ska ta vägen. Mormor och morfar oroar sej. Hur hennes föräldrar tar det vet jag inte riktigt. Jag ringde till hennes pappa, men han kunde inte prata och har inte ringt upp igen...

 

Jag kan bara hoppas att hon får den hjälp hon behöver. Det är en jättegullig tjej, men får hon itne hjälp nu vet jag inte vad det ska bli av henne och drar hon med sej Junior i fallet... då är jag inte trevlig längre...

 

Jag älskar mina ungar över allt annat. Men hade man vetat allt som skulle komma i problemväg, vete sjutton om man hade skaffat några... hade ni?