Känns som jag kvävs! Jag får inte luft, kan inte andas och är bara så trött. Får inget ur händerna, men måste få massor gjort. HJÄLP!
Vännen har åkt iväg en stund, jag är ensam med Baileys. Borde kliva ur morgonrocken och gå ut med honom. Få fräsch luft i lungorna - men jag orkar inte. Orkar inget! Vill bara gå och lägga mej, men hinner inte. Måste planera lunch, men vill inte äta.
Vad är det för fel? Jo, det vet jag nog. En trilskande 13-åring. Allt var bra under dagen igår, ända fram till kvällen. Precis innan vi ska sova, så kommer fråga: får jag sova hos XX på lördag? Jag trodde frågan var utredd, men icke. Jag sa nej, han blev arg. Började slå i väggen, störde oss andra när vi skulle sova. Baileys har stressmage och kunde inte sova, gick omkring länge på nedervången och somnade inte lugnt förrän vid 2.
Vet inte hur länge jag ska orka med det här. Är bara ledsen för att alla inte är glada och nöjda. Det är snart jul och då vill jag ha lugnt runt mej. Det brukar vara så, jag är inte van att bråka. Vill inte bråka. Vet inte vad jag ska göra längre.
Vad du är gör så ska du inte ge efter! Det låter på mig som om Junior hade planerat det hela; jag är hemma & smörjer mamma hela da'n, så är hon medgörlig ikväll... Jag skulle nog snarare bli förbannad än ledsen!
SvaraRaderaDet känns som om Junior har planerat detta. Ungefär som en viss mig närstående person emellanåt har hållit på (och fortfarande ibland). Du vet vem jag menar, och det räcker så. Så nu säger jag till dig - bli inte ledsen, bli arg. Men välj dina strider. Göra upp ett regelkontrakt, kan det vara något? Ta hand om dig ska du i alla fall göra.
SvaraRadera