onsdag 23 januari 2008

Är vi konstiga eller???

Jag läser högt för ungarna, det är väl inget konstigt? Jo, tydligen... särskilt som barnen är 13 resp 14,5 år gamla.


 


Jag har flera gånger berättat både här på bloggen och för kreti och pleti att vi läser högt hemma. Oftast är reaktionen "Va mysigt!", ända tills de får veta hur gamla barnen är... Då blir reaktionen "Spänner du fast dem i tvångströja för att få dem att sitta kvar och lyssna eller...?" Eller någon annan intelligent kommentar.


 


Jag har läst högt för ungarna sedan de var små och varför ska man forsätta bara för att de lär sej läsa själva? Vi tycker det är mysigt och jag tycker det är viktigt. Varför tycker alla att det är så konstigt???


 


Harry Potter är perfekt som högläsning. Den sista är är lite seg och ganska jobbig att läsa högt, men men... vi tar oss igenom, kapitel för kapitel. Nu har vi kommit halvvägs... kanske skulle ta ett kapitel till ikväll. Vi har en timme på oss innan läggdax. Ja! Det ska vi nog göra!


 

3 kommentarer:

  1. Typisk kommentar från avundsjuka; dom tar sig inte själva tid att läsa med sina barn, så alla som gör det måste vara "konstiga"... Vi är halvvägs igenom HP3 nu & började läsa i September...

    SvaraRadera
  2. mysigt! Jag har ibland läst för dom små barnbarnen, mina egna läser jag inte för nu *L* Kram!

    SvaraRadera
  3. vardag eller kaos... det är hårfint!24 januari 2008 kl. 11:57

    min erfarenhet är att det är många vuxna i teatersalongen... så fortsätt läsa högt... lääänge

    SvaraRadera

Jag blir så glad av ett litet fotavtryck: