Om en liten stund ska jag och Junior iväg på middag. Vi blev faktiskt bortbjudna till slut, kul! Skönt att slippa sitta ensamma i år igen. Nästa år ska vi har vår nyårsafton färdigplanerad i augusti!
Hör vi inte mer, så... GOTT NYTT ÅR!!!
Om en liten stund ska jag och Junior iväg på middag. Vi blev faktiskt bortbjudna till slut, kul! Skönt att slippa sitta ensamma i år igen. Nästa år ska vi har vår nyårsafton färdigplanerad i augusti!
Hör vi inte mer, så... GOTT NYTT ÅR!!!
Jag önskar *att det bara blir snö jan-mars och att våren och sommaren sedan blir varma och sköna. *att barnen når sina mål i skolan till sommaren. *att vi verkligen kan skaffa den där hunden vi vill ha. *att vi får vara friska. *att allt blir lite lättare och att livet inte blir riktigt så konfliktfyllt som under 2006. *jag får ett nytt roligt uppdrag och blir insläppt i politiken igen.
Jag lovar *att gå ner ca 7 kilo *att laga nyttigare mat *att röra på mej mer *att bli en gladare mamma
Håller Ni tummarna för att allt detta går i uppfyllelse?
2006 är inte roligt att titta tillbaka på. Det har hänt alldeles för mycket tråkigt under året. I februari slutade jag på ett arbete som jag trivdes hur bra som helst på. Men det var ju bara ett vikariat, så jag hade inget val. Senior har haft generalbråk med sin pappa och vill inte vara där mer = jag har ingen egen tid alls. Sommaren var faktiskt helt ok.
Sen var det Riksdagsvalet som ju gick bra i landet, men här i Botkyrka gick det mindre bra - kommunen har fortfarande s-styre. Dessutom gick det åt skogen för mej personligen och jag har numera inga politiska uppdrag.
Så det har varit strul och konflikter som kantat hela 2006. Nästa år kan bara bli bättre.
Sadam Hussein har avrättats. Han hängdes imorse. Rätt eller fel? Inte vet jag. I vissa fall kan jag vara för dödsstraff, i det här fallet kanske det var rätt. Men samtidigt så har han ju inte ställts till rätta för all skit han ställt till med. Mängder med oskyldiga människor kommer aldrig få upprättelse för det som Hussein gjort dem.
Att han begått fruktansvärda brott är det ju ingen som tvekar om och att många är glada över hans död är ju ganska naturligt. Men det är synd att han inte "åkte dit" för alla sina gärningar. Han hade ju fått samma straff, men så många fler hade fått upprättelse om han fått gå igenom fler rättegångar.
Det positiva nu är väl att han inte kostar världen mer skada och att han inte kan rymma och ställa till mer skit.
I år kommer svenskarna (vissa iaf) att bränna av 220 miljoner på fyrverkerier och smällare. Det är ju helt galet! Tänk så många som kommer till skada av detta och hur mycket annat, vettigt, man kunde göra med pengarna.
220 miljoner skulle kunna ge *många nya skolböcker, *mat till hur många undernärda barn som helst , * rusta upp ett gäng äldreboenden, *fler anställda på ungdomspsyk, * fixa en ny bit av E6...
Det är ju en så stor summa att det blir aldeles löjligt att en tänka på det. Å dessa bränner man bara upp... sjukt!
Jag har hittat 35 reflexer, de flesta nya. Det ska väl räcka ett tag? Undrar hur folk kommer reagera när jag kastar reflexer efter dem... Kanske vore nåt för Expressen att skriva om? "Galen ex-politiker kastar reflexer efter oupplysta fotgängare".
Vilket scoooooop!
Nu har jag kommit på det! Lösningen på hur man ska få folk att använda reflexer alltså. Jag har samlat ihop en hel hög reflexer och lagt i passagerarsätet. I fortsättningen tänker jag stanna (om det är möjligt förståss) när jag ser någon som inte har reflex och som alltså inte syns. Så ska jag GE dem en reflex!
Då borde man väl fatta piken va?!
Kan man bli åtalad för sånt...?
Era jäklar idioter till gångtarfikanter! Fattar ni inte att ni inte syns??? Har precis kört junior till träningen och såg massor med folk som gick längs med vägen eller korsade vägen (självklart inte på övergångsställen) och jag kan säga att ingen och då menar jag INGEN av de vuxna som jag såg hade reflexer. Jag såg EN unge med reflex, av kanske 15.
Vad sjutton tror ni egentligen? Att ni syns hur bra som helst eller??? Att det är dagsljus och inte ett dugg halt, en bil kan ju stanna på en femöring, eller hur??? Jag är så jäkla förbannad att jag knappt vet vad jag gör!
Det är mörkt, ingen snö som lyser upp och det är halt - jäkligt halt. Fattar ni att ni kan dö om jag inte hinner se er eller det finns en isfläck just precis där min bil ska stanna för att inte köra på er när ni springer ut i gatan? Vad ska krävas för att alla ska bära reflex? En nära-döden-upplevelse eller???
