Bästa presenten!

Hur har min födelsedag varit? Jo tack helt ok!

 

I morse fick jag både sms och telefonsamtal, särksilt roligt var det att M från mora ringde. Vi pratade en timme och hade nog mer att gå igenom om vi haft tid.

 

När jag kom till jobbet fick jag ett STORT paket av min arbetskompis M. Det var en låda fylld med vin och mängder med godis till mej och Junior. Han är så himla gullig och jag är glad att jag fått just honom som arbetskompis så många dagar i veckan.

 

När jag kom hem nu ikväll hade mina föräldrar varit här och städat. Vardagsrum och hall var rent och snyggt och i vardagsrummet stod en ny fåtölj i svart skinn. Den luktar väldigt illa, men det går väl över? Skönt att slippa städningen där på lördag när det kommer folk.

 

Men det bästa är nog ändå att Baileys ätit lite idag. Jag fick i honom ett par kokta korvar och lite ris och fiskbullar. Så han var lite piggare och lekte tom med en boll en stund. Nu är han hos mormor och morfar, eftersom jag jobbar tidigt imorrn.

 

Nu ska jag äta lite och sen sova!

Tack för alla gratulationer!

 

Jaha, så fyller man år då...

Ett år äldre... igen...

 

Jag må jag leva...

 

 

Jag mår faktiskt inte så bra...

Gick av en händelse in på mitt bankkonto och såg då att jag bara hade 461 kr kvar! Jag har inte fått betalt för mitt uppdrag som kontaktperson på två månader. Jag har ringt och gnällt, men inget händer - imorrn måste de fixa en extrautbetalning annars har vi ingen mat här hemma!!!

 

Baileys verkar inte bli frisk, nu äter han inget alls igen. Och då menar jag inget! Han har diarre igen och är slö. Måste ringa veterinären igen imorrnbitti. Tänk om han aldrig blir frisk!

 

Köket verkar aldrig torka ur. Den där brummande mackapären tar fortfarande upp minst 5-6 liter vatten per dygn. Det visade sej att diskmaskinen var ett par månader för gammal, för att företaget skulle stå för självrisken. Så nu måste jag ut med minst 6000 kr och jag vet inte när de ska riva köket ens.

 

Jag vet inte hur jag ska fixa det här...

 

 

Hur många steg?

Hur många steg har ni gått nu då?

 

Jag har gått:

 

lö 26/1  12 000

sö 27/1  11500

må 28/1 12500

tis 29/1 10 000

 

Hittills idag 11 000

Så jag är iaf hälsosam varje dag och lite till...

 

 

Vilken dag!!!

Det blev en låååång dag i Länsrätten. Vi började kl 9 och var inte klara förrän strax innan 15, knappt en timmes paus hade vi för lunch. Så många ärenden att gå igenom.

 

När vi satt med ett ärende sprang den föredragande killen ut, när han kom tillbaka hade han en lätt grön nyans i ansiktet. Färgen skiftade till vitt och vi sa att han nog skulle gå hem, han hade blivit akut magsjuk och det ville ju itne vi bli. Så hans mål fick dras in.

 

Vi gick väl igenom kanske 30 ärenden allt och allt idag. Tungt att läsa allt, diskutera och sen ta beslut. Vi "prickade" bla en läkare som hade gjort alldeles för många misstag för att få gå fri.

 

När jag kom hem var M här. Vi gjorde lite SO och en del svenska, han ska komma hit imorrn med för att hinna ikapp lite. Han smet ju förra onsdagen... så han får komma hit imorrn istället, men han gör det helt frivilligt. Han är jätteduktig!

 

Nu ska vi till skyttet och sen ska jag hämta Baileys som varit hos mormor sen igår. De e mycke nu...

 

 

Länsrätten idag

Idag är det länsrätten som gäller för hela slanten. Satt i helgen och läste handlingar i över två timmar och det kom ännu mer i måndags och igår. Så jag får sätta mej och läsa på tåget och det kommer jag nog ha tid med, för tåget är väl försenat som vanligt...

 

Jag har fortfarande inte vant mej mid uppdraget i länsrätten, kan inte vänja mej vid att förstöra livet för folk. Självklart är det bra att det finns en granskning för folk som fuskar med sina sjukpenning och läkare som inte sköter sitt arbete, men ibland kan det faktiskt vara misstag som gör att vissa missat med sin a-kassa eller sjukpenning.

 

Jag vill tillbaka till tingsrätten!!!

 

Oj! Det blev två timmar på banken...

Träffade killarna i centrum efter skolan. Vi skulle träffas vid fotoautomaten och ta bilder till id-korten. Men fotoautomaten var borta!!! Så istället för 40 kr per bildserie och unge, fick vi gå till fotografen och betala 139 kr per bildserie och unge. Fyyy va sur jag va!!! Min budget täcker inte sånt.

 

På banken fick vi en av "veteranerna" som tog hand om oss på bästa sätt. Bara att fixa killarna grejer med id-kort, bankkort och egna bankkonton tog säkert dryga timmen. Men då förklarade hon grundligt hur de skulle göra med telefonbank mm. De fick också en mini-lektion i sparande och förvaring av kort och koder.

 

Sen hade jag några tilläggsfrågor som tog ytterligare kanske en halvtimme. Vi jiddrade med konton som avslutade, startades och förbättrades. Flyttade över från en fond till en annan, som skulle vara bättre avkastning för Junior och en massa annat. Sånt där som man skulle gjort för flera år sen.

 

Nu är det iaf gjort, och även om det tog tid så är det skönt att ha allt fixat. Det var lixom på tiden! Nu kan det vänta några år till...

 

 

 

 

 

Ni slarvar väl inte???

Inte lever jag som jag lär inte... inte idag iaf. Ät en ordentlig frukost, det är dagens viktigaste mål... hmmm... glömde visst det idag.

 

Jag har ett stort problem och det är att jag sällan blir hungrig. Så om jag fastnar i nåt, så glömmer jag lixom det där med mat och fasta hålltider. Idag blev det riktigt konstigt. Vid 11 tittade jag på klockan och insåg att det var långt över frukosttid. När jag väl bestämt mej för att äta, tyckte Baileys att det var riktigt bråttom att gå ut. Så jag gjorde iordning oss för att gå ut istället och tänkte ta en macka eller nåt efter promenaden. Precis när vi ska gå kommer mina föräldrar... å bäst som dom står i dörren kommer Junior och en kompis hem... hmmm.

 

Jaja, mamma och pappa skulle bara lämna ett par grejer och killarna skulle hämta Juniors gympakläder. Så den visiten gick snabbt och vi kunde ta vår promenad. När vi kom hem igen fixade jag Baileys mat och en macka till mej. Nu ska jag iaf fixa något lunchaktigt innan jag ska iväg till banken med killarna. Jag har en timme på mej... vad ska jag hitta på???

 

Å ni??? Slarva inte med maten va???

 

Milstolpe i killarnas liv

Idag är jag faktiskt ledig och ska fixa en massa småplock. Det är snart årsmötet med astma & allergiföreningen, så alla papper till det ska fixas. Vi har sista styrelsemötet ikväll och då ska årmötespapprena skrivas under. Så det ska jag fixa.

 

Nu är ju båda killarna över 13 år, så idag ska det fixas egna id-kort och bankomatkort till dem. En milstolpe att ha ett eget bankkonto att ta ut egna pengar ifrån, tycker jag. Junior har bara väntat på att få det, medan Senior inte alls tyckt att det varit något särskilt. Snacka om att syskon kan vara olika  ;-)

 

När vi ändå är i centrum ska Junior och jag till biblioteket och fixa en engelskabok. Han ska läsa och skriva en recention om en bok på engelska. Han har inte lust alls, men är så illa tvungen...

 

Sen ska jag väl ta en promenix med hunden och laga  något gott till middag ikväll, innan jag ska på möte. Kanske kolla igenom en massa papper och sånt som jag inte hunnit på ett tag. Det blir nog en bra dag, men massor gjort!

 

 

Liten blev stor idag!

Så trött jag är! Det har varit en händelserik dag med fotografering och Juniors födelsedag. Tänk att det är 13 år sen man hade den där stora magen, med liten pojke i. Skönt att den tiden är över...

 

Vi har inte firat Junior så där väldigt mycket. Han har fått en del presenter, men tårta och sånt får vänta till på lördag. Då kommer lite folk hit och äter middag med oss då.

 

Min tur att fylla år på torsdag!

 

 

 

Så himla kul!

Nu är jag stajlad och fotad. Skiiitsnygg förståss  ;-)

 

Senior, jag och Baileys tog tåget in till stan (som nästan var på tid). Vi gick från Södra station cirka 15 minuter in på söder höjder. Vi kom fram till en studio där jag skulle fixas och sen fotas. Senior höll ordning på Baileys som förståss skulle nosa på allt och alla.

 

Jag sminkades och kläddes och placerades först brevid en våg och en massa VV-material. När de bilderna var tagna och alla var nöjda, tog man bort vågen och ställde in en fotölj istället. I den skulle jag sen sitta i andra kläder och frossa i smågodis. Jag kan väl säga att det var den absolut GODASTE plåtning jag gjort nångång! Tänk att på kommando tugga i sej skumbananer och dessutom få betalt för det...  ;-)

 

Allt som allt tog det väl 2,5 timma ungefär. Sminkningen blev riktigt bra och håret jättefint. Jag har inte tagit bort något, utan tänkte chocka mina medarbetare i kväll. De kommer inte känna igen mej, för jag är riktigt läcker!

 

Kul var det iaf och det ska bli väldigt spännande att se hur allt blir i tryck. Det blir om ett par månader, men jag återkommer nog om det.

 

Idag är det stajling som gäller!!!

Idag blir det skoj! Det är idag som tidningen Top Hälsa ska fixa mej och när de gjort det, ska jag fotas. Stajling från topp till tå kan man säga. Jag ska få smink, kläder och hår fixat - skitkul!

 

Senior och Baileys ska följa med, Baileys ska åka tåg för första gången. Nånstans på söder ska det stora ske, vet inte riktigt var - så vi får åka i god tid.

 

I eftermiddag jobbar jag, så det blir en lång dag. Men först ska vi fira Junior som fyller 13 år idag!!!

 

Nu är jag lugn igen!

Det var så här... jag hittade en knöl i armhålan i torsdags. Igår var den större och började göra ont, idag gjorde den ordentligt ont. Eftersom den ömmade så tänkte jag att det nog inte var något allvarligt, men å andra sidan hade den växt och jag hade ingen feber eller nåt sånt... så lite fundersam blir man ju...

 

Hur som helst. En av de ungar som sitter här och pluggar då och då har en pappa som är distriktsläkare. Jag är inte den som utnyttjar folk i onödan och framförallt inte en ledig läkare. Men så tänkte jag att eftersom jag har hjälpt deras dotter en del och vet att det är omtänksamma människor så vågade jag ändå ringa... till slut.

 

Självklart skulle jag komma över och jag behövde absolut inte känna mej dum eller obekväm. Så jag släppte av Senior och Baileys hos mormor och skyllde på att jag skulle göra några ärenden. Dr L tog emot mej och kände på knölen och konstaterade att det var en svullen lymfkörtel. Pust! Inget allvarligt alltså, men han tyckte jag gjorde rätt som lät någon titta på det. Jag får inte peta på knölen och har den inte gått bort eller gått ner något till nästa helg, så ska jag komma och "fika" hos dem igen. Det kan bli illa om den inte går ner, då kanske man måste öppna den - men det var tydligen ovanligt.

 

När jag kom till mormor berättade jag för Senior och mina föräldrar vart jag varit och fick en liten banna för att jag hållit oron för mej själv. Men vaddå??? Man vill ju inte oroa folk i onödan, eller hur???

 

 

Oroar mej...

Jag oroar mej för en grej, kan inte riktigt säga vad det är än. Men det handlar om mej och min hälsa. Hoppas att en mammas komisar som är läkare, kommer på hennes kalas idag. Så jag åtminstone kan rådfråga honom...

 

Jag brukar inte vara nojjigt, men det här är inte normalt... Kan jag inte prata med honom, så får det nog blir att gå till läkaren på tisdag... om jag hinner ringa imorrn alltså...

 

Usch, mycket illa till mods...

 

 

Förintelsens minnesdag + flera födelsedagar!

Idag minns man förintelsen i hela Europa, det hemska som inte får glömmas! Dessutom fyller min mamma och Göran Hägglund år idag. Göran får bara ett mail, men min mamma ska firas ordentligt - hon fyller nämligen 65 år!

 

Vi åker till mamma efter lunch, innan dess ska Baileys få en promenad och Senior ska hjälpa mej städa badrummet. Det börjar bli ordning här hemma nu, undrar in det håller i sej till helgen, då Junior och jag ska fira våra födelsedagar... Vem vet?

 

Läst och läst och läst...

Var ute med Baileys i nästan 90 minuter. Vi gick inte så fort, men det blev nog ca 5 km iaf. Han fick gå och nosa bäst han ville. Vi hade lite otur med solen, den ville inte riktigt lysa på oss. Men skönt var det ändå.

 

När vi kom hem placerade han sej i ena soffan, jag i den andra med en bunt handlingar från Länsrätten. Det tog ytterligare 90 minuter bara att läsa igenom alla olika ärenden som vi ska gå igenom på onsdag. Inga behagliga grejer alls... en massa sjukpenningar som ska dras in... usch, tycker inte om sånt.

 

Nu ska jag ta tag i 2 kg köttfärs (från ICA) och göra ett gäng köttbullar. Har inte ätit än, så de första färdiga köttbullarna ska gå till en köttbullemacka till mej!

 

Städningen? Njae... har gjort lite, men inte så jättemycket direkt. Men tvättmaskin går konstant! 

 

Var ska vi gå?

"Ingen tävling" skriver optimisten angående min stegräknare... men vi kan väl se hur långt vi kan gå? Jag skriver ner mina steg och ni andra skriver ner Era, så kan vi se hur många mil vi kommer???

 

Är ni med?

 

 

Gick 198 mil!

Idag ska här röjas!

 

Jag fick en stegräknare på jobbet igår, den ska jag sätta på mej nu och sen läsa av ikväll. För några år sedan hade jag stegräknare på mej varje dag under ett år, det året gick jag 198 mil!

 

Idag ska jag städa, vi fyller år nästa helg och ska ha lite folk här. Baileys och jag ska gå en lång promenad, sen ska jag se om jag hinner strosa runt lite i centrum också. Tiden kommer förmodligen itne räcka till, men men... Senior och jag började lite smått igår, så vi har iaf diskat och kört två tvättmaskiner.

 

En vecka till i organiserat kaos, sen blir det totalkaos resten av vinter/våren. Då ska köket rivas...

 

Nu börjar hemarbetet!

Om bara några minuter börjar en film på trean som jag vill se. Samtidigt som jag bara vill sitta och slappa framför tv´n, så vantrivs jag när det är stökigt runt mej... så i pauserna på filmen ska jag städa, diska och sätta igång en tvätt. Senior hjälper mej.

 

Junior har åkt på träningsläger, kommer hem på söndag. Senior kommer jag att ha hemma hela helgen, sånär som på några timmar imorrn. De där 24 fria timmarna blev inte... men men, det får gå ändå. Vi ska städa!

 

Så... nu dyker ner jag framför tv´n en stund.

Bloggträff på Viktväktarna ;-)

Satt och jobbade, hade kaos... Då kom Lotten!!! Jag hann inte prata så mycket, men det var kul ändå att se henne och få ett ansikte till bloggen. Lotten behöver definitivt inte gå hos mej på VV... smal som en sticka var hon minsann.

 

Som sagt, lite kaos var det. Det mesta berodde på att den som skulle jobba igår var sjuk och ställde in 5 klasser, en del av dem kom idag och var urförbannade. Så på en halvtimma skulle jag ha in ca 50 pers, ta betalt och väga dem. Det gick inte... vi blev nog en kvart försenade och så blev folk lite mer sura... men men, inte mycket man kan göra än att förklara läget och be om ursäkt. Eller hur???

 

Sen bloggen startade har jag träffat; Buddi & Ammi, Geddfish, Åsa Jinder och nu Lotten. Jag hoppas få träffa Ninnbeth och Jenny snart, de bor lixom i närheten... osså Optimisten förståss! 

 

Ujujuj...

Tungt! Tycker inte om att gå upp tidigt. Men vad gör man itne för att tjäna lite pengar. Satt och räknade igårkväll och febuari och marslönen kommer bli bättre än på mycket länge! Det kan jag behöva! Tyvärr kommer det mesta att gå till självrisken på köket, men lite blir det över.

 

Igår fick jag veta att hela köket måste rivas. Det kommer bli ett litet helvete att leva med det under en tid. Förmodligen gör jag iordning hallen samtidigt, så är jag av med det. Köpte golv till hallen för länge sen, men har inte kommit igång att fixa där än. Nu kanske det är dax...?

 

Nähä, in i duschen, äta frukost och sen gå till tååååget. Bara så ni vet... jag ska åka tåg idag så då kommer alla tåg att vara försenade eller inställda...

 

Ha en bra dag!

 

 

Härlig mässa!

Bästa mässan på året = Shie + Resemässan.

 

Jag har fått en liten ansiktsbehandling, ätit semlor, vunnit biobiljetter och en massa annat. Allt var väldigt gott och väldigt mycket...

 

Ni som har möjlighet och bor i stockholm. Ta ut biljett på nätet och gå på mässan imorrn, det är sista dagen. Sen i helgen är det bara resmässa, det är också kul - men inte lika...

 

Så passa på!

 

En riktigt pudding var här ;-)

Så har jag numera en avfuktare på plats i min källare! Han var en riktigt pudding, han som var här med den. Baileys blev som ett lamm runt honom, la sej platt på rygg och var hur lugn och trevlig som helst. Han kanske hade en baktanke åt matte...  ;-)

 

Han ska dessutom komma tillbaka med fläktar till köket när det är rivet. Vilket blir om sisådär en vecka eller så... i bästa fall hinner vi fira våra födelsedagar först. Det är INTE roligt att ha kalas utan fungerande kök!

 

Nu hinner jag iaf åka till mässan, dé é bra!

 

Är vi konstiga eller???

Jag läser högt för ungarna, det är väl inget konstigt? Jo, tydligen... särskilt som barnen är 13 resp 14,5 år gamla.

 

Jag har flera gånger berättat både här på bloggen och för kreti och pleti att vi läser högt hemma. Oftast är reaktionen "Va mysigt!", ända tills de får veta hur gamla barnen är... Då blir reaktionen "Spänner du fast dem i tvångströja för att få dem att sitta kvar och lyssna eller...?" Eller någon annan intelligent kommentar.

 

Jag har läst högt för ungarna sedan de var små och varför ska man forsätta bara för att de lär sej läsa själva? Vi tycker det är mysigt och jag tycker det är viktigt. Varför tycker alla att det är så konstigt???

 

Harry Potter är perfekt som högläsning. Den sista är är lite seg och ganska jobbig att läsa högt, men men... vi tar oss igenom, kapitel för kapitel. Nu har vi kommit halvvägs... kanske skulle ta ett kapitel till ikväll. Vi har en timme på oss innan läggdax. Ja! Det ska vi nog göra!

 

Helvete!!! Igen!!!

Jag trodde ju att det skulle räcka med det där vattnet i köket...

 

När jag skulle hämta Seniors skyttejacka som hänger lite undanskymt, känner jag konstig lukt... jag ber Junior sniffa, han säger också att det luktar konstigt. Jag lyfter på locket till "källaren", där vi bara har julgrejer och tomma kartonger. Kliver ner, lyser med ficklampan och ser... EN PÖL!!!

 

Ropar på Junior som hämtar hink och svamp, lyckas fylla en hel hink med vatten. Det har alltså legat vatten i källaren i nästan en vecka, inte konstigt att det luktade. Nu måste vi få hit besiktningsgubben en gång till, för att bedömma skadan igen. Å nu måste vi ha in fläktar fort som sjutton!!!

 

Det är väl fan, just som jag trodde att turen börjat vända...

 

 

Vågen är snäll idag ;-)

Jag har fört lite dagbok över hur snäll eller dum vågen är, under massor med år. Idag väger jag lika lite som 11/5 2004. Har hunden hjälpt mej eller???

 

En himla skön känsla att ställa sej där och se siffrorna lysa. Nu ska jag bara ner 1 kg till så är jag inom mitt BMI, sen är det ytterligare 2 till min målvikt.

 

Nu känns det iaf inte hopplöst längre!!!

 

 

Det är heeelt sjukt!!!

Jag ska stajlas!!! På måndag ska jag till en fotostudio och ta bilder för ett reportage i tidningen Top Hälsa. Jag!!! I en tidning om hälsa  ;-)

 

Jag ska stajlas, få smink, kläder och fixat hår - jätteskoj! Sen ska det bli en intervju och lite sånt. Eventuellt ska Baileys vara med på bilden, så Senior får följa med och hålla ordning på honom. Då får han åka tåg för första gången i sitt hundliv.

 

Det här behövde faktiskt jag... eller... sånt här skulle nog alla mammor behöva. Att bli lite ompysslad och få lyxa till det lite. Jag tänker ta vara på tillfället!

 

 

Har en dålig dag...

Jag är supertrött! Sådär så jag knappt orkar hålla ögonen öppna. Jag la mej på sängen nyss och tvärslocknade, sov kanske 20 minuter innan jag blev väckt av att det ringde på dörren.

 

Nu ska jag gå med Baileys och möta Junior när han slutar skolan. Det blir en lagom promenad för att bli lite piggare. När jag kommer hem igen ska jag ta en kopp te och sen åka och jobba. Har ingen lust alls att sitta med pengar och kassaredovisning idag, det kommer aldrig att stämma... inte med min hjärna...

 

Men men, det är bara att gilla läget.

 

Baileys har magkatarr

Det var ingen lek att köra imorse. Med GPS:en hittade vi iaf rätt, även om man fick köra VÄLDIGT försiktigt, så vi kom lite för sent. Då började jag ändå 45 minuter innan jag brukar behöva köra... så man kan väl säga att det var ganska halt...

 

Hur som helst så kom vi iaf dit, helskinnade, till slut. Veterinären var jättetrevlig och tog hand om oss alla på bästa sätt. Han kunde konstatera att Baileys är en MYCKET aktiv hund, som pga detta fått magkatarr. Det är därför han spytt så mycket, innan vi gav honom "bebismat". Han får helt enkelt fortsätta att äta mycket kokt ris och en hel del fiskbullar. Det gör inte mej nåt! Han äter ju nästan ingen mat, men det tycker han iaf om - så inte mej emot!

 

Han har en liten broskbildning på ena armbågen som ska hållas koll på. Annars är allt helt ok med honom. Höfterna som vi var lite fundersamma för är som de ska. Eftersom han är så aktiv som han är, så kan man fundera på katstrering, men i nuläget tyckte han inte att det var tvunget. 

 

Så det var ju skönt att det inte var något allvarligt, att han "bara" har lite adhd eller nåt... men det har vi ju misstänkt länge...

 

Nu ska jag koka ris!

 

 

Veterinärbesök

Idag ska jag och Baileys åka till veterinären. Vi ska vara i Upplands Väsby 9.30, så vi måste åka strax efter 8 för att hinna. Det är väl 5-6 mil dit, enkel väg - men jag har ju min gps! Åsså tar vi med min mamma också, för säkerhets skull...

 

Veterinären ska gå igenom Baileys från nos till svans, kolla hans mage, kolla han höfter och ge honom ett-årsvaccinationerna. Efter det ska han få en promenad, innan jag åker och jobbar.

 

Lite nervös är jag nog... tänk om man hittar något som inte är bra...

 

 

Inte söndag... bara måndag...

Ok, jag har fattat att det är måndag idag, även om det tog ett tag...

 

Men än så länge är det bara måndag och jag skulle gärna se att det var fredag... det kommer bli en jobbig vecka. Men helgen blir skön, då åker Junior på träningsläger. Jag och Senior är ensamma heeeela helgen! Senior kommer säkert att sova hos mormor nån natt, så då är jag heeeelt ensam. Hoppas!!!

 

Det skulle vara så skönt att få rå sej själv ett par dagar. Bara jag och hunden. Bara äta yoghurt alla måltider, gå ut och gå, kolla på tv, sitta vid datorn, slippa ha koll på nån alls - bara vara...

 

Håll tummarna för att det kan bli så åtminstone 24 timmar!!!

 

 

Härligt väder, men konstigt...

Solen skiner, det är vindstilla och 4 plusgrader. Nu är det dax för promenad, en lång en får det bli. Sen blir det fiskbullar till Baileys och nåt godare till mej  ;-)

 

 

Trodde det var söndag...

I morse när Senior kom in till mej strax innan 7 blev jag irriterad. Jag var helt säker på att det var söndag och sa surt till honom att han inte behövde väcka mej så tidigt utan kunde gå ner och sätta sej och vara tyst! En kvart senare sätter klockradion igång...

 

Då först fattar jag att det inte alls är söndag utan måndag, stöööön!!! Men jag gick inte upp ändå, killarna fick klara sej själva. När de skulle gå kollade jag bara av med dem att medicinen var tagen, tänderna borstade och nycklarna nerstoppade. De gick iväg och jag somnade om en timme till. Fy va trött jag var.

 

Jag har en del att fixa med nu på förmiddagen. En kallelse som ska skickas, en lokal som ska bokas, en reklammations som ska ringas om osv. Alltid är det något. I eftermiddag jobbar jag.

 

Ha en bra dag allihopa!

 

Så skönt!

Vi har varit ute i skogen hela förmiddagen. Orienteringsklubben har tipspromenad varje söndag, så den har vi gått. Men vi vann inget...

 

Baileys var helt galen i skogen, det märks att han är nästan frisk nu. Han har inte varit ute ordentligt på över en vecka, så han tog ut svängarna rejält idag. Nu kommer han nog sova resten av dagen   ;-)

 

Senior är kvar hos mormor, som var med oss i skogen. Junior och jag ska bada hund och sen sätta oss med hans svenska. Han ska skriva en påhittad CV, ett reklammationsbrev, en ibjudan och en jobbansökan tror jag det var...? Det ska väl inte ta så lång tid... jag hinner nog ta en tupplur också.

 

 

Jag fick tvillingar inatt!

Jag hade en så konstig dröm inatt.

Det syntes inte så mycket på mej, men helt plötsligt födde jag tvillingar! Nånstans hemma fick jag alltså två barn, en flicka och en pojke. Mina stora killar hjälpte mej, nån pappa verkade inte finnas.

 

När förlossningen var klar, de kom med två minuters mellanrum, var jag precis som vanlígt igen. Mitt största bekymmer var vem som skulle skriva på pappret, eller hur man nu gör, för att tala om att, och när, barnen var födda. Det verkade som jag var helt oförberedd, för jag hade inga grejer hemma. Kläder verkade jag ha tagit fram, men ingenting annat.

 

Tjejen hade jag iaf ett namn till, nu fick jag min Veronika. Vad pojken skulle heta har jag ingen aning om, då vaknade jag...

 

Undra just vade en sån här dröm betyder... nån som vet?

 

 

Hur prioriterar vissa???

Var och handlade på ICA MAxi nyss och blev väldigt förvånad över vad jag såg och hörde vid godishyllan. En liten tjej på kanske fyra år hade en liten diskussion med sin mamma som är i 40-årsåldern. Flickan vill ha en Bamsetidning istället för lördagsgodis - men mamman övertalar henne att istället ta godiset!!!

 

Mamman ger igentligen inget skäl till varför hon ska välja godis, bara att det kan fler ha användning av... Flickan säger förståss att hon kan låna ut sin Bamse till fler, mamman biter av och stoppar en tom gådispåse i näven på henne.

 

Jag blir både upprörd och ledsen. Här har vi uppenbarligen en liten tjej som vill LÄSA. Är inte det viktigare än att äta godis??? Istället för att uppmuntra flickan att bli en god och glad läsare, så ska hon alltså bli en fet, sockehungrande godisråtta...

 

Skamligt tycker jag! Men jag lyckade hålla tyst i butiken...

 

Tänk om huset brunnit istället!

Ledig lördag = Lat lördag? Ja, kanske det!

 

Vi har sovit länge idag, vaknade inte förrän 9. Det var skönt att få sova ut efter den här intensiva veckan. Jag har jobbat mer än jag är van vid och det har gått jättebra. Sen var det ju det där med översvämningen i köket... inte kul alls... men det verkar ordna sej ganska bra. Tyvärr kommer det ju att kosta mej en hel del pengar och Juniors och mitt födelsedagsfirande fryser nog inne... men men...

 

Det hade ju varit värre om huset brunnit eller om man haft inbrott. Eller hur??? Så det är väl bara att gilla läget och försöka se det positiva.

 

Idag ska jag handla och sitta med Senior och hans engelska en stund. Han har grejer han behöver göra. Just det ja! Han har lite SO att fixa också, han ska bilda ett parti, sätta namn och göra ett principprogram med mål för både politiken i kommunen, sverige, eu och världen... det borde jag ju kunna hjälpa honom med  ;-)

 

Stackars Uffe...

Jag gillar Uffe Larsson. Ni får säga och tycka precis vad ni vill om det, men han är en sån go´person som man bara måste älska.

 

Jag har haft förmånen att göra ett jobb med honom och vi har en gemensam god vän. Jag känner honom inte, men som sagt, vi har träffats och jag gillar honom. Att sätta honom tillsammans med halvblodsproffs och helblodsproffs när det gäller dans är nästan lite elakt. Å andra sidan har han ju valt själv...

 

Jag har följt hans viktresa som är otrolig. Att på egen hand gå ner så mycket i vikt är ett gigantiskt arbete som inte många klarar. Han säger att han mår bra, varför kan då inte folk glädjas med honom? Att hans hållning ser ut som den gör är inte konstigt, han har ju ingen mage att luta sej på längre.

 

Jag hoppas att han inte blir en ny Brandeby, som vecka ut och vecka in dansar vidare utan glöd. Han har visat att han inte är någon dansare - gör honom inte till åtlöje!

 

10% fixade...

Så har man iaf lyckats tjäna 10% av självrisken idag... bara resten kvar...

 

Har suttit på Kungsgatan och jobbat idag, två bra klasser i lagom storlek. De handlade väldigt bra på första klassen och ganska bra på den andra, så lite pengar blev det iaf idag.

 

I fortsättningen kommer jag att jobba med konsulenten M fyra dagar i veckan. Han är ungefär lika gammal som jag, men nästan dubbelt så lång. Vi funkar bra ihop, är på helt samma nivå när det gäller det mesta. Han är en bra kompis helt enkelt och såna har jag ju inte så många... så honom tänkte jag ta väl hand om. Vi kommer jobba ihop ti-fre under åtminstone januari och februari, sen får vi se när det inte behövs längre.

 

Medan jag var borta var besiktningskvinnan från Länsförsäkringar här. Hon var jättetrevlig på telefon och tydligen i "verkligheten" också, enligt min pappa. Jag ska få en fläkt i köket för att toka ur väggen och sen ska man riva upp golvet. Men hon trodde inte att jag skulle behöva gör något åt väggarna. Tyvärr blir det ändå 6000 kr i självrisk, men hon gör inget åldersavdrag. Så ett nytt golv för 6000 kr kan jag väl stå ut med, med tanke på vad arbetsmaterial och hantverkare kostar. Nuvarande golv fixade vi själva i ett helt tomt kök, nu ska ju golvet läggas in när det står bänkar där...

 

Så blir det bara bättre än nu är jag nöjd, men så var det ju pengarna... de där som jag inte hade än... jaja, det är ett tag kvar innan jag behöver betala.

 

Är bara ledsen...

Har faktiskt sovit gott trots allt. Men nog sjutton har jag vaknat emellanåt och gruvat mej för mitt fina kök. Förmodligen måste man alltså riva upp gipsväggarna och golvet. Golvet gör inte så mycket, det ville jag ändå byta. Men tapeterna tycker jag så himla mycket om och har lyckats hitta de perfekta gardinerna...

 

Om man nu ska se nåt positivt i det så fick jag iaf glovet väl torkat igår... och jag måste alltså byta golvet som ändå är fult... annars kan jag inte se så mycket positivt.

 

Nu ska jag åka och jobba, och om en månad få pengar som jag inte får behålla... måste bara komma ihåg att ringa försäkringsbolaget kl 8.00. Pappa kommer vara här och ta emot dem, jag är ju på jobbet...

 

Faaaaaan!

 

Helvete!!!!

Var på jobbet när Senior skickade sms efter sms, ringde i ett... så jag var tungen att ursäkta mej en stund och se vad som var så viktigt. Å nog sjutton var det akut alltid...

 

"Det står vatten i hela köket upp till tröskeln! Det bara forsar vatten ur diskmaskinen!" Snacka om att man omvärderar situationen ganska snabb, tänker över läget; kan jag åka, är det möjligt att bara släppa allt och gå? Nu har jag så underbara arbetskamrater, så när de hör vad som hänt tar de materialet ur händerna på mej och puttar mej mot dörren med orden, ÅK!

 

När jag kommer hem är morfar och mormor i full fart med att dra ut alla maskiner och skåp, barnens farfar dammsuger vattnet med nånslags dammsugare för vatten. Tack o lov! Utan den hade vi väl stått halva natten och torkat, det var vatten i hela köket ca 3 cm djupt. Vattnet stod alltså inte särskilt länge å ändå har jag fukt 10-15 cm upp på tapeten, gipsväggar...

 

6000 kr i självrisk... det var ju inte riktigt det jag tänkte att pengarna skulle gå till. Alla de extradagar som jag tagit på mej nu under våren, (jo... jag tackade jag till även den femte dagen idag), de pengarna skulle ju gå till OSS. Inte till nån jäkla självkrisk!!!

 

Just är jag bara såååå ledsen!

 

E jag normal nu???

Från att ha jobbar två dagar i veckan hela hösten, har jag nu börjat jobba fyra dagar och blivit erbjuden en femte... den där femte vet jag inte riktigt hur jag ska ställa mej till, eftersom det innebär att jag blir borta tre kvällar i veckan då.

 

Grejen är att jag får bara jobba de här extradagarna så länge det är stora klasser på Viktväktarna, typ jan - feb och halva mars eller nåt. Sen brukar folk hoppa av och det lönar sej inte längre att vara både konsulent och kassör på en och samma klass. Å just därför borde jag ju ta alla extradagar som jag bara kan, för man vet ju inte hur länge man får ha dem...

 

Jag får klura lite på det. Idag ska jag dessutom och träffa en tjej som vill ha mej som ledsagare, en gång per vecka och så får jag ytterligare ett kontaktbarn som också vill ha mej en gång per vecka... Så här är det alltid för mej - först kommer inget.... och sen kommer allt!!!

 

Men det är ju kul när det händer nåt! Så snart kanske jag är som alla andra som jobbar fem dagar i veckan, jag kanske är normal nu???

 

 

En underbar natt

Jag har sovit! Precis heeeeela natten! Det är första gången sen i fredags, då Baileys började kräkas. Inatt sov han lugnt och var inte uppe en enda gång. Så skönt för oss alla.

 

Idag är han en kelig och mysig liten kille som verkar må hur bra som helst. Så de där fiskbullarna gjorde tydligen susen!

 

Mängder av fiskbullar och så lite cocosbollar....

Baileys ska alltså äta fisk och ris i nästan en vecka, så kanske magen mår bättre sen. Så jag åkte ner till willys och där hade man fiskbullar på burk på extrapris. Så jag köpte fyra stora burkar och så tog jag en liten förpackning med tre cocosbollar till mej och ungarna.

 

Kassörskan titta på mej och på fiskbullarna och på mej igen... sen sa hon: så du gillar fiskbullar? Ähum, nä... min hund är sjuk och ska gå på diet, sa jag. Aha... svarar hon, ska han har cocosbollarna när han blir frisk? Ähhh, nä... dom är faktiskt till mej och barnen. Då sprack masken på oss bägge och vi asgarvade. Sådär härligt, uppriktigt.

