Jag har aldrig haft en önskan om att gifta mej, alltså gifta om mej. Jag gifte mej 1992, 22 år ung, i kyrkan med vit klänning, brudnäbbar och allt. Tycker jag har gjort den biten.
Dessutom handlar det om barnen. Om jag gifter mej får ju inte de ärva mej som de ska om inte en massa papper skrivs och eventuellt jurister plockas in. Det går ju att fixa men... njae... jag vet inte...
Vi frågade killarna här omdagen om de tyckte att vi skule gifta oss och de skrek rakt ut: NEJ!!! Då tar det bara slut!!! Hur ser man på en sån kommentar? Visst är det ju bra at de inte vill att det ska ta slut mellan mej och Vännen... å andra sidan är det ju hemskt vilken syn de har på äktenskapet. Deras pappa och jag var iaf gifta i 6 år och tillsamans i 14... sen har de iofs sett en del korta äktenskap på nära håll oxå och vet att ett förhållande kan vara skört.
Så jag vet inte. Förlovning är en sak, det är ju inget juridiskt. Kanske blir det så så småningom. Gifta mej? Tveksamt, kanske långt senare och med rätt papper. Barnens ska ha arvet efter mej intakt, så är det bara. Åtminstone som det känns nu.
Snacka med killarna, det är ju jättetråkigt att dom ska ha så'n negativ syn på äktenskap! Och ni behöver ju inte gifta er med vit klänning, näbbar & hela balunsen; ni kan ju gifta er borgerligt & ta en finlandskryss med killarna efteråt.
SvaraRaderaHär kan du ladda hem äktenskapsförord jättebilligt: http://www.documentguiden.se/x_familjrattsliga.php
Jag har alltid gjort så att barnen ärver mig, det är inte krångligt. Papper är lätt att skriva och det är viktigt. Om du nu känner att du vill gifta dig tycker jag att du skall göra det och inte låta barnen styra. Barn är barn och skall inte ha det ansvaret och bördan att bestämma över sin mammas liv. Go for it! Var lite ljuvlig förebild för alla som tappat tron. Du har kämpat ai en halv evighet och du har klarat det men nu finns också kärleken där. Fira det! Tacka för det! Njut av det! Gift dig! Och skriv papper! ;)
SvaraRaderamed Åsa och Ninnibeth till fullo. Klart att ni ska gifta er, och skriva papper inte alls så svårt. Men börja med förlovningen. Det finns många äktenskap som håller också, länge. Kram och ha en trevlig helg. Synd att du inte kan vara med på lördag. Kram!
SvaraRaderaSkulle jag gifta mej, så blir det nog i VIP-rummet på Arland och sen tar man en lång resa ihop med barnen. Man kan väl alltid skicka ett mail till folk från resan, tala om vad man gjort och ha fest när man kommer hem. Ingen mer vit klänning för mej inte.
SvaraRaderaBarnen styr egentien inte, utan det är nog praktikern i mej som gör det om du förstår vad jag menar??? Barnen skulle nog bara tycka det är bra för mamma, även om det låter på ett annat sätt nu. Blir det så blir det... men längre fram.
SvaraRaderaJo, vi tar den där förlovningen först om ett tag... Det är himla synd att jag inte kan vara med på lördag, men det får väl fixas en bloggträff till?
SvaraRadera