Senior har lagat maten idag, då blir det nästan alltid fisk. Det är helt suveränt att ha ungar som tycker om fisk i alla former och som dessutom lagar den själv. Det är ju både gott och enkelt.
Idag blir det lax och potatismos. Fisken står i ugnen och potatisen på spisen. Borde vara klart om ca 20 minuter. Nån som vill komma hit och äta?
Jag som tycker att 2006 varit ett jobbigt år, det verkar inte bli bättre 2007 direkt... :-(
FÖrsta målet var alltså ett mordförsök. En pappa som stuckit kniven i sin vuxna son... härlig familj va´? På eftermiddagen hade vi en spritlangning och ett mycket klantigt inbrott.
Tänk Er två inbrottstjyvar som blir iakttagna när de bryter upp ett fönster. Man kallar på polis som går in i lägenheten och hittar tjyvarna inlåsta på toaletten... med rånbytet i handen... Då kan man inte mycket annat än erkänna och vår instas blir så mycket lättare.
Det var sista dagen, suck!
Två av rådmännen jag satt med idag vill rekommendera mej till andra uppdrag eller tjänster - så det kan jag iaf använda vid behov. Tack! Det var det det...
Den var faktiskt kul! Jag tycker att den första filmen är lite småskojig, och den andra var bättre. Några av karaktärerna från ettan är med även i tvåan och det vinner filmen en hel del på. Men även de nya karaktärerna sätter lite krydda.
Barnen skrattade hjärtligt på flera ställen. Han stackarn i kanoten är utsatt även den här gången och det gillade ungarna.
Den är helt klart sevärd, man behöver inte anstränga sej för att ha en roligt stund. Av fem getingar kan vi väl sätta en 3:a.
Idag måste jag hinna till banken och sätta in pengar på mina pensionssparanden. Jag har två för säkerhetsskull. En som jag får ta ut från 55 och en från 60. För en som varit hemma med barn i 10 år är detta nödvändigt, min pension kommer annars att vara obefintlig.
När jag var 25 startade jag dessa sparanden och så fick dåvarande maken sätta in pengar på dem. Mina föräldrar satta också in pengar när jag fyllde år. Så det finns iaf en del där nu och det känns tryggt.
Jag kan inte sätta undan månadsvis just nu, utan ser hur mycket jag kan avvara i slutet av året och petar undan det. Idag är det dax!
Hej banken - här kommer jag!
Sådärja! Alla sladdar är nu uppsnodda och ligger lite mer organiserat under skrivbordet. Faxen var sönder och när jag tog bort den blev det genast två sladdar mindre att trassla in sej i.
Dammflodhästarna är förpassade till en helt annan värld. Behöver jag säga att jag nös en hel del...
Skönt att ha det gjort, nu är det bara resten av rummet kvar. Jippi!
Nu ska jag koppla loss alla elektroniska grejer och reda upp röran under skrivbordet. Det ser ut som rena rama ormboet där under. Som under alla andras skrivbord kan jag tänka mej, eller...?
Wish me luck!
Usch, bara 5 dagar kvar till nyårsafton... dagen då min "ågren" är som värst. Den kvällen vill man ju inte sitta ensam, men det lutar åt att det trots allt blir så...
Vi har försökt bjuda hit folk, bjuda bort oss, hitta på något - men inget har givit resultat. Senior åker nog till Öland med mormor och morfar, då sitter jag och Junior ensamma... igen...
Så blir det varje år! Det är därför vi brukar åka utomlands, men i år finns inte pengarna. Vi har alltså inget bokat och är öppna för förslag!
Det där med att ha namnsdag på julafton är ju ingen hit. Det borde ju vara så lätt att komma ihåg, men det gör ingen! Min farmor brukar vara den ende som säger grattis, men i år var det faktiskt både mina föräldrar och barnen. Jösses!
Vi firar inte namnsdagar, brukar bara säga grattis och sen är det bra med det. Nu är det ju inte mitt tilltalsnamn heller, så man måste ju veta om det. Men det verkar vara lättare att komma ihåg någon som inte har namnsdag när något annat händer. Är det så?
Medan ni andra sitter och myser med familjen har jag varit duktig. Jag har skrivit en insändare om de mobilfria zonerna i tunnelbanan. Så himla duktig jag är!
Det är nämligen så att de mobilfria zonerna ställer till problem för allergiker, eftersom det bara är i de pälsdjursfria vagnarna man inte får använda mobilen. Med andra ord så får man inte använda mobilen i de vagnar som allergikerna kan sitta i för att må bra.
Hur ska man då som allergiker kunna nå sin omgivning? Ska en allergisk person vara tvungen att kliva av för att prata med sina barn? Självklart är detta inte ett problem för alla, men för väldigt många.
Mitt förslag är att man har halva vagnen mobilfri, så att man kan flytta på sej om man måste prata.
Detta har jag alltså roat mej med att skriva om på självaste julafton... har man ett liv eller???
Barnen är hos sin pappa, jag har lugnt och skönt ett par timmar till. Nyss ringde senior och var sååååå glad! Han har bara önskat sej en enda sak; en ny mobil och den hade han nu fått!
