Var kom alla bilar ifrån???

Jag har aldrig sett så många bilar på ett och samma ställe i Sverige, som jag gjort idag. Å det var inget skoj alls!!!

 

Vi tar det från början...

Vi jobbade extra i Haningen en stund på förmiddagen, så långt var allt bra. Vännen och jag ställde upp för en arbetskompis som varit ensam med en alldeles för stor klass. Samtidigt passade vi på att göra lite nytta som jag lovat min chef. Väl hemma kastade vi i oss lunch och gick ut med Baileys.

 

Någon timma senare packade vi in oss i bilen igen och åkte mot Kungsholmen. Vi var i god tid för att hinna fixa lite som vi inte hunnit förrut. Sen började strulet... Vi hittade ingen parkering! Det har aldrig varit några problem förut. Man har kört någon gata, kanske två och sen har det funnits en plats. Vi letade och letade, till slut släppte jag av Vännen så han kunde börja plocka upp våra grejer. Jag fortsatte att leta och letade lite till, det var bilar precis överallt, lastbilarna var så desperata att de körde i fel färdriktigt och parkerat mot trafiken och SL-bussarna bara stod och tog upp hela korsningar. I 45 minuter körde jag runt innan jag till slut hittade en plats långt ifrån jobbet.

 

Då var jag ganska irriterad, om man uttrycker sej milt. Och jo... vi behöver ha bil med oss eftersom vi har en hel del att bära på. Att ta dator, ett par kartonger och ett gäng kassar är lite knepigt på pendeltåget och buss. Men som sagt; det har aldrig varit några problem. Undrar just om bilarna kom med frosten i morse... att folk inte litade på att tågen skulle gå när det blev frost på spåren? Kanske?

 

Hur som helst hoppas jag att det inte upprepas.

 

Första nattfrosten

0,5 grader står det på termometern just nu, det är kallt! Det blev höst väldigt fort i år och nu blev det helt plötlsigt vinter ännu fortare... me dont like  :-(

 

Vildvinet vissnade direkt under natten och bilen ser ut som en igloo. Jag måste verkligen få ordning på garaget så jag kan få in bilen, jag tycker inte om att skrapa rutor tidigt på morgonen. En av garageväggarna inne i garaget byggs om, den var trasig och ska bytas helt. Projektet är väl halvvägs, så jag hoppas det ska bli klart nästa helg eller nåt sånt. Sen ska det bara röjas där också... jag har iaf en cykel mindre  ;-)

 

Om en timme ska vi åka till jobbet, hoppas solen värmt bilen lite innan dess...

 

 

Så trött nu

Vissa kvällar känns det som om jag är helt nockad av trötthet och så är det ikväll. Vet inte om det är omedveten stress, nåt är det iaf...

 

Vi har ju enbart provisionslön på Viktväktarna. Är det lite folk och dålig försäljning får vi alltså en dålig lön oberoende av arbetsinsats. De senaste måndagarna har varit otroligt lite folk, men de har handlat ganska ok. Vår lön var ok senaste gången, men kommer minska from nu och fram till jul. Inte kul!

 

Hur sjutton ska vi få ihop pengarna till vår resa. Nu är det bara 15 månader kvar att samla pengar och vi har bara börjat vårt sparande. Så nu har jag tackat ja till ett extrajobb. Jag ska göra marknadsundersökningar. Problemet är att jag blir så himla stressad av det. 11 intervjuer ska göras innan 9 oktober, jag har alltså två veckor på mej. Varje intervju tar minst en timme... åsså ska jag jobba, ta hand om hus, hem och hund samtidigt.

 

Men pengarna är välkomna - så det är bara att gilla läget. Men förmodligen en förklaring på varför jag är trött...?

 

 

Tänk vilka nyheter!

Alex och Catrin Schulman ska skiljas... tråkigt för dem... men hur kan detta slås upp på första sidorna. Det måste ju vara jobbigt som det är för dem, kanske särskilt för henne - låt dem va!!!

 

Herreguuuuud, låt folk ha sina bekymmer ifred och lösa dem i lugn och ro. Nu har ju bägge stuckit ut huvet ganska mycket, så media kanske tror/tycker att de har rätt att exponera dem ännu mer?

 

Ibland är det väldigt skönt att inte vara en känd person.

 

Köpt leksak ;-)

Sådär ja! Det gick ju snabbt att göra av med pengarna vi tjänat på att sälja våra grejer... som vi inte ens fått betalt för än... 

 

Det bidde en ny laptop. Vi hittade precis en sån som fyller våra behov på El Giganten, till ett ok pris. Tom min pappa tyckte det var ett bra köp *kors i taket!*

 

Vännen har fått lova att inte packa upp den förrän allt annat är fixat här hemma, för då kommer han inte ha ögon för något annat. Då blir inget gjort alls här hemma. Så den står fortfarande i sin kartong och väntar medan han fixar Seniors dator. Men senare så...

 

Alltid lika kul med nya grejer, men plånboken blev inte så glad :-(

 

 

Vi säljer våra grejer

Igår lyckades jag kränga iväg min cykel. En jättefin cykel, knappt använd - men den funkar inte för mej, jag får ont i nacken när jag cyklar på den. Jag har bytt styre och fixat sadel, men det har ändå inte hjälp. Igår sålde jag den och nu kan jag leta efter en ny i lugn och ro.

 

Häromdagen beslutade jag mej för att sälja mitt gamla piano. Jag fick de när jag fyllde 6 år, så det är en liten nostalgitripp bara att tänka på det. I dagsläget spelar ingen på det och jag vill utnyttja platsen till något annat. Så nu sätter vi ut det till försäljning.

 

Min bärbara dator ska också säljas till förmån för en ny. Jag har redan en köpare på den, så den behöver jag inte ens sätta ut annons på.

 

Så idag blir det en tur till Heron City för att kolla på en dator vi sett och eventuellt ta en tur på IKEA för att kolla en köpmandisk eller liknande att ställa där pianot står. Känns så skönt att få rensa ur lite gammalt och få in nya ideér i hemmet. Slänga skulle jag aldrig göra - det finns alltid någon som kan använda grejerna. Dessutom behöver vi pengarna för att kunna köpa nya grejer. Så blir alla nöjda och glada  ;-)

 

 

Sissela Kyles föreställning

Jag har haft en så bra dag!

 

Inte för att vi hann så mycket på förmiddagen, men den var iaf behaglig och lite nytta gjorde jag ändå. Å kom hit vid 13-tiden, vi åt och jag passade på att göra ett jobb på henne. Vid 15.15 åkte vi till stan och tog oss till Rival på söder.

 

Sissela Kyle skulle för första gången repetera sin show inför publik, vi var alltså testpersoner. Lite knepig "röd tråd", men till premiären sitter det säkert som en smäck! En grej som absolut inte skulle vara med var absolut bäst, så vi stannade för att prata med Calle Norlen om just den grejen. Han höll med oss om att den bara MÅSTE vara med  ;-)

 

Skulle vara kul att se den igen om någon månad, men det har vi inte råd med. Då tror jag att den är klart sevärd om inte annat så bara för att få lyssna på ytterligare en talang i El Fakir-familjen. Så bra!

 

Jag kan med andra ord rekommendera Sissela Kyles första enmansshow!

 

 

Jag fick blommor av chefen!

Dagen var helt ok, folket på kungsgatan blir trevligare och trevligare  ;-)

 

När dagens jobb var slut åkte Vännen hem och lämnade mej kvar där. Jag hade grejer att göra ändå, rensa kortlådor osv. Regionchefen kom dit vid 16-tiden och vi bubblade lite, hon är jättebra. Sådär vid 16.45 började det drälla in folk, då var jag fortfarande inte helt färdig utan fortsatte i godan ro. Kl 17.00 började chefen mötet och jag avslutade det jag höll på med sisådär 10 minuter senare.

 

Det blev ett bra möte. Vi åt, pratade och drack gott. Mitt i en stor tugga gott italiens bröd med nån god preuscutto säger chefen att hon vanligtvis inte brukar ge bara en person uppmuntran men att detta var ett undantag och så räcker hon över en stor bukett blommor till mej. Jag blev minst sagt förvånad! Jag har väl aldrig fått en sån uppskattning på jobbet förut - hur kul som helst. Hon förklarade kort att det är för att jag ställer upp och hjälper till med allt som behövs och lite till. Så glad och stolt jag blev!

 

Vid 18.45 började folk droppa av, jag stannade kvar och hjälpte till att plocka undan. Då kunde vi prata ostört om både det ena och det andra. Efter en stund gick vi mot tåget, men stannade på gatan och pratade ytterligare en stund innan vi skildes åt. Det var lite konstigt att gå till och sen åka tåget ensam, det gör jag ju alltid med Vännen - men han mötte mej på vägen hem istället.

 

Jag fick med mej en flaska vin som inte gick åt på mötet, så den ska vi dricka upp nu. Kolla lite tv och sen SOVA!

 

Tralla! Jag har fått en blomma!

 

 

Ses ikväll

En lång dag blire...

 

Kungsgatan - say no more... först jobba, sen pyssla lite, sen möte - innan jag får åka hem och gosa ner mej i soffan med familjen. Men men, så är det ibland.

 

Ha en bra dag!

 

 

Jabba!!! Jag är bjuden på teater!!!

En av mina allra bästa kompisar frågade idag om jag ville följa med och se Sissel Kyle på lördag. Hon hade fått två biljetter och villa ha med just mej  ;-)

 

Klart jag ville! Men jag var ju tungen att kolla logistiken och allt sånt först. Kollade med Vännen som sa att jag självklart skulle gå, han tyckte jag behöver det - att VI behövde det (kompisen och jag alltså).

 

Ingen kan nog förstå vad det betyder för mej. Det hade ju aldrig funkat om inte Vännen funnits i mitt liv. Visst, jag hade kunnat fråga mina föräldrar, men inte utan dåligt samvete. Nu kan jag glatt åka iväg och verkligen ha skoj och njuta av det.

 

Jabba! Jag är såååå glad!!!

 

 

En behaglig dag

Hade ingen lust alls att gå till jobbet idag, men dit kom jag ändå...

 

Hade en lätt första klass med 34 medlemmar och en halvbra försäljning. Väntade på en stoor leverans från posten, men inget kom. Tyvärr - vi har nästan slut på allt.

 

När det var dax för lunch kom Baileys och Vännen och hämtade mej. Då skulle vi hem till Vännens föräldrar och äta lunch. Det är så skönt att ha dem hemma igen! Svampsoppa och kroppkakor bjöd de på och Baileys blev helt galen när han såg dem  ;-)

 

Mätta och belåtna körde vi Vännen till jobbet och jag och Baileys åkte hem. Nu ska jag köra Junior till träningen och själv storhandla, mindre kul... Sen blir det en kväll i tv-soffan tror jag.

 

Lyckliga jag???

Någon skrev att jag ska vara lycklig som fått så duktiga barn, som gör mycket av hushållsarbetet. Jag kan säga direkt att det inte handlar ett dugg om lycka eller ens tur, det handlar om medvetet, stenhårt arbete!

 

Jag har krävt av barnen att de ska hjälpa till hemma, de fick börja när de var 3,5 resp 5 år gamla. Då med enkla sysslor som att sortera tvätten, plocka ut matkassar osv. De har alltid varit med när jag lagat mat eller dammsugit. När de var 6 resp 7,5 fick de sina egna dagar när de skulle göra sin syssla för dagen och det har funkat väldigt bra.

 

Klart det varit en del tjat ibland för att få dem att plocka ur den där diskmasmaskinen eller hängt den där tvätten. Men oftast har det gått bra och numera är de till stor hjälp. Från början sinkade det mej och det blev inte alls som jag ville, men efter några år har de tagit efter mitt sätt att göra saker eller kommit på ett bättre sätt som vi alla kan använda oss av. Nu för tiden är de enbart till hjälp och jag kan stolt säga att de skulle klara att sköta ett hem bägge två, trots bokstavsdiagnoser och en massa annat.

 

Är det bara jag som tänker så här och faktiskt gör slag i saken oxå???

 

 

3 månader till JUL!!!

Nu är det "bara" tre månader kvar till julafton! Hur ser det ut på julklappsfronten??? Jo tack, bara bra  ;-)

 

Jag vet vad vi ska köpa till Senior och Junior, vi ska bara hitta exakt det vi vill ha till rätt pris. Våra föräldrar är klappade och klara, ska bara fixa en liiiten detalj till. Min farmor är färdig, så även faster & Farbror och mina två kusiner. Vännen ska få något alldeles speciellt, men det har jag inte fått tag i än...

 

Så det mesta är planerat och en del inköpt. Det blir ingen julstress i år heller! Jag ska bara sitta där och tindra med ögonen, i år tillsammans med en MAN. Trevligt! Jag behöver ingen julklapp, jag fick en sambo  ;-)

 

 

Eftermiddagen försvann oxå...

Har varit himla effektiv nu på eftermiddagen och det kan ju vara orsaken till att tiden gick hur fort som helst. Så den här dagen försvann fortare än den kom 

 :-S

 

När Senior kom hem från skolan gjorde han sin veckouppgift plus en uppgift i musik. Sen hjälpte jag honom med svenskan, så han kan redovisa den imorrn. Åsså började vi titta lite på nästa grej han ska göra i svenska... tunga grejer...

 

Det är tur att jag är ledig på onsdgar, så jag kan hjälpa honom. Efter nyår blir jag förmodligen ledig även på fredagar och det kommer behövas om han ska klara sina mål. Han vill gå ut med 285 i meritvärde, 320 är max... låga krav eller??? Men för att klara det måste han ha lugn och ro och hjälp att förstå vad han ska göra och den hjälpen verkar jag vara den enda som kan ge honom just nu. SUCK!

 

Jaja, man får för sina synder  ;-)

 

 

 

Förmiddagen bara försvann

Jag sov inte ens länge... men det blev en stund framför tv´n förståss... så bara försvann förmiddagen och Vännen åkte till jobbet. SWOOOCH! sa det, så var det eftermiddag.

 

När Vännen åkt hängde jag en tvätt och fixade en present till honom. Väldigt bra när man får lite tid för sej själv så man kan fixa hemlisar  ;-) ooooo va han kommer bli nyfiken när han läser det här *haha*.

 

Jag tänkte lägga mej en stund, men när som helst kommer Senior hem från skolan och då har jag lovat att hjälpa honom med svenskan. Den ska vara klar imorrn, så det är väl bäst vi gör det då? Men jag hinner nog lägga mej en liiiiiten stund sen. Hoppas jag...

 

Innan jag sätter händerna i falukorven. Ikväll blir det korvstroganoff!

"Ledig"

Så var det onsdag igen och då brukar jag ju vara ledig. Så blir det till viss del idag...