 

Jag har faktisk tränat vattengympa idag, så jag var värd en cocosboll!

 

 

Trampade i hunddiarré :-(

Redan innan jag hunnit somna spydde Baileys igen! Han är pigg hela dagarna, men så kräks han någon gång under natten. 5.30 hör jag att han vill ut, så jag släpper ut honom och ser honom göra det han ska. 6.30 vill han ut igen!

 

Hur trött är man inte när man blir väckt 45 minuter innan man behöver??? Hur som helst så hör jag att han har lätt panik och vill ut NU, så jag springer ner och ser hur han börjat huka vid dörren. När han ser mej slutar han och går med mej ut genom dörren. Han hinner bara till trappen innan han släpper på trycket, sååå lös i magen. Då tar jag ett steg bakåt i mörkret och känner något kleigt under fötterna. Tydligen lyckades han inte riktigt hålla inne allt, utan läckte lite på golvet. Det har jag trampat i.... blääää!

 

Bara att torka mina fötter och lite golv, innan jag kan återgå till sängen en liten stund till. Nu har jag pratat med veterinär och vi ska dit på tisdag. Tills dess ska han få diet bestående av kokt ris och fisk. Så får vi se om vi får en bra mage snart igen. Tydligen är det vanligt att hundar blir dåliga i magen när det är snösmältning. Jag får hoppas att det bara är det som är felet och inget allvarligare.

 

Nu stupar jag!

Har haft mötesrace idag på eftermiddagen och kvällen. först klarade jag av ett möte med kvinnoförbundet och sen var jag med distriktsstyrelsen i riksdagens vackra lokaler. Två givande möten med många kluriga frågor som får bordläggas till nästa möte.

 

Redan nu måste vi börja fundera på EU-valet nästa år. Då ska vi återigen välja folk som ska representera oss i EU-parlamentet i Bryssel. Vår representant Anders Wikman är så otroligt bra men har tackat nej till att fortsätta. Vem ska ersätta honom? Vem har vi som kan överta hans roll och få 75 000 röster???

 

Det är ju inte så många som röstar i EU-valet, så det är otroligt viktigt att man hittar en bra kandidat (helst flera förståss) som dessutom drar många röster. Så nu är det bara att lägga pannan i djupa veck och fundera på bra kandidater som är villiga att bo i Bryssel några år.

 

 

En investering i livet

Jag har alltid haft svårt för det mörka vinterhalvåret, bara velat dra en filt över huvudet och gömma mej. Men så är det inte i år...

 

Jag var ute och gick med Baileys nyss och insåg hur mycket vi har att tacka honom för. För första gången på många, många år mår jag bra trots att det är vinter (nåja... enligt almanackan). Jag kan inte påstå att jag är lycklig, men jag är tillfreds med livet och min plats i livet. Jag är inte alls lika trött och smådeppig som alla andra år, däremot är jag pigg och glad. Jag väger 5 kg mindre den här vintern än förra och orkar gå hur långt som helst. Jag ser fram emot att börja dansa igen och faktiskt även att gå på vattengympa (som jag för hatat).

 

Jag tror att det beror på att jag tack vare min lilla fyrbenta vän tar vara på solljuset varje dag. Han måste ju gå ut och då måste ju även jag följa med... att få solljus på näsan och luft i lungorna flera gånger om dagen gör tydligen susen. Jag har alltid tyckt om att promenera, på sommaren... på vintern har jag stängt in mej och bara väntat på solen och värmen. Det har jag inte gjort i år!

 

Man tänker så bra när man går och förr har jag liksom stängt av tankeverksamheten under vinter, eftersom jag helt enkelt inte orkat tänka. Jag trodde aldrig jag skulle säga det på vintern; jag mår bra!

 

Och allt har vi vår lilla Baileys att tacka för det. Han kostade en herrejösses massa pengar, men vilken bra investering han var i vårt liv! Han är värd varenda krona!

 

Bara början...

... på en lång och intensiv vecka. Från och med den här veckan kommer jag att jobba minst 4 dagar i veckan, åtminstone någon månad framöver. Det är bra, eftersom jag behöver pengarna!

 

Så måndag, onsdag, torsdag och fredag kommer jag finnas på Viktväktarna på olika ställen i stockholmsområdet. Det blir 5 klasser som kassör och 2 som vägare. Onsdagar och torsdagar har jag ungarnas kompisar hemma för att plugga. Träning för barnen alla dagar utom måndag och lördag, men ofta tävlingar på lördagarna. Jag själv ska försöka komma iväg på vattengympa på onsdagarna och ev dansa på söndagarna.

 

Det blir hektiska veckor, särskilt som man oftast är ensam om att planera och skjutsa. Då är det tur att barnen kan de där med matlagning och skötsel av ett hem... det är inte bara upp till mej att hemmet är ordning, att maten ska lagas och att hunden ska skötas.

 

Så smäller det!!!

Passade på att åka och handla på förmiddagen. Mitt i månaden, långt till lön, måndag förmiddag = lite folk! Skulle ha en hel del, så det var riktigt skönt att gå där och plocka vagnen full.

 

Så ringer Senior: mamma nu small det! Men det kom inget blött... Fattar ni vad han snackar om??? Det gör jag... rutinerad örininflammaionsmorsa som man är  ;-)

 

Till slut sprack trumhinnan och då brukar det komma vätska, men idag kom det tydligen inget. Nu var smärtan borta och hörseln tillbaka, men ändå värt att kollas upp. Fick faktiskt tid idag kl 14.00!

 

Det blir lite snärjigt för mej att hinna till jobbet, men det ordnar sej. I värsta fall får jag lämna honom där och sen får morfar lösa av mej. Nu borde iaf natten bli lugn; Baileys är frisk igen och Senior borde inte ha ont nåt mer. SUCK!

 

 

Samtal före, du behåller din plats i kön...

Hur smart är man om man ringer Huddinge Sjukhus en måndagsmorgon...? På en skala 1-10... minus 27!!!

 

Jag hade faktiskt inget val. Senior har ont i örat. Hans öron har alltid krånglat och vi har en jättebra läkare på HS. Han var faktiskt friskförklarad förra året, men nu har högerörat krånglat igen under hösten. Inatt hade han så ont att han nästan grät och var vaken halva natten. Så vi måste nog gå och kolla honom så snart det går. Idag får han vara hemma och jobba med engelska varvat med panodil.

 

Så jag har passat på att ringa om andra mediciner som vi också har slut på. Senior behöver påfyllning på det mesta såg jag i helgen. Så det blir en förmiddag i telefonköernas tecken...

 

 

Stolta barn

Klart att barn ska vara barn så länge de kan/får. Måste barn mogna snabbare för att de får ett ansvar? Det tror inte jag.

 

Har ni sett ett barn skära tomaterna till middagen? Inte blir var h*n mindre "barnslig" för det? Tvärtom! En barn som lyckats hjälpa till med något blir stolt och växer som person! Man kan se hur det riktigt lyser i ögonen på en liten parvel som kanske hjälpt mamma att klippa gräset eller pappa att laga mat.

 

Om barnen hjälper till en halvtimma hemma per dag gör det ju inget för barnsligheten, men en hel del för självkänslan. En viktigt del i detta är beröm... glöm aldrig att berömma för de insatser som görs. En människa som aldrig får beröm förminskas, en människa som får beröm växer. Man kan aldrig ge för mycket!

 

Solen skiiiiner!

Jag hoppas Baileys är tillräckligt ok för att orka ta en promenad idag. Solen skiner så det nästan gör ont i ögonen.

 

Natten var ok, han spydde vid 3.30. Men efter det sov han gott ända tills nyss... precis som Junior. Senior vaknade först, sen jag och Baileys. Rutinen är att Baileys väcker junior med massor av pussar. Då blir han minsann inte sur, men när jag gör likadant är det tydligen inte alls lika mysigt...

 

Inte kan väl Baileys ha goare pussar än jag!?

 

 

 

Behöver ungdomar krav och ansvar?

Jag har ganska höga krav på mina ungar, de är 13 resp 14,5 år gamla. Jag tror att ungdomar tidigt behöver axla ett visst ansvar för att utvecklas till att bli bra och ansvarstagande individer som vuxna.

 

Som ensamstående är det förmodligen lättare att fostra sina unga. Jag har ju ingen som säger emot mej, mitt ord är lag. Men jag har alltid resonerat med mina killar, vi har tillsammans kommit fram till hur saker och ting skall göras och vem som skall göra dem. Belöningssystem har enbart förekommit när vi haft krissituationer som haft med beteende att göra. Jag skulle ALDRIG betala ungarna för att städa våra gemensamma utrymmen eller plocka ur vår gemensamma disk. Jag får inte betalt för det, varför ska då killarna få betalt?