Bra, då kan han använda sina pengar till något annat. Jag hade lovat honom att han skulle få köpa en efter jul om han inte fick någon idag. Då slipper vi det!
Han kommer nog vara lycklig i flera dagar.
Solen skiner faktiskt lite utanför fönstret. Rimfrosten har gjort att det åtminstone ser lite vitt ut på marken. Hade det bara varit 10 cm snö, hade allt varit väldigt bra. Julstämningen har lite svårt att infinna sej faktiskt...
Vi måste handla mat, men tänkte göra det strax innan 22 ikväll. Nu är det för mycket folk och vid den tiden borde ju folk sitta och glo på tv. Senior gör nytt julgodis, vi har givit bort nästa allt vi hade.
En skön dag!
Det mesta är klart, lite städning kvar. Men eftersom vi inte ska fira julafton här hemma, så spelar det ju ingen roll hur det ser ut...
Killarna firar först med sin pappa och hans sida av släkten på förmiddagen. Runt lunch kommer de hem till mej och vi åker till min faster med familj och är där resten av dagen. Det är killarna själva som valt att ha det så här och så har det varit sedan de var små.
Det är skönt, då har jag hela förmiddagen för mej själv att lulla runt och bara mysa. Jag älskar ju den delen av dagen, då jag får gå runt i morgonrocken och läsa morgontidningen länge. Ingen julstress där inte!
NU ska jag ta det årliga julbadet. Varmt, löddrigt och långt!
Så blev det iaf en lyckad landning av Discovery. Så bra! Han åker nog upp ganska snart igen tror jag, inte ska det väl dröja 16 år iaf...
Senior var upp hela tiden och var mycket irriterad över att inte få se rymdmännen kliva ur rymdskeppet. Det var ju det han ville se, Men tydligen var rymdfärjan för varm för att närma sej... Jaja, han fick se dem på nyheterna nyss.
Jag somnade direkt efter landningen och sov hur gott som helst hela natten. Senior vaknade 9.30, så länge har han nog aldirg sovit - nu börjar han agera tonåring även när det gäller sömnen. Det gör absolut ingenting!
Så är vi tillbaka på land igen, efter 23 timmar på finska havet. Det var gott! Först julbord igårkväll och sen lunchbuffé idag på hemvägen. Vår familj är barnsligt förtjusta i buffér, särskilt Junior och morfar...
Resten av tiden gick åt till att spela på maskiner och lyssna på dålig kareoke. Vi har sovit en himla massa också.
Detta var alltså barnens present för att de varit duktiga i skolan under hösten. Vi brukar hitta på något när terminen är slut.
Jag älskar julsaker, ljusslingor och allt annat som har med julen att göra. När vi var på Ica Maxi nu, så skyltade de om precis när jag gick förbi alla julgrejer och helt plötsligt var det 50% rabatt på allt!
Tyvärr var senior med mej och han hade ju inte tid att titta ordenligt. Han köpte sin sista julklappar, fina tomtar för bara 40 kr. Sen var han klar och stod och tjatade på mej. Men en tomte fick jag med mej och en ljusslinga...
Får åka dit ensam på lördag, men då kanske allt redan är slut...
Varje år skriver jag en sammanfattning till barnen över året som gått. Där står hur vi firat deras födelsedagar, var vi varit på semester, hur det gått i deras olika sporter och hur stora de blivit. Sen skriver jag ut det och sätter i en pärm som ligger i deras "minneslåda".
Jag tar delar ur det brevet och skickar som julhälsning till vänner och bekanta. Detta har jag precis gjort! Det känns skönt att summera året och samtidigt önska God Jul till dem man tycker om. Ett slags avslut på året lixom.
Barnen älskar att läsa sina årsbrev och tar fram dem då och då för att se vad som hände för flera år sedan. Detta är ett tips till er alla, ett enkelt sätt att hålla ordning på vad som händer under åren.
Fick samtal i morse att jag behövdes i tingsrätten. Gjorde mej iordning så snabbt jag kunde och körde dit. När jag kom fram hade en annan nämndeman hunnit före, så jag hamande som värd istället. Då tar man hand om dem som ska vara med i en rättegång, målsägande, den åtalade eller vittnen.
Stannade bara ett par timmar och tänkte sen att jag skulle åka förbi min gamla lärare vars elev dog igår. Jag ville bara kolla att hon var ok. Så jag åkte dit, åt lunch och fikade med henne. Sen skulle det vara minnesstund för flickan och man bad mej stanna kvar som representant för kommunen.
Vi samlade alla elever, polisen, kurator, en präst och ansvarslärare var med. Så gick vi till platsen för olyckan. Polisen stängde av trafiken tillfälligt och alla fick lägga ner blommor, teckningar och tända ett ljus. Det var väldigt fint och mycket värdigt.
Sen skulle jag direkt till möte med junior och hans lärare. Det blev ett känslomässigt hopp i skallen som var ganska brutalt. Men det är bara att koppla om och göra det man ska lixom.
Nu ska jag ta det lugnt en stund, ta hand om junior. Senior kommer nog hem snart, han har varit på museum med sin klass. En kopp te skulle sitta fint.