 

Jag jobbar inte bara på VV jag håller på med marknadsundersökningar också och här om dagen fick jag hem en lunta som skulle fixas. Undersökningen är lång, den tar ca 60 minuter och det är lite krångligt att fixa folk till den. Jag ska ta hänsyn både till kön, ålder och inkomst och det är inte helt enkelt.

 

Jag gjorde en igår och har i bästa fall en idag, sen är det tre kvar innan nästa onsdag. Knepigt blir det... men ett bra tillskott i kassan. Så dagens ledighet får gå åt till att hitta folk.

 

 

Yngsten är hemma!

Så! Nu är hela familjen samlad igen och Baileys och jag är sååå nöjda. Nu kan vi sova gott igen och Baileys slipper leta efter sin lillhusse  ;-)

 

Gött!

 

 

Junior är på väg hem!

Snart är familjen samlad. Junior sitter just nu på flyget hem till Sverige igen. Ska bli sååå skönt att få hem honom.

 

Den här veckan utan honom har varit tom, men så skön. Senior har fått massor med uppmärksamhet, han har verkligen fått mycket tid med oss. Som avslutning på det hela var vi och åt lunchbuffé på Pizza Hut nyss. Det var hans önskan som vi tyckte att vi kunde tillgodose. Vännen har inte ätit på Pizza Hut på säkert 15 år, så han var genast med på noter och han njöööt.

 

Mätt och belåtna ska vi strax åka och jobba, först en massa småplock att fixa.

 

 

Vi ska ut och springa

Idag ska Senior springa, gå, krypa, hoppa 6 km. Han vägrar! Enda sättet att få dit honom är att även jag följer med. Funderade lite på det och tyckte sen "Varför inte?". Gör mej ju ingen direkt skada att röra lite på mej... Men jag blev inte ensam i den tanken, Vännen och Baileys ska också följa med  ;-)

 

Senior har redan trampat iväg, vi ska träffa honom 10.15 där skolan är. Sen är vi väl hemma dryga timmen senare, motionerade och rödrosiga. Ska bli riktigt skönt faktiskt. Kan passa på att prata med en del lärare också. Fick tillfälle att prata med rektorn igår som ska prata med Senior och retsen av lärarkåren. Så får vi se om det blir bättre efter det. Så mycket sämre kan det inte bli.

 

Det är inte lätt att gå i nian...

 

 

Irriterad på skolan!

Vem är skolan igentligen till för???

 

Senaste veckorna har Seniors lärare varit borta från skolan massor, så även spanska och engelskaläraren. Det finns bara EN spanskalärare så det innebär att eleverna kommer massor efter i planeringen. Trots detta är man på Senior om att han jobbar för långsamt! Hur sjutton ska man kunna visa vad man gjort när läraren aldrig är på plats????? Jag blir galen!

 

Vi gjorde en ganska gles planering inför detta läsår, både med tanke på att Senior ligger väldigt långt fram men även för att lärarna var på olika kurser och ditten och datten förra terminen. Så visa av skadan gjorde vi som vi ansåg bäst. Senior skulle hinna med sina mål ändå, gott och väl.

 

Men nu har den här mamman tröttnat. Satte mej och skrev en mail till skolledningen, mentorn och klassläraren att jag vill ha ett EVK (elevvårdskonferens) omgående angående Seniors skolgång. Han klarar inte av alla dessa förändningar, har inte kommit nya spec.pedagogen riktigt nära än och mår helt enkelt inte bra i skolan just ny. Å då blir jag lidande. Senior löser nämligen sina problem genom att ringa eller skicka sms till MEJ. Bara idag har det väl kommit 10 sms och 2 samtal och då gick han ändå hem en timma tidigare... han hade ju ingen lärare så varför skulle han stanna? (obs! Hans resonemang - inte mitt).

 

Jag ska iväg till skolan om en stund, har ju VV där varje måndag. Ska vara där lite tidigare så jag kan fånga rektorn, han brukar vara bra att prata med. Vi måste få ordning på det här nu, annars får jag spader!

 

 

Räkna points

Igår bsetämde jag mej för att köra hårt igen med VV´s program ett tag famöver. Jag har några aktiviteter framför mej som jag gärna skulle vilja komma i snygga kläder till. Bla ska jag till Riksdagen nästa vecka och fira en 70-åring.

 

Just nu känner jag mej obekväm i mängder av kläder som jag har och jag vet att det behövs så lite för att de ska kännas bra igen. Jag behöver igentligen bara ta bort 3-4 kg och det är ju ingen större grej. Det skulle kännas skönt att ätnligen ta de där kilona som blev kvar sen förra viktminskningen och som jag inte orkade ta tag i. Men nu ska de bort!

 

Så igår sa jag till Vännen "Imorrn börjar vi räkna igen och Du skriver upp åt oss!" Det är bäst att han håller koll på pointsen, annars blir det inte ordentligt gjort.  Så nu kör vi igång.

 

 

Ett bra fixar-väder

I förmiddags hade vi ett strålande solsken och riktigt varmt. Natten var inte så god, så jag sov till efter 9 när jag väl fick John Blund i ögonen. Vännen gick upp vid 7, tömde tvättmaskinen, körde igång en ny, körde diskmaskinen och tömde den - sen behagade madame gå upp  ;-)

 

När solen sken passade jag på att fixa klart i trädgården, det jag inte hann igår. Jag hade en häck kvar att klippa och fick detta gjort trots träningsvärk i armarna. En häcksax är ganska tung i längden lixom... Men nu är det klippt och snyggt på baksidan av huset. Bara framsidan kvar, men där finns inga häckar bara rabatter som ska snyggas till.

 

Efter utejobbet tog jag tag i köket. Då smet grabbarna iväg till basketplanen för att slippa vara med. Jag vräkte ut mattor och möbler, dammsög och torkade överallt. När allt var rent och fint kändes det så skönt. Detta har jag velat göra länge nu, men inte kommit till skott. Jag passade på att torka alla skåpluckor också - så nu är det riktigt snyggt där.

 

Lagom till lunch kom smitarna hem igen  ;-)

 

 

Snart ett år...

Nu har VÄnnen och jag varit ett par i snart 8 månader, det närmar sej året med stormsteg. De här månaderna har gått jätte fort och det har hänt mycket. Inatt kunde jag inte sova, så då började jag funera lite...

 

Vännen är en väldigt snäll människa, han vill ingen illa och jag har knappt sett honom irriterad på den här tiden. Han säger själv att enda gången han blir irriterad, eller snarare frustrerad, är då jag mått dåligt och vägrat göra ingenting. Han har försökt trycka ner mej i sängen, men jag ska som vanligt "bara"... Vaddå? Jag är ju inte van att få lägga mej ner och faktiskt vara sjuk, det tar faktiskt tid att vänja sej.

 

Det här är första gången som jag känner att jag varken vill eller behöver förändra en person jag lever med. Visst har han sina skavanker, men inget som jag inte kan leva med. Han är lite lat periodvis, men man kan knappast begära att någon ska hänga med i mitt tempo hela tiden. Han äter frukost väldigt låååångsamt, men går upp tidigare för att hinna - så vad har jag att klaga på? Inget!

 

Vi har samma värderingar och prioriteringar. Samma syn på ekonomi, uppfostran och arbete.

 

Barnen älskar honom, Baileys är galen i honom, han älskar oss alla av hela sitt hjärta och säger att han bara trivs bättre och bättre med oss. Han ser fram emot varje dag med oss, eftersom det alltid innebär överraskningar - ingen dag är den andra lik. Han har fått göra vädligt mycket som han aldrig gjort förut, sen han träffade oss.

 

Han är helt säker på att detta ska vara resten av livet - jag kan bara hoppas att han har rätt  :-)

 

 

Såg ni Björn Skiffs?

Vi tittade på dokumentären om Björn Skiffs, han är ju bara såååå bra! En hedersknyffe helt enkelt, precis som vår egen Åsa Jinder  ;-)

 

Jag hade förmånen att jobba med Björn för många år sedan och upplevde honom då som precis lika schysst som han alltid verkat i olika medier. Han har ett stort hjärta, framhäver aldrig sej själv utan är i själva verket lite blyg. Men sååå trevlig... och snygg!

 

Programmet var helt ok tycker jag, lite lite musik kanske - men att få ta del av hans tankar är ju inte helelr dumt. Får sätta på en skiva istället... låt se... Vild & Vacker tror jag bestämt. Det var under den tiden vi jobbade och det gick för jämnan i bilen.

 

Å nästa gång det blir en show i Stockholm är det nog dax att se den? Så får de bli!

 

 

Vännens första skogstur

Vi har plockat kantareller idag och gick ihop till två rågade mackor. Så gott! Vännen har varit i skogen förut, men inte så mycket  - men han har aldrig plockat svamp. Nu har han det  ;-)

 

Vi åkte till ett av de ställen där vi brukar plocka och där fanns det iaf lite. Knappt några gula, bara höstkantaraller. Baileys fick springa fritt och mådde gott. Vi var bara ute knappt en timme, men fick iaf ihop så räckte till två mackor. När vi kom hem gjorde jag iordning dem och Vännen njööööt. Han tyckte det var så gott!

 

Detta kommer vi göra flera gånger!

 

 

Sovmorgon!

Idag hade vi planerat in en lång sovmorgon och det blev faktiskt så oxå! Vänne gick iofs upp vid 7.30, men det var för att ryggen inte ville ligga ner längre, det gjorde för ont. Jag kunde däremot fortsätta sova och det gjorde jag, gick itne upp förrän 9.30. Det var välbehövligt! Nu känner jag mej utvilad och redo för dagen.

 

Idag har vi inget bokat, så det blir en pysseldag. Om det inte är för kallt ska jag jobba en del ute, klippa häckarna och gräset. Vi ska slänga grejer på sopstationen och eventuellt gå ut i skogen och kolla efter svamp. Sen blir det väl en del att städa inne också...

 

Senior och Vännen åker på innebandy kl 16, då ska jag lägga mej på soffan och titta på tv tror jag. En lugn dag alltså  ;-)

 

 

Middag på tu man hand

Vänne och jag blev barnfria nu på kvällen. Så vi passade på att äta en god middag på tu man hand. Direkt när vi kom hem från jobbet åkte vi och handlade och sen lagade vi en goood middag.

 

Senior var hos sin pappa på middag medan vi åt lövbiff med klyftpotatis och bearnaise. Till det tog vi ett par glas vin och PRATADE. Länge satt vi och pratade om livet, barnen, framtiden, resor vi ska göra och en massa annat. Det var så otroligt skönt att kunna prata utan att bli avbruten i flera timmar. Vi prata de om ALLT!

 

När vi smålulliga flyttat oss till vardagsrummet pep min telefon. Då var det Junior som var inloggad på msn från Spanien. Jag flög upp för trappen för att prata med honom. Lilla älsklingen som har det bra i värmen. Gott att höra från honom.

 

Nu ska jag återgå till soffan och mysa med Vännen. Senior kommer nog hem snart och snart ska vi väl gå ut med Baileys också. Men det var mysigt så länge det varade  ;-)

 

 

Det gick fort

Den här veckan har gått så otroligt snabbt! Däremot känns det som om månaden gått ganska långsamt - hur går det ihop...?

 

Idag får man in lite tillskott på kontot, inte en dag för tidigt kan jag väl säga. Det har varit ganska skralt i kassan ett tag nu, precis som för många andra har vi märkt. Vår försäljning har varit ganska usel hela veckan. Hoppas det vänder idag.

 

Idag är det Kungsgatan som gäller. Så den som har vägarna förbi får gärna komma och säga hej  ;-)

 

 

Näst sista agilityn

Har precis kommit hem från jobbet, ska bara svida om och sen bär det av till agilityn. Näst sista gången - skönt!

 

Det har varit jättekul att se Senior och Baileys jobba tillsammans, de har varit så duktiga. Men jag är en riktigt fryslort och nu börjar det bli kallt att stå ute två timmar och vänta på dem. Jag vill inte lägga mej i deras grej, men måste hålla mej i närheten så Senior känner sej trygg - så jag kan inte sätta mej i bilen eller gå en promenad. Nu blir det allt kyligare att stå där och stampa...

 

Det är avslutning om två veckor, då ska ekipagen ha en egen liten tävling. Ska bli skoj att se hur det går för Senior och Baileys då.

 

 

Ödets lotter...

Slog på tv´n här omdagen och såg återigen en gammal klasskompis sitta i morgonssoffans "besser-wisser-panel". Han brukar göra det en gång i veckan och tycker ganska bra saker. Började fundera på vad som hänt med mina gamla klasskompisar...

 

J är alltså journalist och vet en massa saker i tv. P blev känd silver och guldsmed. J, R och kanske nån mer dog av överdoser. J spelar trummor i ett småkänt band. M spelar i en väldigt känd grupp. K är kommunalråd. T sitter inne för mord...

 

Ödets lotter falla olika, kan man väl säga...

 

 

Den perfekta julkappen!

Idag hittade jag den perfekta julklappen till mina föräldrar och efter lite grunnande insåg vi att det även var en bra julklapp för Vännens föräldrar. Så efter lite ringande och trixande hade vi fixat fyra perfekta julklappar!

 

Jag kan inte skriva här vad det är, eftersom våra föräldrar kolla här lite då och då - men det är skiiiitbra grejer! 

 

Ni får veta på julafton - eller maila mej privat för ett supertips!

 

 

Fyyy så orättvist!

Fick ett sms av Junior nu på förmiddagen... "Hej Mamma! Vi har sol och 25 grader varmt, stranden är fin. Hoppas ni har det lika bra som jag".

 

Bläää! Så orättvist va?! Jag skrev tillbaka att vi inte alls har det lika bra, här är grått och trist och kallt. Faktum är att jag just nu inte har någon längtan bort till något, men lite värme skulle ju inte sitta fel. Får skruva upp golvvärmen lite tror jag...

 

Däremot tycker jag det är super för Junior att komma iväg. Att få umgås med mormor och morfar helt på egen hand en vecka. Få lite ledigt från kompisar och flickvän ett tag. Det är för dyrt att skicka sms, så inte ens det kan han göra. Han behöver rensa hjärnan lite och koppla av. Få lite sol på kroppen och bara må gott - men vem sjutton behöver inte det?

 

Om 9 månader är det sommarlov!

 

 

Vinkade av Junior

Så har Junior åkt iväg, ser honom igen när vi kommer hem från jobbet om en vecka. Oj, va Baileys kommer bli glad då  ;-)

 

Senior kom precis från skolan och vi ska åka och jobbat. Vännen och jag går bara runt och fryyyyser. Det är höst nu, kallt och läskigt. Fy!

 

Jaha, bara att ryck upp sej och åka... blääää!

 

Lite sovmorgon

Vaknade nyss efter att ha sovit gott hela natten, Baileys har inte behövt gå ut och jag är så glad och känner mej så utvilad!

 

Det blev en liten sovmorgon, då vi allihopa ska vara hos doktorn kl 9.00. Vi ska vaccineras, så det är inget allvarligt - men ska göras. Sen blir det en sväng förbi skolan för att lämna killarna och vi åker hem och fixar med vårt. Vännen måste verkligen sätta sej och plugga, det har han inte hunnit på ett tag.

 

Junior kommer hem efter lunch och drar iväg till Arlanda vid 13-tiden. Strax efter 16 lyfter hans plan mot Menorca. Den lille boven får sommarvärme en vecka, medan vi går här i kylan. Hoppas han får det skönt  :-)

 

Å vi jobbar ikväll, då ska jag ha elev i kassan. Hoppas hon är trevlig!

 

Förmiddagen bara försvann!

Var tog den vägen? Förmiddagen alltså... plötsligt var klockan 12.15 och vi var fortfarande ute och uträttade ärenden. Av förmiddagens syntes inte ett spår!

 

Vi åkte till Kungens Kurva, gick på City Gross, Rusta och Toy´s r us. Vi hittade allt vi skulle ha plus lite till. Vi köpte faktiskt ett par julklappar till ungarna och lite annat som vi inte alls hade tänkt.

 

Väl hemma ställde sej Vännen och gjorde Lasagne, jag hämtade medlemsbladet från tryckeriet och började lägga dessa i kuvert. Mina föräldrar fixade i garaget med väggen där som ska lagas och Baileys gick mellan oss och var glad att slippa vara ensam.

 

Efter en väldigt sen lunch, typ nyss, slog jag in N´s paket. Ett stort silvrigt paket med röd rosett, jättefint! Ska bli skoj att se hennes min ikväll. Undrar just om hon klarat att lägga av med ciggen? Tänk den dagen vi får ge henne paketet - guuud va kul!!!

 

Nu ska jag lägga mej ner en halvtimma, sen är det dax att åka till jobbet.

 

 

Äntligen måndag!

Som jag sett fram emot den här måndagen, eller... egentligen har jag bara velat bli av med helgen... Det var lite för mycket, men nu är den över.

 

Efter lite morgonmys är duschen avklarad och vi ska äta frukost. Barnen traskade iväg till skolan utan gnäll, det var ganska otroligt med tanke på hur trötta bägge två måste vara. Jag trodde vi skulle få lyfta iväg dem. Ibland oroar man sej för saker i onödan kan man väl säga  ;-)

 

Förmiddagen innehåller en tur till Kungens Kurva, apoteket och lite annat smått och gott. Eftermiddagen innebär jobb... spännande... ska vi se om vår medlem har slutat röka... Ska nog slå in hennes present i ett fint paket så hon får se att belöningen står där och väntar på henne. Att vi inte bara snackar...

 

 

 

 

Så här bra gick det!

 

Ett guld och två silver blev dagens resultat.  Bra va?!

 

 

Yes - helgen är snart slut!

Den här helgen har jag bävat för, vi hade lite för mycket som skulle göras och som inte gick att påverka. Men nu är den snart över och allt har gått bra.

 

Vännen har skjutsat Junior tillbaka till simtävlingarna, vi ska bara äta frukost sen åker vi upp och tittar på första grenen. Under tiden gör Senior sej iordning och går ut med Baileys. Sen ska vi på agility, skulle varit nästsista gången - men en gång blev inställd så vi får se när den ska tas igen. Idag blir vi af borta 9.30-14.30 - ett långt pass.

 

När vi kommer hem åker vi tillbaka till tävlingarna. Det är extraspännande idag eftersom Junior kan kvala till större tävlingar. Å då vill man ju vara där!

 

Ikväll är vi nog trötta men glada över att vi överlevde helgen  ;-)

 

2 silver blev det

Dagens bravader är över och resultatet är 2 silver för Junior och fyra trötta människor med en överaktiv hund  ;-)

 

Det var kul att se Junior idag. Där simmade han i sin nya dräkt, så snygg och så snabb. Han satte personligt rekord i allt han ställde upp i, först 19 sekunder, sen 13 sekunder, sen 9 sekunder... hans gamla tider bara raderades. Tränarna var imponerade och vi var förvånade. Det blir extra spännande att se hans tider imorrn, det är nära Sum-Sim-kval tider nu. Det innebär att om han gör lika bra tider imorrn, kanske han får simma riktigt stora tävlingar nästa sommar - spännande! Så håll alla tummar!

 

Senior hade roligt på skyttebanan och hjälpte till med SM-tävlingar. Han kom inte hem så sent, utan hann tom med bandyn kl 16.00 som han tycker är hur kul som helst. Kvällen intogs i tv-soffan med taco och smågodis. Nu ska vi kolla Lånta Fjädrar med Robert Gustafsson, har precis avverkat Svensson Svensson - helt ok tidsfördriv.

 

Ses imorrn!

 

Barn som får barn

Fick veta idag att Senior gamla flickvän, nyss fyllda 16 år, fått barn! Ett barn som får ett barn! Herreguuud, jag kunde varit farmor!!!

 

Senior var tillsammans med henne för två år sedan och redan då tyckte jag att hon var lite väl tidig med det mesta och det fanns en hel del problem runt henne också. Jag kan väl inte påstå att jag blev särskilt upprörd när hon gjorde slut med Senior... Han var inte på långa vägar så avancerad som hon vid det tillfället. En jättegullig tjej, men med en trasslig tillvaro kan man väl säga.

 

Idag såg jag henne med en barnvagn och tänkte direkt att hennes syrra fått fler barn och att hon väl var barnvakt. Men något hade ändå fått mej att tänka ett varv till, rent intuativt kände jag att det nog var hennes bebis. Av en tillfällighet tog en av extraungarna upp mej på msn, så jag frågde henne om hon visste något och det gjorde hon ju... M hade inte ens avslutat åttan i skolan utan slutat i våras och för fem veckor sedan kom bebisen.

 

Världen är lite upp o ner ibland, hon är ju bara ett barn! Jag kan bara hålla tummar och tår för att allt ska gå bra - jag önskar dem alla allt gott!

Vilken chock!

Har först jobbat en stund, sedan träffat min kontaktflicka och ätit lunch med henne. Skjutsade hem henne och skyndade mej hem för att hinna köra Junior till träning innan vi ska på agility. Men jag hinner bara innanför dörren så säger Senior att det inte blir någon agility idag. Instruktörens hund är på akuten, så det är inställt - jaha... skönt...

 

Min pappa dyker plötsligt upp och frågar om han kan ta med sej Baileys och Senior hem över natten - jag är inte den som säger nej till en lugn natt  ;-) Så självklart får han det. När han ändå ska köra iväg, droppar han Junior på träningen och helt plötlsigt är jag både ledig och ENSAM! JABBA!

 

Det enda jag behöver göra nu är att handla. Så jag ska dra till Maxi om en stund och gå där i lugn och ro. Sen ska jag parkera i soffan och glo på tv, jag hoppas jag kan hitta samvete att bara lata mej - jag är ganska dålig på sånt. Men nu är jag ensam och ingen ser... fast ett drag med dammsugaren blir det nog först för jag vill inte ha sällskap i soffan av dammflodhästarna  ;-)

 

Så skönt!!!