 

Här hemma städar vi allihopa, tvättar och diskar på "våra" dagar eller när det behövs. Killarna lagar mat på sin dag, eller när jag ber dem. Alla går vi ut med hunden minst varsin gång om dagen, även om jag gärna gör det jämt... Man växer med ansvar, och man kan inte börja ge barn ansvar för tidigt. Minsta lilla unge kan ju hjälpa till hemma.

 

De minsta kan sortera tvätt efter färg eller plocka ur bestickkorgen. De lite större kan hänga tvätt och plocka ur resten av disken och dammsuga. Från ca 8-10 år kan ALLA lägga i en maskin tvätt och sätta igång den, köra igång en diskmaskin, skala potatis till middagen och förebereda en måltid. Och det är ingen skillnad på tjejer och killar... jag vill gärna uppfostra mina killar till att bli den man som jag själv skulle vilja bo med. Den perfekta mannen  ;-)

 

Det är inte ungdomarnas fel att de är lata, det är föräldrarnas!

 

Baileys är lite sjuk... :-(

Inatt var Baileys uppe och kräktes mellan 03.15 och 05.30. Inte hela tiden, men tillräckligt ofta för att jag inte skulle kunna sova mellan attackerna. När vi väl somnade om sov vi till 10, bägge två.

 

Idag är han lite slö och medtagen och vääääldigt trevlig! Han bjebbar inget, nafsar inte och är allmänt lugn och go. Han ligger mest och myser med mej vid tv´n. Vi lyckades få i honom lite av hans favoritmat, men inte så mycket. Dricka vill han inte göra.

 

Jag hoppas nu att detta bryter hans negativa trend. Självklart vill jag ha en frisk hund, men han får gärna vara en frisk och lugn hund... I bästa fall är han återställd imorrn, men fortfarande lugn... man kan väl iaf hoppas?

 

Min Baileys!

 

Igår var det ett underbart väder, så jag passade på att fotografera lite. Baileys var förståss det självklara valet av modell. Tänk att man kan få en sån bild i januari... det borde ju vara vitt runt honom och inte grönt...

 

 

Sopig station

 

 

 

Så här såg det ut häromdagen vid vår återvinningsstation. Folk är nonchalanta och bryr sej inte. Jag fattar inte hur man tänker, behållarma var inte ens halvfulla!

 

 

Skärp Er, Expressen!!!

Jag försöker lägga in bilder på bloggen, men det går inte. Ett oväntat fel uppstod...

 

Är det inte det ena så är det det andra... alltid är det något som strular här. Inte konstigt att folk flyttar sina bloggar...

 

Skärp er nu där borta i Marieberg eller var nu blogg-redaktionen ligger, Göteborg kanske det var...???

 

 

Underbart fel!

SOLEN SKINER!!! Det är 6 grader vamr och lite blåsigt, men solen skiner och det är huvudsaken! Läste att Stockholm bara haft 13 soltimmar eller nåt sånt i december... så solljuset behövs verkligen.

 

Har varit ute i nästan en timme med Baileys och gått. Träffade två av mina söta grannar, som sa "det är så fel, så underbart fel". Hon syftade alltså på vädret och vi konstaterade att det nästan känns som det vore mars/april istället för januari.

 

Men det är klart... tänker man på varför det är fel, så är det ju itne riktigt lika underbart. Men just idag vill jag helst inte tänka på det, för solljuset piggar upp och behövs. Imorrn kan jag tänka på växthuseffekter och annat tråkigt. Idag ska jag passa på och njuta av solen! Låter kanske ytligt? Då får det vara så!

Fredag igen...

Är faktiskt riktigt pigg idag!

 

Baileys har varit ok de senaste två dagarna och då orkar man lite till igen. Knepet just nu är att ta fram en godis så fort han börjar tjafsa, gärna innan... man får kolla honom stenhårt hela tiden och ta fram godiset så snabbt som möjligt, innan han hinner komma igång lixom. Han vet att han bara får godis om han sitter fint en stund, just nu är det två minuter.

 

Direkt när han ser att jag gräver i fickan sätter han sej ner och väntar jag tillräckligt länge lägger han sej också. Sen är han lugn en stund... olika hur länge... men det funkar iaf just nu. Han är inte alls lika mycket på mej och han är emmellanåt jättemysig. Så jag hoppas att detta ska bryta en dålig trend och att det nu ska vända.

 

Idag ska jag tvätta en massa och köra ett varv med dammsugaren. Borde torka golven också, men det får vi minsann se om jag hinner/har lust med/orkar. Men först ska jag ta ett bad och äta en lång frukost!

 

Polisens nya åtgärder

I framtiden kan man få en prick för de olika trafikförseelser man gör och har man för många prickar kan man få körkortet indraget. Har vi inte haft det så förr...?

 

Hur som helst så tycker jag det är ett bra system! Vad tycker ni???

 

 

Skolan avklarad

Det tog lång tid i skolan, nästan 90 minuter. Men det var ett bra möte och jag tror att våren kommer gå ganska ok trots allt strul. Lärare borde inte få skaffa barn och de borde inte få vara ledig, de borde alltså inte ha ett liv utan vara robotar... OBS! jag är ironisk nu...

 

Men det är ju trots allt så att för en person med olika problem så är kontinuitet viktigt. Att byta lärare så mycket som Senior måste göra just nu är väldigt svårt för honom och då blir det även svårt för mej. Det ju lixom jag som får rätta till allt runt honom, så gott det går.

 

Nu har vi iaf förberett honom så mycket det går och den nya läraren verkar faktiskt helt ok. Nu ska de bara lära känna varandra också. Det blir nog bra.

 

Jösses, vilken plåga!

Usch, det gör nästan ont att gå upp så här tidigt, när man inte är van.

 

Ska vara i skolan med Senior redan klockan 8 på EVK. Det blir en knepig termin där både hans ordinarie lärare är borta och specialpedagogen åker iväg 2 månader, from nästa vecka. Vi ska se hur vi kan få honom att ändå vara i skolan, när hans stöttepelare är borta. Jag tror inte det går, men vi måste ju försöka...

 

Kan vi få honom att gå halva dagarna och komma hem efter lunch får jag nog anse mej som nöjd. Då har han iaf varit där och kan jobba hemma på eftermiddagarna. Så har vi haft det förr och det har fungerat ok. Det är ju trots allt bara för en tid, inte jämt. Tack o lov så har han ju inga problem med att han ligger efter, eller så...  Då hade det ju varit mer akut.

 

Så det är väl bara att snygga till sej så gott det går i denna tidiga morgonstund. Sen ska jag jobba runt lunch.

 

Tyska i hela skallen!

M kom hit och vi satt med tyska hela eftermiddagen. Han var jätteduktig och fick mycket gjort. Å nu är jag helt slut i skallen, jag tycker ju inte ens om tyska!!!

 

Han skulle skriva en dialog på en restaurang och en beskrivning om sej själv. Jösses vad svårt det är att komma på hur ett enkelt resaurangbesök är i ord... men det gick!

 

Lite lustigt ändå hur ungarna förändras när deras föräldrar är med. M är hur enkel och medgörlig som helst när han är hos mej. Nu dök hans mamma upp en stund och han blev helt förändrad. Han blev tjurig och tvär och inte alls den M som jag annars ser. Men grejerna blev iaf gjorda.

 

Vi har planerat hans vårtermin och den blir tuff för honom om han ska få G och några VG. Men han är med på noterna och vet att han kommer få plugga häcken av sej och möjligtvis även andra veckodagar än onsdagar. Det kommer nämligen inte att räcka med en dag i veckan. Jag hoppas vi lyckas...

 

 

Dagarna går för fort!!!

Man hinner ju ingenting! Jag som skulle tvätta lakan och bädda rent i sängarna... jag har inte ens tagit ur lakana ur sängarna... det får bli imorrn.

 

Va har jag gjort då? Jag har ringt en massa samtal, bla beställt blanketter till olika stipendiefonder. Jag har tagit en lång promenad med Baileys. Jag har slappat på soffan... och suttit här... Jag har chattat med en cybervän, som behövde det, hon mår inte bra.

 

Så lite har jag ju gjort, men det går lite för långsamt allting. JO! Jag har faktiskt sökt ett jobb också!

 

 

Så har skolan börjat igen och strulet med den!!!

Jag blir så trött!!!

 

Seniors fröken är tjänstledig pga en långresa, helt ok för mej om man planerat för det. Skolan har tagit in en vikarie, som sedan ska vidare till en anna klass där fröken ska vara mamma-ledig. Så långt är väl allt ok.

 

Tyvärr verkar inte den nya läraren ha förståelse för "avvikande" ungdomar, som tex Senior. Vår ordinarie lärare berättade i ett mail att hon satt in den nya läraren i vad som gäller för var och en av eleverna... men tydligen räckte inte det. Senior ringer hem och är helt förtvivlad "Mamma, hon sa bara hej och vad hon hette och sen skulle vi göra ett eget land med statskick och en massa andra grejer på bara en timme!"

 

ALLA som vet något om adhd, vet att man inte kan slänga en sån stor uppgift på en person med de här problemen och absolut inte kräva att det ska göras inom en timme! Det finns inte i Seniors värld att klara det! Bara vetskapen om att det ska vara inlämnat så snart gör att det låser sej totalt för honom. Så det blev akutsamtal till mej och så får jag lösa situationen bäst det går. Jag kan bara säga till honom att coola ner sej, ta kontakt med specialpedagogen och prata med henne. Efter en stund samtal var han iaf pratbar och gick med på att prata med spec.pedagogen.

 

Efter en stund till, så ringer han och säger "Jag behöver inte rita, jag ska bara skriva om olika statskick och hur EU fungerar". Bra, säger jag - då löser sej allt. Sen frågar jag om spec.pedagogen pratat med läraren, så hon vet att han inte kommer göra som de andra. Å det skulle hon tydligen göra, men när visste han inte. Han var fortfarande stressad, men nu iaf ok.

 

På torsdag ska vi ha nästa samtal med och kring Senior. Då ska hans vikarierande lärare vara med hoppas jag. Ska bli mycket inressant att se vad hon vet om adhd och hur de ungdomarna fungerar. Annars kommer hon få lära sej, lita på mej...

 

 

Tvättstugetjänstgöring

Jag körde en maskin tvätt igår och Junior körde väl en eller två. Så nu är det tvätt i precis hela tvättstugan och lite utanför också. Det hänger halvtorra kläder överallt!

 

Baileys och jag har varit ute och gått i regnet, han har fått mat och min är på gång. Sen får jag nog ta mej in i tvättsugan och försöka ta tag i kaoset... vet inte var jag ska börja bara... Eller också skiter jag i det och åker och handlar istället  ;-)

 

Nä, jag måste ta hand om tvättsugan OCH handla. Sen ska jag lata mej!

 

 

Trött!

Vaknade vid 3-tiden inatt och kunde inte somna om förrän vid 5.30. Så när klockan ringde 7.15 var jag helt död! Men det var bara att kliva upp och se till så att barnen kom iväg sin första skoldag på terminen.

 

Sen gick jag och la mej igen och somnade tydligen om, för jag hör att det låter men fattar inte vad det är. Då ringer det på dörren... så det är bara att stappla ur den goa, varma sängen och öppna. Det var mina föräldrar, som bara skulle säga hej innan de åkte vidare till Öland. Så var det med den sömnen...

 

Jaja, nu är det väl bara att klä på sej och ta ett varv med hunden. Får väl sova midag istället lite senare.

Nu ska nyårslöftena infrias...

Jag är så trött!!! Det är faktiskt jobbigt att jobba.

 

Men just nu är det ganska skoj. Det är ju i början på året som det händer mest på viktväktarna. Många har avlagt nyårslöfte, andra vill bara må lite bättre. Hur som helst så är det många som skriver in sej hos oss, idag hade vi över 20 stycken nya!

 

Det är kul med alla nya, men tar lite tid i kassan. Så även om det inte var särskilt många sammanlagt som skulle genom kassan idag, så tog det betydligt längre tid än vanligt. Nästa vecka blir det nog lugnare.

 

Eventuellt får jag jobba extra imorrn, vi får väl se hur det bli med det. Pengarna är iaf välkomna...

 

Kajsa + Hanna = Bebis???

Hörde i morse att Kajsa Bergqvist slutar som elitidrottare, och en stund senare sa Hanna Ljungberg samma sak. Kan man ju tycka vad man vill om, så här strax innan OS och allt.

 

Men jag tror att det har sin naturliga förklaring. Kajsa gifte sej ju häromdagen med sin Måns... och vad brukar det leda till? Jo, barn!!! Hur det ser ut i Hannas liv har jag ingen aning om, men visst sjutton har väl hon en sambo? Bägge är ju dessutom i den ålder där det inte är så konstigt om man vill "föröka" sej...

 

Så jag röstar för att det är bebislycka på gång. Vad tror ni???

 

Hur funkar Baileys nu?

Några har frågat hur det fungerar med Baileys nu. Är han en fin och duktig hundkille? Njae... kanske man kan säga...

 

Baileys är 11 månader i morrn, han är igenom puberteten och är för det mesta en trevlig kille. MEN och det är några knepiga MEN... han har några sidor som jag jobbar för fullt med.

 

En av de riktigt jobbiga grejerna är att jag inte kan lägga mej i sängen eller sätta mej i soffan utan att han får fnatt. Han är inte aggressiv, men skäller och nafsar efter mina händer. Precis som han säger: "men sätt dej inte ner nu, lek med mej, jag vill leka inte att du ska vara tråkigt". Han är ungefär som en liten unge som man säger nej till 100 ggr, men som fortfarande står och petar på en med ett pekfinger i sidan. Fattar ni?

 

Jag har fått mängder med tips, men inget verkar funka. Han slutar inte förrän jag blir riktigt förbannad och det kan man ju inte bli flera gånger om dagen. Kollade på "Dogwhisperer" idag och fick några bra tips, som jag redan börjat testa och just den här gången funkade det ganska bra - vi får väl se om det fungerar i längden också.

 

Andra problemsituationer är när han är okopplad och jag ropar in honom. Han kommer direkt när jag ropar, men stannar ungefär en meter ifrån mej. Sen står han bara och viftar på svansen och kommer inte en meter närmare om jag inte blir riktigt förbannad eller hämtar något gott att locka honom med. Samma sak där... jag har testat flera olika grejer, men inget verkar hållbart i längden.

 

I örvigt är han mestadels lydig och gör som jag säger. Han skäller nästan aldrig och är inte aggressiv mot andra hundar eller människor. Han verkar trygg i sej själv och älskar livet!

 

Jag försöker tänka att han blir bättre för varje dag som går och att han fortfarande är "tonåring". Tydligen ska han lugna ner sej totalt när han är runt 1,5 år - så man får väl hoppas att tiden går fort och under tiden tränar vi vidare. Jag är definitivt ingen slapp hundägare som inte jobbar med min hund. Problemet är väl bara att jag inte riktigt vet hur jag ska träna vissa saker...

 

Men i stort går det mesta bra och vi ångrar inte att vi köpte honom!

Har jag lyckats uppfostra två killar med ganska god framgång, där den ena dessutom har adhd, så ska jag väl lyckas få ordning på en hund också - trots att han är en terrier???

 

 

Min sjusovar-hund

Snön vräker ner, så idag ska man nog inte ut på vägarna och fara. Det ser inte så kallt ut, men verkar lite halt...

 

Eftersom Baileys blivit en riktig sjusovare har jag inte varit ute än. Han sover längre än jag! Oftast sover han hela natten på sin filt på golvet och så vid 7-tiden kommer han upp i min säng. Då lägger han sej bakom mej med huvudet på den kudde som jag inte använder just då. Där ligger han och sover gott långt efter att jag klivit ur sängen. Undrar om det inte finns några mänskliga gener eller nåt i hans lilla, lurviga kropp?

 

Just nu ligger han nedanför min kontorsstol och har en nära studie av sin ena tass. Så det är väl bara att klä på sej, käka en sen frukost och sen släppa ut Baileys.

 

Ha en bra dag alla bloggers!

 

Julgrejerna är nästan väck

Det blev ingen snö, men städat blev det - eller nästan iaf. Än så länge står granen kvar, halvklädd, men allt annat är borta. Det mesta även tillbaka i källaren, vi tar resten senare ikväll.

 

Det blir så förbaskat rörigt när man håller på. Har ni tänkt på att det alltid blir stökigt innan det blir ordning? Irriterande och konstigt tycker jag. Just nu är det halvrörigt, en del platser där det stått julsaker är tomma, lampor sak på sin plats och en hel del annat. Fortfarande står grejer mitt på golvet i vardagsrummet, som antingen ska ställas undan eller på rätt plats.

 

Men nu ska vi äta middag, falukorv i ugn med riktigt potatismos, ungarnas beställning. Sen ska vi ta itu med granen...

 

En ganska bra dag

Det var inget vidare att vara ute idag, inte så kallt - men rått och nästan isande blåst. Men har man hund, så har man....

 

Har tagit 3 rundor med Baileys, Junior har tagit en. Var till centrum och fixade en massa ärenden, hämtade medicin och paket mm. Träffade Senior gamla tenniskompis och vi bestämde att ungedomarna skulle ta en match imorrn. Senior bara stönade när han hörde det, han kommer ha jordens träningsvärk efteråt. Det var läääänge sen han spelade  ;-)

 

Satt en stund hos mamma, åkte hem med barnen och fixade lite hemma. Har läst högt ur Harry Potter en stund, två kapitel, och ska nu se Frost på tv. Vi har bara kommit till kapitel 9 och har 27 kvar...

 

Känns som jag kommer sova gott inatt.

 

Är jag snäll eller bara korkad...?

Ok... jag försöker stödja kompisar med trassliga barn, hjälper en bekant att städa så hon slipper vräkning, skottar snö åt grannarna... det låter ju präktigt och bra på alla sätt.

 

Men varför gör jag det???

Min filosofi är ju att man ska vara schysst, hjälpsam och behandla andra som man själv vill bli behandlad. Är jag schysst mot en person, så kommer det alltid tillbaka på nåt sätt. Kanske inte till mej presonligen, men till mina barn eller andra som jag tycker om. Filmen "Pay it forward" beskriver bra vad jag menar. Har ni inte sett den, så gör det!

 

Men så fick jag frågan "Om du själv var i knipa... vem/vilka skulle hjälpa dej då?" "Vem skulle ställa upp på dej som du gör på andra?" Usch... Då blev det jobbigt... det enda svar jag har är: mina föräldrar... ingen annan har tid...

 

 

Nämen! Blev det vinter i år med!!!

Vintern har kommit och kaoset med den... I morse var det inte plogat nånstans, inte ens motorvägen... bussar var inställda, pendeltågen försenade... som vanligt alltså. Jag kan inte fatta hur lokaltrafiken kan vara lika oförberedd varje år.

 

Jag, Senior och Baileys skottade av utanför oss. Vi har en bra snöslunga, så det går fort. Jag såg hur granntanten kämpade med sin uppfart och gick över till henne och frågade om hon ville ha hjälp. Det ville hon och var sååå tacksam för att slippa skotta allt själv. Det var ca 20 cm snö och runt nollan, så det var tungt!

 

När jag ändå höll på tog jag ytterligare en granne, som är bortrest och sen lite utanför oss på gatan - så att jag skulle kunna ställa bilen där. När jag var färdig var jag snöig och blöt från topp till tå, men det var inte mycket att göra nåt åt. Jag skulle ju till jobbet och hade inte tid att byta. På väg till Södertälje gick det iaf bra, lite långsamt - men inga olyckor... just då iaf...

 

På jobbet kände jag mej som en praoelev ungefär. Vi har nytt program och nya priser på nästan allt. Så första klassen var ett totalkaos med mängder av folk. Men kassan stämde på öret, konstigt nog. Åt lunch med bästa kompisen från Gnesta, pizza... passar nån som jobbar på viktväktarna va?  ;-)

 

Körde och skulle hämta killarna hos mormor efter jobbet, men fick bara med mej Baileys hem. Killarna ville vara kvar och busa i snön, mormor har naturtomt och backar. De två tonåringarna blev som 4-5 år igen och hade hur kul som helst. Så jag fick åka hem själv.

 

Men det var helt ok. Baileys och jag tog en promenad i snön, han lekte och jag bara njöt av tystnaden. En kopp te och en tidning i soffan och nu kan jag lägga mej skapligt och slippa bli väckt av nån annan än mej själv, möjligtvis av Baileys då - men han sover nästan alltid längre än jag.

 

Så... go´natt då!

 

 

Massor med snö!!!

Igår hade det kommit en del snö, så pass att jag faktiskt drog ett varv med snöskyffeln. När jag vaknade nu på morgonen var det mängder!!!

 

Jag ska köra till jobbet om en timme och kan bara gissa att det kommer vara massor med olyckor på vägarna. Jag ska köra ca 1,5 mil på motorvägen, där ska det väl vara ok?

 

Det är så otroligt fint ute, helt vinstilla och orörd snö. Baileys kommer bli helt galen när jag går ut med honom, han älskar snö  ;-)

 

Nu har jag varit duktig!

Har precis skrivit ihop alla verksamhetsberättelser och allt annat som ska vara med på ett årsmöte. Och då är det ändå drygt en månad kvar till vårt årsmöte med Astma & Allergiföreningen! Skönt att vara ute i god tid!

 

Det är ju lite pyssel, en massa siffror och papper som ska vara i ordning. Men allt ligger ju i datorn och är lätt att plocka fram, bara man tar sej tiden. Nu ska bara resten av styrelsen läsa och kommentera och sen är det bara att lägga allt åt sidan tills det är dax.

 

Skönt!!!

 

Barnens årsbrev

Idag fick barnen sina årsbrev. Varje år skriver jag hur året varit, hur högtidsdagar firats, var vi rest och tillbringat våra semestrar osv. I år handlade det mycket om Baileys förståss och hur vårt första år med honom varit.

 

Jag har skrivit årsbrev till barnen i 8-9 år nu och killarna är lika nyfikna varje gång. Senior läser sina om och om igen och förundras över olika saker varje gång. Längst ner i varje brev skriver jag hur långa de är, vad de väger och vilken skostorlek de har. I år blev det storlek 46 i skor för Junior! Jag hoppas att det inte står 47 eller 48 nästa år... han är ju bara 13 år!!!

 

Kul är det iaf och något jag rekomenderar er alla att göra.

 

 

Jag fick rätt!!!

I somras på vår riksting skrev jag en motion angående fyrverkerier och att jag ville skärpa lagen, ungefär som det funkar i Finland. Där får man bara skjuta några timmar runt 12-slaget. Då svarade partistyrelsen att lagen precis justerats och att det fungerade bra... 

 

Idag säger Inger Davidson, som då svarade på min motion, att hon är beredd att se över lagen, eftersom det i år varit värre än föregående år. Jag säger bara "ÄNTLIGEN"!

 

Synd bara att man inte svarade så när jag la motionen, då hade man ju faktiskt kunnat säga att man redan funderat i de banorna... Så nu hoppas jag att lagen ändras och att nästa år bli lugnare för oss alla.

 

Blev inte alls som jag tänkt mej

På eftermiddagen gick barnen till sin pappa, medan jag var ute med hunden. Så när jag kom hem var jag helt plötsligt ensam hemma. Visste inte riktigt vad jag skulle göra, mer än kolla på tv och lata mej  ;-)

 

Så får jag ett sms "for jag komma till dej?" Från en av mina extraungar som tydligen ville komma hemifrån en stund. Självklart fick hon komma hit, jag hade ju inget viktigare för mej precis. Så nån halvtimma senare får jag sällskap och Baileys tycker det är jätteskoj! De två lattjade till bägge var helt slut.

 

Vi åt middag och slappade i soffan, hon fick prata massor och det behövdes. Mycket har hänt och behöver pratas om, det är inte lätt att vara 15 år... För en stund sedan följde jag henne till bussen och i samma veva kom killarna hem igen.

 

Så eftermiddagen blev inte alls som jag tänkt, om jag nu tänkt något... men bra ändå!

 

Så här står det i mitt horoskop...

Vattumannen (21/1-18/2)

Årets tema: Möjligheter
Nu hamnar de egna talangerna i fokus och genom att du vässar dem skarpt kan du dra nytta av dem. Ditt ego stärks av erkänsla från olika håll och du får kanske tillfällen att klättra uppåt.

Kärlek: Det ska mycket till för att du ska släppa kontrollen, men i år kan du bli tagen på sängen av någon som inte låter sig styras.

Pengar: Balans är nyckelordet i din ekonomi och du upptäcker fördelen med att spara innan du handlar. Vill du tippa ska du prova under senvintern.

Se upp för: Att inte löpa linan ut.

 

Vad säger det egentligen??? Inte ett smack!

 

Vad blir det idag då?

Även om jag inte drack en droppe alkohol igår, så är man lite seg. Konstigt... jag var alltså hemma, skulle inte köra bil, hade tillgång till både det ena och det andra - men det blev lixom inte av att ens ta en Baileys... Man är väl lite udda, antar jag.

 

Idag ska jag väl fortsätta städa, toan uppe behöver ett ansiktslyft. Kör just nu en maskin tvätt och en disk. Det snöar massor! Så nu ska jag ta Baileys med mej ut en sväng. Ska gå förbi en kompis med en grej och samtidigt se om hennes barn kommit till rätta. Hennes 15-åriga dotter är försvunnen, kom aldrig hem inatt. Å polisen tar inte emot anmälan förrän tidigaste efter 24 timmar...

 

Jag hoppas hon kommit hem när jag kommer dit. Håll tummarna!

 

Aktion mot smällare/fyrverkerier

Natten har varit stökig i hela landet, här var det nog inte bättre än på många andra platser... grannen träffades av en raket... en "bomb" smällde av under en annan grannes bil... Jag HATAR fyrverkerier.

 

På text-tv står det om en s-politiker som vill förbjuda alla sorters smällare, och som ska ta upp ärendet i riksdagen. Jag tog upp det för diskussion redan i somras, men inte fick det nån uppmärksamhet. Nu funderar jag på att tillsammans med svenska kennelklubben göra nån slags aktion. Jag vet bara inte vad, så det blir till att fundera...

 

Men ni vet var ni läste det först!

 

 

Baileys gillade inte riktigt läget...

Det värsta smällandet är över nu. Från början tyckte Baileys att det var helt ok, men när det drog igång ordentligt så ville han gå in. Så det slutade med att jag och min lilla voffsing satt i fönstret och kollade fyrverkerierna medan de andra var ute.

 

Men han blev aldrig riktigt rädd, bara så där lite lätt orolig. Han sprang först upp och la sej i min säng, men lugnade ner sej ganska snabbt. Sen satt han i mitt knä och var helt ok, skakade inte eller så. När killarna kom in, så gick han tom ut på trappen en sväng.

 

Så jag håller tummarna för att det inte gick åt skogen i år och att han inte blev allt för rädd. Men jag har hört om ganska många hundar (och katter också), som legat under soffan och tryckt. En bekant tog med sina hundar långt ut i skogen, för att komma undan.

 

Hur som helst; gott nytt år alla härliga bloggers och djurägare!