Fick precis ett mail från min gamla lärare. Det var hennes elev som dog i trafikolyckan i morse. Det som redan var otäckt, blev med ens väldigt verkligt och kom otäckt nära. Jag känner verkligen med min gamla lärare, hon är en person med stor empati som alltid är nära sina elever. Det är ju en av anledningarna att vi fortfarande har kontakt.
Samtidigt är jag att tjejen hade just henne som lärare, bättre skolgång kan man inte få.
Senior kom lite för nära olyckan öven han. Morfar och Senior hamnde nämligen i bilkön som bildades efter olyckan. Han fick se när helikoptern lämnade platsen och polisens avpärrningar. Han såg även när bilen bärgades bort... något mer måste alltså ha hänt. En bil blir inte helt kvaddad av att köra på en ung tjej.
Stämningen är med andra ord inte på topp ikväll.
Fick nästan 500 bilder från framkallningen idag. Efter en del mailväxling och strul fick jag även rätt pris... så istället för 1,49 kr per bild, blev det 0,79 kr som jag förväntat mej. Jag beställer från ellos.se och där stod det att priset var 0,79 men när bekräftelsen kom stod det 1,49... ett pris som varken jag eller kundtjänst kunde hitta. Å nu 10 mail senare blir det det lägre priset - tjoho! Skam den som ger sej!
Å ni ska se bilderna, ja, några har ni ju sett. Men den förstoringen jag gjorde på en av tigerbilderna är bara så fiiiiin. Å den på apan.... mmmm. Ska rama in dem snyggt och sätta upp på väggen.
Nu kan jag börja sätta in bilderna i nytt fotoalbum som jag gör med alla mina resor. Jag älskar att göra fina album, men kvitton och allt annat man samlar på sej under resan. Att sen kunna bläddra och minnas tillbaka är bara så mysigt.
Bara att sätta igång!
Tjejen som blev påkörd i morse dog av sina skador. En 15-årig tjej från Tullinge. Fruktansvärt.
Jag funderar på den där zebralagen som egentligen bara ställt till problem. Tanken är ju god; att bilisterna ska skydda de gående och inte tvärtom. Trots allt så är ju bilar både hårdare och tyngre än människor...
MEN statistiken säger att olyckorna vid övergångsställen ökat markant och att det ofta beror på att den gående bara knallar rätt ut i vägen och räknar med att bilsterna ska stanna.
Något har gått väldigt fel när en instiftad lag orskakar mer skada än skydd.
Vaknar av klockradion, väcker Junior och går tillbaka till sängen. Ligger och slölyssnar till lokalnyheterna när jag här att en flicka blivit påkörd i Tullinge. En tonårstjej på väg till bussen, som blir påkörd på ett övergångsställe. Usch!
Jag vet att många i barnens skola åker från Tullinge vid den tiden, så hoppas verkligen inte det är någon i deras klass. Vad beror en sån olycka på? Har bilföraren för bråttom? Är flickan dåligt upplyst av refelxer? Var det halt? Var bilföraren ouppmärksam, pratade kanske i mobil...?
Vad det än är för orsak så är det fruktansvärt. Ambulandshelikopter tog flickan till sjukhus, då är det allvarligt. Hur kommer det att gå för henne? Hur blir deras jul...?
Ska nog skaffa fram ett gäng reflexer och skänka till killarnas skola, så de kan ge till eleverna. Det blir uppdraget för idag!
Svinkallt! Barnen tog på sej långkalsonger, tjocka jackan, vantar, mössa och vinterstövlarna för första gången i morse. "Jag tänker inte frysa" sa Senior. Det är vitt av rimfrost ute, tyvärr ingen snö. Inte för att jag gillar snö, men det blir både varmare och ljusare när den väl ligger där.
Jag behöver inte gå ut förrän vid lunch, då jag ska till sjukgymnasten. Så nu kryper jag ner i ett varmt bad.
Har nästan på minuten varit hemma en vecka nu. En vecka som varit fullständigt kaotisk! Massor med jobb, julfester och akitiviteter med barnen - men jag överlevde!
Å igår kväll packade jag faktiskt upp resväska också, till slut! Barnen hittade en massa fina sovenirer som jag köpt och hjälpte mej att ställa upp dem i sovenirskåpet. Grejerna jag köpt i julklapp till dem smugglades snabbt upp i mitt sovrum.
Nästan all tvätt är borta, tomma julkartonger är nedställda i källaren igen, granen är på plats och hemmet ser inte riktigt ut som ett bombnedslag längre - tom köket är fint. Så nu kan jag börja känna lite julstämning, skönt.
Idag har Jysk börjat sin REA, så snart ska vi åka dit. Jag behöver nya grangirlanger med belysning, mina är slut.
Efter ca 11 timmar lyckades jag få iväg alla 500 bilder till framkallning! Det tog 3 försöka, två nätter och många svordommar... men till slut fungerade det. Men eftersom det handlar om mej så blev det ju fel ändå... priset är det dubbla mot vad som står i prislistan.