 

 

Tycka-om-dag

Idag har jag en sån där dag när jag tänker lite extra på alla dem som jag tycker om och är så otroligt tacksam över att jag träffat dem. Några finns här på bloggen, ni vet vilka ni är och några finns i mitt vardagliga liv, ni vet också vilka ni är.

 

Jag har M, M, A och Å som betyder mycket i mitt vardagsliv. Självklart Vännen, barnen, våra föräldrar och Baileys. Min underbara Kusin Beccy som finns här på bloggen och J som jag träffar på badet när Junior tränar. Alla extraungar som jag älskar som mina egna, som flyttar runt i världen. På olika bloggar finns A, Å, N, K, S, O, G och flera andra som jag hoppar in hos dagligen och försöker säga hej till.

 

Några nämnda men ingen är glömd kanske man kan säga. Ni förgyller mitt liv, jag hoppas verkligen ni känner det och att jag ger er tillräckligt med uppskattning så ni förstår det. Love You!

 

 

Fy va äckligt!

Jag och Junior gick ner till centrum nyss. På vägen måste man gå genom  pendeltågsstationen och innan den en liten bro. På den bron går en kille i 25-årsåldern med sin hund, en unghund... kanske 10-11 månader och av någon slags pittbull-sort. Hunden sätter sej mitt på bron och lägger en halvkladdig, ganska stor hög. Han får knappt göra klart utan blir dragen därifrån.

 

Jag säger till Junior "Nu ska vi se om han tar upp det..." Vilket han förståss inte gör. En tant påpekar detta för honom, men han fortsätter bara gå - jag hör inte vad han svarar. Själv letar jag febrilt i fickorna efter en bajspåse att ge honom, men hittar ingen tyvärr. Däremot ropar jag till honom att jag hoppas det är han som trampar i skiten när han gå tillbaka... han reagerar inte...

 

Fyyy va jag tycker illa om såna människor! Den stackars hunden har en skitstövel till husse, han borde inte ens ha hund! Åååå om jag bara hade haft en påse till hands, men jag använde den sista när jag tog upp efter min egen älskling - hundägare som jag är  ;-)

 

Junior åker!

Min mamma ringde nu på morgonen och frågade om Junior kan vara ledig från skolan en vecka. Jag har varit förbered, så det var väntat...

 

Mormor och morfar har nämligen letat sista-minuten-resa och nu hittat en vecka på Menorca till bra pris. De åker redan på tisdag! Så det var bara att maila skolan, kolla passet och lite annat. Jag sa ja direkt, han ligger inte efter eller har problem i något ämne - så skolan löser sej alltid. Junior själv blev lite ställd "redan på tisdag!". Men flexibel som han är så gladde han sej direkt. Senior däremot är lite sur, han vill ju oxå åka... Men han får sin resa senare, kanske i början på nästa termin. Han går ju i nian, så det är lite mer viktigt med betyg och sånt för honom.

 

Det som är så bra är att vi får en hel vecka med bara en unge! Senior kan få hur mycket uppmärksamhet som helst den veckan. Hans önskan är att gå på Pzza Hut och äta buffé, så det får vi väl göra då. Men bara En gång!

 

 

Dax för tröja med ärmar på ryggen?

Nog är det väl dax för psyket när man ser fram emot en sophämtning? Jag ska förklara varför...

 

Vi har sophämtning varannan onsdag och precis när vi haft tömning förra gången fick vi för oss att äta kräftor. Först åt vi på torsdagen och sen ytterligare två gånger bara några dagar efter det. Skalen la vi in i frysen i väntan på dagens sophämtning. Problemet var bara att tunnan blev fullare och fullare och till slut skulle inte skalen få plats och jag ville ju inte ha dem två veckor till. Vad gör man?

 

När vi kom hem från jobbet sent igår kväll såg jag hur grannarna ställt ut sina soptunnor och till min förvåning står även vår redan ute. Jag öppnar den och tänker att jag kan ju alltid sno plats i någon annans tunna och sen lägga skalen i vår. Men skalen låg redan där i iskalla påsar...

 

Förklaringen fick jag lite senare. Min pappa visste ju om "skalproblemet" och hade ställt ut tunnan och packat den ordentligt, alltså tryckt ut av bara den och på så sätt fått plats med skalen. Så imorse när jag hörde sopbilen komma kunde jag belåtet konstatera att vi kan börja röja här inne igen. Vi har fått hålla igen på att kasta grejer senaste veckan.

 

Men det kan ändå inte vara normalt att vänta på sopbilen?? Eller???

 

 

 

 

En hel del gjort

Ninnibeth tycker att jag ska ta en bok och lägga mej och läsa nånstans. Men så får man ju inget gjort och här finns massor att göra. Lite har jag redan hunnit:

Klippt gräs

Fixat en lathund

Varit ute och gått med en annan lathund  ;-)

Tvättat och hängt tvätt

Lagat en riktigt vitlöksstinkande carbonara som vi ska äta strax

 

Vännen är här igen och min pappa har precis kommit hit med grejer för att laga ena väggen i mitt garage. Så här finns ingen tid för soffan med en bok inte! Snart ska vi åka och jobba....

 

 

Fixardag!

Vännen passar hantverkare i sina föräldrar lägenhet, så jag och Baileys är ensamma. Vi försökte somna om när killarna gått till skolan, men det var bara Baileys som lyckades...

 

Med tanke på vädret och att jag är ensam, får det nog bli en fixardag. Har en miljooon saker som borde göras, men nöjer mej nog med att göra klart medlemsbladet och skicka det på tryck, göra en lathund till VV på Kungsgatan, köra och hänga en maskin tvätt, klippa gräset om det inte börjar regna igen... Sen måste jag ta en längre sväng med Baileys också, så får vi se om Vännen hunnit hit innan dess eller om vi får gå själva.

 

Men först ska jag kolla lite bloggar och ta ett bad.

 

Min utmaning...

Jag utmanad en medlem förra veckan. Hon skulle sluta röka till idag... en enkel utmaning va? Hade hon gjort som jag sa...? NEJ! Men det hade jag inte räknat med heller, grejen var at få henne motiverad och det tror jag att vi lyckades med.

 

När hon kom till klassen idag sa jag att vi köpt en present till henne som hon ska få när hon hållit upp en hel vecka. När hon varit rökfri en hel månad i streck ska hon få ett diplom. Snacka om att hon blev nyfiken  ;-)

 

Nu får vi se hur det är nästa vecka. Hennes mamma och syster håller koll åt oss, så hon kan inte fuska. Det här är sååå spännande!

 

 

Äntligen guld i OS

Så blev det då ett guld till sverige i OS, visserligen Paraolympics - men för mej spelar inte det någon roll. Tydligen har vi lyckats ro hem ett världrekord i skytte oxå. Strålande!

 

Starkt jobbat Sveriges team - fortsätt så!

 

Varför sänds så lite av detta OS i tv? Man får leta mellan kanalerna men hittar ändå väldigt lite. Dåligt tycker jag! Skärpning alla tv-kanaler!

 

 

1200 spänn för lite häng!

Jag höll på med mitt stuprörsbyte hela dagen. Jag började mäta vid 11.30 och var färdig strax innan 18.00. Jag handlade, dyrt blev det... 1200 spänn! Det var nog bara jag som inte hade blåställ och var kille när jag var på Bygg-Max. Där stod killarna/gubbarna/männen och mätte och räknade, ingen pratade med någon annan. Jag försökte klura ut vad jag behövde men frågade till slut en äldre man som stod brevid mej. Han visade mej glatt vad jag skulle ha och verkade enbart glad över att bli rådfrågad  ;-)

 

Med hängrännor och stuprör stickandes ur bilen körde jag hem nöjd med det jag köpt, mindre nöjd med summan det kostade. Junior och jag petade ner de gamla resterna av hängrännor och hållare som satt där och skulle precis börja skruva upp det nya när jag kommer på att jag behöver en såg att såga genom plåt med... det har jag ingen... PAPPA! Så medan jag pysslar runt med lite annat och Junior tvättat kanten på garaget där hängrännan ska sitta, kör lilla pappa hem till oss.

 

Tillsammans får vi eländet på plats efter en hel del strul och ytterligare en tur till Bygg-Max. Framsidan gick som smort, men på baksidan började problemen. Till slut fick vi iaf till det även där och kunde nöjda och belåtna packa ihop verktyg och annat. Men det tog tid och vi var rejält trött när vi var färdiga. Vännen hade stått för markservicen hela dagen med kalvstek och kaffeservering.

 

När pappa åkt till sitt hade det varit hur skönt som helst att bara krypa upp i soffan, men då skulle vi iväg och titta på Junior som var på simtävlingar. Det var inte vad jag längtat efter kan jag väl erkänna... Jag orkade typ en halvtimma, sen var jag så trött att jag mådde illa. Junior skulle få skjuts hem, så vi åkte för att köpa pizza och sallad till middag. Vi hade ingen som helst lust att laga mat.

 

Nu ska jag dyka i säng och förhoppningsvis sova gott hela natten. Vill gärna se Tyst Vittne, men orkar nog inte...

 

 

Det e så sjukt!!!

Varför får man alltid avstämning när man storhandlat???

 

Vi kom nyss från Ica Maxi, hade handlat 3 STORA kassar fulla med mat och annat, plus 10 kg potatis. Typ 1600 kr senare kommer vi till kassan och där säger kassörskan med lite bävan i rösten "Då är det avstämning idag". Jag började asgarva och hon såg lättade ut och sa att det var skönt att jag itne blivit arg för det blir tydligen var och varannan. Jag bara tittade på alla våra grejer och fnittrade hejdlöst. Vännen kunde inte heller låta bli att dra på mungiporna.

 

Det är så typiskt! Jag har faktiskt fått avstämning när jag handlat EN burk målarfärg, det tycker jag är mer lagom  ;-)

 

 

Vi bidde blöta...

Regngudarna var inte så jättesnälla mot oss idag. Fram till 11.30 var det bara mulet och duggade lite, sen började det regna och medan vi åt lunch började det ösa ner. Så vi gjorde bara ett par små grejer efter lunch och avslutade en halvtimma tidigare än planerat.

 

När vi kom hem var vi dyngsura och skitiga. Kläderna åkte i tvätten, hunden åkte ner i badet. Sen kröp vi upp i soffan allihopa och drog filten över oss. En stooor kopp te senare hade man nästan fått upp värmen igen.

 

Senior och Baileys var iaf jätteduktiga idag. De klarade en hel bana, felfritt vid första fösöket. Varvet efter tyckte Baileys att det  var enklare att "missa" en tunnel... osså blev Senior lite sur - men det gick över ganska snabbt.

 

Nu har iaf Vännen fått se hur det går till och träffat alla där också. Han träffar mängder med nya människor nu... stackaren  ;-)

 

 

NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!!!!!!!! Inte en gång till!!!!!

Senior ringer när vi är på väg från jobbet "Det rinner ur frysen!". Å jag tänker bara, NEJ inte nu igen! För bara två månader sen var det kylen som gick sönder, så vi fick åka och köpa en ny. Då passade vi på att även köpa ny frys, för säkerhets skull... Den rann det alltså vatten ur nu.

 

Senior berättade att allt hade tinat, det rann vatten och var flera grader varmt i den. Jag ringde pappa! Min pappa åkte dit och kunde berätta att allt hade inte alls tinat, det rann vatten och var runt nollan. Lite skilda meningar, men ändå ett ganska stort problem i min värld.

 

Vi skulle ju iväg en stund efter jobbet, jag skulle få träffa mina partikompisar och presentera Vännen. Det tyckte min pappa att jag skulle göra oxå,  det var ju inget jag kunde gör med frysen ändå... Så Vännen och jag gick iväg, träffade folk och åt äppelkaka - men vi satt inte så länge som jag kanske skulle gjort i vanliga fall. Vi ville hem till vår frys!

 

Visst, frysen var inte så kall som den skulle - lååångt ifrån. Maten hade flyttats över till en annan, det var bara en bit lax som tinat. Så det var iaf inget att oroa sej över, pengarna fick inte vingar den här gången... Vännen ställde in den rätt igen och vi kunde se att kylan spred sej i maskinen igen. Tack o lov! Förmodligen stängde jag den inte helt när jag var och handlade igår. Så den har nog stått lite, lite på glänt i nästan ett dygn. Jag har haft problem att stänga lådorna, men det ska Vännen fixa nu.

 

Nu ska den bara bli helt kall igen, sen kan vi flytta tillbaka maten. Ingen skada skedd, förutom att jag återigen kände hur hopplösheten spred sej i bröstet på mej. Varför kan inget gå smärtfritt i mitt liv??? Hoppas att detta bara var ett litet bakslag...

 

 

Mitt andra liv

Idag ska Vännen se en del av mitt andra liv, det politiska livet. Efter jobbet är vi bjudna till landstingshuset för lite höstmingel och äppelpaj. Vännen får följa med och träffa mina politiska Vänner. Jag har trots allt tjafs ganska många som tycker om mej också...

 

Så det blir spännande att se hur han upplever det och vad han tycker om dem som jag tycker särskilt mycket om. Sen blir det skoj att träffa alla också, det var länge sen nu.

 

Men först blir det en dag på Kungsgatan. Inatt har jag sovit gott, så det ska nog gå bra  ;-)

 

Allt gick fel idag!

Baileys har matvägrat några dagar nu och inatt var han dålig igen... han blir det nångång i kvartalet. Vid 5-tiden fick han för sej att han skulle ut och äta gräs så han kunde spy, vilket han också gjorde - sen mådde han bättre. Det är tydligen hans magkatarr som spökar. Så det blev att ta hand om voffsing på morgonkulan istf att sova gott.

 

Jag fixar inte att sova mindre än 7 timmar och tyckte inte alls att den väckningen var rolig. Men men, smällar man får ta ibland. Å det var lixom bara början, sen jäklades det hela dagen!

 

Jag skulle ta tåget till Södertälje idag eftersom Vännen var tvungen att ha bilen. Jag satte mej i fel ände av tåget och fick gå heeeela långa perrongen när jag kom fram. Sen gick jag fel från tåget och fick gå tillbaka. Det var varm och jag hade massor att bära, så det var inte alls kul. När jag kom fram kände jag mej svettig och ofräsch. När jag öppnar vårt förråd tippar en stor vagn över mej, ett av hjulen hade lossnat - vilket Vännen faktiskt visste... hmmmm. Det fick han höra!

 

Efter jobbet åkte jag och handlade. Jag var trött och grinig och hade inte alls lust att handla. Men vad gör man när all mjölk är slut och ungarna är som kalvar? Jo, man handlar! När jag fyllt kassen med mat och ska lyfta in den i bilen går självklart handtaget sönder! Där står jag med grejer som rasar ur och mjölk som går i backen. Så jäkla typiskt!

 

Jag plockar ihop, åker hem och får hjälp av Senior att ta in grejerna. Hinner kolla mailen innan jag kör Junior till träningen och ser att jag har en halvtimme på mej innan jag och Senior ska iväg på agility. WOW! Jag hinner lägga mej på sängen... inte! Jo jag lägger mej där, men då ringer telefonen förståss. Det är verkligen en SÅN dag.

 

Senior och jag kommer i tid, hittar rätt direkt idag. Vi hinner inte mer än fram, förrän myggorna anfaller. Minst en miljoooon myggor äter oss till middag och vi slår vilt kring oss. En av tjejerna får sin gubbe att komma med myggspray, men då är vi nästa klara. Vi avslutar 20 minuter tidigare eftersom alla är så sönderbitna.

 

Nu har vi lämnat Baileys hos mormor, så inatt får vi iaf sova. Nu ska jag slänga mej i soffan och titta på porgrammet om ADHD och sen Hells Kitchen, tillsammans med en cola zero och Vännen som ska klia mej på smalbenen där myggbetten är som värst. Sen ska jag soooova!

 

Imorgon är en annan dag - en trevligare hoppas jag...

 

 

Stressande föräldrar

Det vet vi ju alla att det finns föräldrar som stressar sina barn. Ibland behöver ungarna en putt i baken, men det får ju inte gå till överdrift. Men har ni hört talas om stressande morföräldrar?

 

Här är det nämligen morfar som stressar oss, särskilt Senior. Morfar vill gärna göra olika kul saker med sin dotterson, som oftast är med på noterna. Men nu har det börjat gå lite för långt...

 

Efter skolan tycker morfar att de ska göra det och det och sen ifrågasätter han varför han inte gör mer läxor... eller varför han hjälper till så dåligt hemma... vilket han inte gör. Han har inga läxor och hjälper till helt ok hemma. Sen frågar han oss varför vi inte gör mer tillsammans med barnen! Varje dag får jag redogöra hur och var vi jobbar och vad barnen har att äta osv. Blir de ensamma åker han gärna och servar dem med en hamburgare eller nåt.

 

Å jag kan inte säga ifrån. Min pappa har hjälpt mej så mycket att jag inte kan såra honom. Jag hade klarat mej utan hans hjälp, men haft det väldigt svårt - så vad ska jag göra? Jag känner att det bara är att täppa till och försöka dämpa honom så gott det går. Samtidigt vill man ju att de ska ha en fin kontakt - eller hur?

 

Men det är inte lätt  :-(

 

 

Politikern Alexander Bard

Nu kommer det bli skoj i politiken! Enligt rykten har Alexander Bard gått med i Folkpartiet och ska satsa både på Eu-valet och riksdagsvalet. Det ska bli mycket intressant och spännande. Förmodligen kommer han lyckas alldeles utmärkt, han är smartare än många tror...

 

Vad kommer hända med mej då? Jag funderar på att hoppa av helt och vila någon mandatperiod. Ibland får man vänta ut sina chanser och se mäjligheter i annat. Det är kanske inte min tid just nu? Det är riksdagsval om 2 år och då kanske jag inte är med, men om 6 år - då kanske det ser annorlunda ut.

 

Jag älskar politik! Det är intressant och roligt, man träffar en himla massa kunniga och engagerde människor. Men det är också en makthysteri som är ohälsosam och människor trampas på. Jag har blivit trampad på allt för mycket och måste få tid att resa mej. Någon gång i framtiden kanske jag återigen tar plats, men det får vi se.

 

Lycka till Alexander Bard  ;-)

 

 

Jag älskar Dej!

Hur ofta säger ni till era nära och kära att ni älskar dem? Å vilka säger ni det till?

 

Jag är nog ganska osvensk på det sättet, iaf enligt Vännen som borde veta vad han snackar om. Jag säger ofta till honom och barnen att jag älskar dem, skriver det i sms till dem osv. Flera gånger om dagen!

 

Men det är bara till dem, inte till mina föräldrar eller vänner. Jo, i sms eller mail kan det bli ett "LOVE U", men jag säger det inte - tyvärr. Vet inte varför...

 

Borde nog göra det... så folk vet att jag älskar dem ifall något skulle hända mej som gör att jag inte kan säga det. Hmmm, nåt att tänka på... Hur ser ni på saken???

 

 

 

Utmanade en medlem

Vi har en jättemysig grupp medlemmar som går hos oss i Tumba. En av tjejerna har gått ner nästan 30 kg och är så lycklig. Hon ska nu genomgå en fertilitetsbehandling och ser fram emot att kanske få bära en bebis i sin nya krppp, samtidigt som hon är orolig för att gå upp i vikt igen. Hon är dessutom inte färdig med sin vikt, utan ska gå ner ca 20 kg till.

 

Igår fick jag veta att hon röker, cirka ett paket om dagen. När alla hade gått pratade vi om det och att hon faktiskt borde lägga av med det också. "Men då går jag ju upp i vikt!" Var hennes första reaktion. Då sa jag "Den här gången handlar det inte om dej, utan om din kommande bebis". Hon har fixat till sin kropp för att kunna bära bebisen, nu måste ju bebisen dessutom få en giftfri kropp att bo i. Det tog tydligen skuv.

 

Nästa måndag ska hon ge mej positiva nyheter om sin rökning - jag hoppas hon lyckas. Hon vill så gärna bli med barn och då vill man ju självklart ha sunda och friska barn också - eller hur? Lyckas hon ska hon få något fint av oss, vi vet inte vad. Ni får gärna ge oss förslag!

 

 

 

Trillade med moppen...

Så har Senior varit ute och drullat med moppen. Det är väl bara en tidsfråga för alla moppekillar antar jag?

 

Han skulle ut och kolla om det gick att ta sej en annan väg till mormor och morfar, så han skulle slippa köra på stora vägen dit. Han kör så försiktigt och lite att jag enbart var glad att han vågade ta sej för att åka ut ensam, så det var helt ok.

 

Senior har en flakmoppe som han fick för någon månad sen av morfar, men inte fått köra " på riktigt" förrän förra fredagen när han fyllde 15. Han är den försiktiga typen, så vi tyckte en flakmoppe kunde vara skoj istf en häftig maskin. Problemet är att en flakmoppe är tung och tippar lite lättare vid lutning... det var precis det som hände.

 

När han konstaterat att det inte gick köra den väg han tänkt sej skulle han vända, i en liten backe... Han stod nästan still men orkade inte hålla emot när moppen tippade och han följde med. Han ringer till Vännen och säger att han trillat och slagit sönder byxorna och det blöder från knät.

 

Vännen säger inget till mej utan smyger ut och möter Senior när han kommer hem. Tillsammans tvättar de av knät och tar hand om en liten brännskada han fått på vristen. När han berättar för mej är han helt ok, men lite orolig för vad morfar ska säga. Han är ju oskadd och har inte varit vårdslös, så jag kan lugna honom.

 

Senare pratar han med morfar som säger att vi kanske får sälja flakmoppen och köpa en vanlig istället. Det blir enklare för honom att ta sej dit han vill då. Men han har iaf fått prova och tyckt det varit både spännande och kul. Han har mognat betydligt sen han fick ut och köra i trafiken och det är ju alltid något. Så nu blir det trafikskola för EU-kort.