Jag har beställt från Ellos.se och på deras första sida står det 0.79 kr per bild om man beställer mer än 99 bilder. Även i prislistan står detta belopp, men på min beställning står det 1,45. Det är ganska stor skillnad!!!
Så när nu beställning väl är igenom, har jag skrivit ett mail och bett om att få priset ändrat. Mitt pris står nämligen ingenstans! Så nu är det bara att vänta och se vilket pris jag får. Tror ni att jag ger mej??? Inte en chans!
Så åkte vi in till stan, barnens kulle provfilma för en roll i filmen om Arn. Den där som Jan Gilliou skrivit. Jag har inte läst den första boken, men den andra är bra - den har jag och barnen lyssnat på i bilen.
När vi kom in fick jag fylla i en lapp med barnens uppgifter och sedan försvann ungarna med en tjej in i ett annat rum. När jag står där kommer en gammal arbetskamrat förbi mej. DÅ inser jag att det är SF, min gamla arbetsgivare som söker skådisar. Det blir ett kärt återseende och en snabb uppdatering om vad som hänt sen sist.
Barnen fick under tiden svara på lite frågor om deras intressen, tidigare film/tv-erfarenheter och lite annat. Inom två veckor får de veta om de går vidare. Spännande!
Är du glad?
* Oftast
Är du ond?
* Absolut inte!
Är du kär?
* Nä, tyvärr...
Har du kul?
* Inte just nu...
Känner du dig frisk?
* Förutom en riktigt jobbig astma just nu, så är jag oftast frisk.
Är du allmänbildad?
* Ja
Har du rest mycket?
* Ja, men världen är ju stor!
Har du många ovänner?
* Nä, det finns väl några - men jag föredrar att radera dem från mitt minne.
Har du städat huset?
* Nä, det ser ut som ett bombnedslag med ouppackade resväskor och julgrejer om vartannat.
Har du köpt bra musik?
* Nä, det var länge sen - borde köpt Åsas skiva idag...
Har du djur?
* Just nu bara dammflodhästar, i sommar en liten valp.
Tjuvröker du?
* Nej
Din ålder är?
* 36
Hur spenderar du sommaren?
* Hela sommaren i huset på Öland
Vem fick du senast en komplimang av?
* Av en politikerkollega (från ett annat parti)
Vad är riktigt töntigt?
* Folk som slickar röv!
När gjorde du senast bort dig?
* Det gör jag alltid...
Har du skickat pinsamt fylle-sms?
* Nej.
Vem hade du senast en dispyt med?
* Äldste sonen
Varför gör du sånna här test?
* För att smita undan från de miljontals grejerna som jag bara måste göra men inte vet var jag ska börja...
När är någon söt?
* När man tänker på andra
Har du raggat på Internet?
* Gör inte alla det?
Hur bor du just nu?
* Kedjehus
Trivs du med hur du bor?
* Absolut! Bor för billigt för att kunna flytta!
Vilket är ditt livsmål?
* Att se mina barn växa upp till starka, lyckliga individer.
Har du använt något hår produkt idag?
* Shampo & Balsam, gel och spray och en borste!
Hur många speglar finns i det rum du är i nu?
* Två gigantiska!
Var är du nu?
* I mitt sovrum/kontor
Har du bråkat med någon idag?
* Nä
Saknar du någon nu?
* Alltid...
Röker du?
* Nej
Dricker du alkohol?
* Väldigt sällan
Tar du droger?
* Absolut inte
Vad köpte du senast?
* Storhandlade på Ica Maxi nyss.
När var du i en affär senast?
* För typ 20 minuter sedan.
Mötte du någon du kände då?
* Nä, faktiskt inte!
Tycker du om dina grannar?
* Några tycker jag mer om än andra...
Använder du ICQ eller msn?
* Msn, den går för jämnan.
När fick du senast en present?
* Igår faktiskt, julklapp från jobbet.
Vad har du för framtidsplaner?
* Ingen aaaaning!
När gjorde du senast något riktigt dumt?
* Kommer inte ihåg, har nog förträngt det..
Vad drack du senast?
* Ett stort glas vatten nyss
Vilken musik gillar du?
* Drypande ballader
Vad har du för planer till helgen?
* En miljon projekt; städa, fixa julgodis, julpynta, packa upp resväskorna, tvätta, betala räkningar och en massa annat.
Har du en hårborste i din väska?
* Nä, har ingen väska
Vill du ha barn?
* Absolut inte!
Hur skulle din bästa vän beskriva dig med ett ord?
* Energisk
Vilken färg har du på dina underkläder nu?
* Vita
Vad tycker du om sex and the city?
* Är ganska neutral...
Gillar du dokumentärer?
* Älskar dokumentärer.
Längtar du till din nästa födelsedag?
* Jepp, älskar födelsedagar; både min och andras. Men jag längtar mest tills jag fyller 40, då blir det en safari!
Brukar folk säga att du ser äldre ut än du är?
* Aldrig.
Har du rakat dina ben någon gång?
* Ja
Är du feminist?
* Beror på hur man ser det... Jag är för allas lika värde, men kallar mej inte feminist, inte köttätare heller för den delen...
Vilken åldersgräns tycker du det ska vara på systembolaget?
* 18 verkar väl vettigt.
Borde man få röka på pubar?
* Nej
Är du sugen på något nu?
* Ja, jag missade lunchen.
Vilken är din favorit kaka?
* Tycker inte om kakor, men en chokladboll skulle sitta fint.
När fikade du senast?
* Det var väl i Tingsrätten i torsdags...
Vilken stad är din mamma från ursprungligen?
* Vedby, Löttorp, Öland
Har du kvar dina barndomsskivor?
*Ja, några på vinden tror jag
Hur många hål har du i öronen?
* 3
Vem pratade du med senast?
* Min pappa.
Vad pratade ni om?
* Hur kvällen ser ut.
Brukar du bada i sjöar om somrarna?
* Nä, tycker inte om att bada ute.
Vad gör du just nu?
* Chattar med en kompis på msn
Vilken var din första festival?
* Ingen aning!
När kräktes du senast?
* I fredags förra veckan.
Vad lyssnar du på just nu?
Inget - här är tyst och skönt!
Har du sovit i din egen säng inatt?
* Ja
Har någon annan sovit i din säng inatt?
* Nä
Vill du bo i sthlm, Gbg eller Malmö?
* Sthlm
Har du sagt jag älskar dig till någon idag?
* Ja!
Är du homosexuell?
* Nej
Vem ringde dig senast?
* Min pappa
Vem ringde du senast?
* Sonens tränare
Vad tycker du om sex före äktenskapet?
* Det har väl inte jag med att göra???
Hur svarar du i telefonen?
* Jag tar handen, greppar runt luren och för den till örat... sen säger jag mitt förnamn...
Inatt blev det samtal till SOS, jag var helt enkelt tvungen. En liten ensam tjej skickade sms och jag tog dem på allvar, den här gången tog jag hennes hot på allvar. Den här gången ville hon verkligen skada sej själv och hade enligt henne själv redan börjat.
Polisen som svarade var mycket bra och tog även han hotet på allvar. Efter ungefär en timmes sms-kontakt (hon vill inte prata i telefon) får jag veta att hon ångrar sej. Polisen vill ändå kolla att hon är ok. Jag försöker få henne och tala om hur illa det är, behöver hon sys... mm. Ingen mer kontakt, jag kan bara hoppas att hon är ok.
Nattsömnen blev därför inget vidare, men det har ingen betydelse i sammanhanget. Jag bli bara mer och mer besluten i min vilja att ta hem henne hit. Frågan är ju om det är praktiskt genomförbart.
Efter en lång och fullspäckad vecka är det skönt att vända blad och se att det är fredag. Även denna dag är fullpackad, men sen blir det lugnare hela vägen fram till jul. Skönt!
Idag ska jag inte till jobbet strax innan lunch och fixa julfesten. Killarna kommer in efter skolan, de ska vara lekledare för 14 ungar... det slipper jag. Jag ska bara se till att alla är på plats vid rätt tid och att maten serveras som den ska. När allt är slut vid 22-tiden ska jag sparka ut alla och larma. Enkelt!
Blääää! På nämnden nu ikväll blev jag och några andra avtackade. Skillnaden är att de andra avgick frivilligt... när turen kom till mej blev det riktigt känslosamt. Jag vill ju inte alls sluta mitt uppdrag!
Efter avtackning och nämndmöte var det julmiddag och fest, tack o lov! En hel del vin senare är jag nu hemma och ska börja begrunda mitt öde. Va sjutton ska jag göra nu???
Det var ju länge sedan jag pendlade dagligen. Igår var det dags att börja med det igen, för några dagar. På förmiddagen gick det bra, men kvällen...
Junior kom upp till mej på jobbet och vi gick med raska steg mot tåget strax innan 18. Kommer upp på perrongen och där står tåget, så bra! Vi kliver på och sätter oss. Efter en stund säger man att det är strul vid södra station och att vi får vänta lite. Helt plötlsigt börjar folk kliva av och när vi tittar på skylten utanför tåget, så har man bytt håll på det. Nu går det tillbaka där det kom ifrån.
Jaha... bara att kliva av. Efter ungefär en halvtimme, kommer ett nytt tåg. Vi kliver på detta och efter en stund byter även detta skyltning! Vad är detta??? Då ser jag en kompis som står och ringer och börjar prata med henne. Hon är fly förbannad och tänker ta en taxi hem och utnyttja resegarantin. Vi hänger på!
Två timmar efter påbörjad hemresa är vi hemma, sisådär 75 minuter senare än vi skulle. Inte riktigt som man tänkt sej, men jag hade iaf trevligt sällskap.
Luciatåget var klart godkänt. Särskilt med tanke på att jag fixade det via sms från indien... Inte illa pinkat!
Alla här var nöjda, särskilt lilla VD´n. På fredag är det julfest som gäller. Då ska även barnen vara här och jobba, de ska ha fiskedamm för alla barn. Tomten kommer förståss...
Gott var det! Jag kunde äta! Men natten kommer nog inte bli kul... känner redan hur magen är i uppror och att natten nog blir en lång vistelse på toa. Tur man har golvvärme...
Bara jag är ok imorrn. Ska sitta i tingsrätten hela dagen, då går det inte an att ha en dålig mage. Men det känns iaf skönt att ha ätit idag, energin var nästan slut i kroppen och behövde påfyllning.
Nu mår jag bättre även om magen är paj.
Då ska man alltså summera resan då... hur var det? Det där med att vara ledig utan barnen tycker jag var ganska överreklamerat. Jag reser nog ändå hellre tillsammans med barnen. Vet itne riktigt varför, men vi har alltid kul ihop och kan varandra rutiner.
Klart det var skönt att bara ta ansvar för sej själv. Men det är inget behov jag har, upptäckte jag.
I stort så var det självklart häftigt att få resa runt i Indien. Även om vi bara hann med en mycket liten del av landet. Vi kunde trots allt bilda oss en ganska bra uppfattning om landet och om vi vill åka dit igen. Jag kan för min del säga att jag är klar med norra Indien, men gärna skulle se kusten. Från sverige är det ju enkelt att åka till Goa, så det får väl bli en resa dit i framtiden.
Barnen har haft det bra hos mormor och morfar, så nu vet vi iaf att det funkar om det finns behov. Det visste jag ju egentligen redan innan, men att de kunde vara där så länge är ju bra att veta.
Nu kommer det dröja innan jag åker iväg igen. Vi ska ju köpa hund!
När man varit borta några veckor är det en hel del som ska fixas när man kommer hem. Hittills har jag iaf öppnat all post, kollat det personliga ekonomiska läget (som ser lite skralt ut...) och gått igenom mailen.
Det jag måste hinna idag är bla att träffa sjukgymnasten och det blir väldigt bra. Sov illa på flyget och nacken är helt paj. Så det ska hon få fixa. Sen måste jag storhandla, allt är slut! Måste också skriva ut dagordning och lite annat för styrelsemötet ikväll, men det går snabbt. Har en del telefonsamtal att fixa också...
Jaja, lite lugnt blir det nog också, måste ju få tid att sova middag!
Jag som var så spänd och trodde jag skulle få en riktigt överraskning... det fick jag iofs... inte en enda tomte var på plats!!! Jag och Junior hade ju plockat fram alla julgrejer och barnen skulle pynta medan jag var bortrest. Inte!
När jag kommer hem, har de inte ens plockat upp ljusstakarna i fönstret - trots att de stod klara nedanför! Lite besviken blev jag faktiskt.
Ikväll ska jag ha styrelsemöte här, så idag gäller det att vara effektiv och plocka upp alla julgrejer och ta undan alla kartonger. Jag som trodde jag skulle slippa...
Tänk va bra det kan bli! Hela 3 kilo har jag gått ner under Indienresan. Strålande! Nu ska jag bara försöka hålla det oxå...
Jag gillar indisk mat, så länge den inte är stark. Jag vill känna kryddorna och den rika smaken, men gillar inte när det är så starkt att tungan domnar. Claras mat var riktigt god!
Men så är det ju så med mej att jag knappt kan titta på en världskarta utan att bli magsjuk. Den här gången hade jag tagit sånt där drickvaccin mot magsjuka, det hjälpte kanske - inte vet jag. Jag klarade mej iaf nästan hela resan utan att bli dålig i magen. Problemet var att jag inte blev hungrig, maten stod mej upp i halsen.
Å i fredags och lördags mådde jag riktigt illa, bara låg och sov. På hemresan åt jag knappt något, igår när jag kom hem blev det lite gröt och två smörgåshalvor. Idag har jag ätit en prickikorvmacka - den var väldigt god!
Ikväll ska jag på julbord, får vi se om jag kan äta då...
Kommer precis hem från en simtävling med Junior. Hela dagen har bara sprungit iväg, har inte ens hunnit backa upp handbagaget. Magen är fortfarande inte bra och kroppen ligger i fel tid... mina ögon säger att det är mitt i natten nu och vill sova.
Barnen sitter och äter sen middag, jag gör mej färdig för sängen. Skulle ju skriva lite emr om resan, men orkar inte - det får bli imorrn.
Gonatt everyhopa!
Resan gick bra. Det tog 8 timmar mellan Delhi och Amsterdam, och 2 mellan Amsterdam och Stockholm. Så det tar en liten stund att transportera sej runt världen.
Dessutom fick vi en rejäl språngmarsch i Amsterdam. Vi landade strax innan 6 och nästa flyg skulle gå 7. Lugnt med en timme ju... men det var det inte. Passkonstrollen och säkerhetskontrollen tog hur lång tid som helst. Så när vi var klara med det lyste det "GATE CLOSED" på vår avgång. Då blir man lite stressad...
Klockan var då redan 6,45. Jag sprang som en galning och luftrören kollapsade totalt. Jag kom fram till gaten och kräktes, men vi hann med flyget!
När vi kom fram i Stockholm stod Senior och morfar och väntade på oss. Så skönt att se dem. Vi skjutsade hem kompisen och åkte hem till mormor och åt gröt och skinkmacka. Den gick ner och jag tror jag får behålla det också...
Nu har jag badat lite snabbt och ska sätta på mej fräscha kläder. klockan 13 ska jag med Senior på skytteavslutning, han ska få en massa utmärkelser och sen ska vi se simtävlingar med junior.
Nu är allt som vanligt igen!
Om en timme åker vi till flygplatsen i Dehli. Sen är det bara några timmar innan jag får träffa barnen igen. Hoppas senior följer med och möter mej...
Nu har vi haft lite kalas här, mycket folk blev det. Men så helt plötsligt bröt alla upp och gick iväg till en restaurang... vi blev lixom kvar...
Men klara hade lagat mat åt oss, fast jag kunde inte äta något. Mår fortfarande inte hundra... men mycket bättre.
Nästa gång jag skriver är jag hemma igen!
Sweden here I come!
Mår riktigt dåligt idag. Maginnehållet sitter i halsen och jag fryyyyser. Har legat i sängen med ett tjockt täcke större delen av dagen, klockan är snart 15.oo här.
Om två timmar är det kalas i huset.Familjen vi bor hos åker hem nästa vecka och ska börja ge bort delar av sitt bohag. Alla de andra svenskarna är inbjudna.
Så nu ska jag iaf försöka få i mej en kopp te, så får v se hur länge jag får behålla den...
Inatt åker vi hem, landar 9.10 imorrnbitti.
SKa bli skönt att få ligga sjuk i sin egen säng istället...
I morse traskade vi iväg till Spa´t här i närheten. Jag fick en sista, välbehövlig manikr och pedikyr - såååå skönt. Kompisen fick sina 45-or fixade och Anna färgade håret.
För ca 100 svenska kronor fick jag rengöring, peeling, insmorning och en underbar massage! Sen får man även alla naglarna målade i valfri färg. Snacka om lyxig känsla.
Nu kommer fötterna iaf må bra resten av vintern.
Den som tycker att vi har tät trafik i Stockholm har inte sett mycket... Här ska det vara 4-filiga vägar, alltså 2 filer åt varje håll - det märks inte! Här kör man där det finns plats oavsett om det är i rätt trafikriktning eller ej. Förvånanvärt få bilar är buckliga.
Sen har vi ju de där med kossorna. Rätt vad det är så kommer en kossa gående, eller ligger mitt i vägen. Det är väldigt höga böter om man kör på en ko, så det passar man sej för. Vi såg en ko som hade självdött mitt på vägen och den fick ligga tills någon kunde ta bort den på ett "värdigt" sätt.
Hundarna lägger sej också överallt. Alla levande väsen anses okränkbara och man får inte flytta eller göra illa hur som helst. Detta verkar både hundar och kossor vara väldigt väl medvetna om och gör lite som de själva vill.
Tuck-tuckar är också ett litet problem och kallas ofta för kackerlackor. Sånt som man inte vill ha nära sej...
chauffören ringde för en stund sedan och är nu tillbaka hemmaigen. Han hade ingen bra förklaring alls till varför han inte kunde bli nådd på mobiltelefonen som han brukar...
Just nu "diskuterar" de utanför bilen...
Jaja, ett problem mindre. Nu ska jag ta en tupplur på maten. Får man inte sova gott på nätterna så får man ta igen det någon annan gång. Här kan man ju dessutom vila i SOLEN!
Dagen börjrade med en lång sovmorgon. Värdfamiljen hade sitt, Anna jobbade - Jocke var och tränade, barnen är i skolan. Det var bestämt att vi skulle åka till marknaden och shoppa 10.30. Men när jocke väl kommer hem så kommer han i taxi, chauffören är väck!
Vi ringer och sms, inget svar... så efter en stund ringer vi efter en taxi som tar oss till marknaden. känns lite onödigt när man har en chaufför... men men. Taxin väntar medan vi handlar och tr oss sedan hem igen. Men allt detta gör ju att vi är minst en timme försenade och inte hinner det vi ska idag. Behöver jag säga att "master" är rejält förbaskad på sin personal?
Jag fick iaf tag på ett par grejer till mej på marknande, plus några julklappar till barnen. Tyvärr lyckades jag köpa en trasig väska oxå... en jätte fin liten aftonväska. Såg inte förrän jag kom hem att den var trasig :-(
Nu ska vi äta lunch (klockan är 13.30 här) och sen invänta en vän från sverige som varit i Taj Mahal och ska hälsa på oss.
Det är inte ofta jag längtar hem när jag är ute och reser, men den här gången gör jag faktiskt det. En del beror ju på att barnen inte är med, men detta med andningen börjar faktiskt bli riktigt jobbigt.
Nu har jag hostat mer än en vecka och hållit folk vakna på nätterna, det börjar alltså gå fler än mej på nerverna...
Kommer hem på söndag. Mår jag inte mycket bättre på måndag får det bli ett läkarbesök. Kan ju inte sitta i tingsrätten på tisdag och hosta...
Det måste verkligen vara luften här som inte funkar för mej. Igår när vi kom tillbaka kunde jag prata ordentligt, men efter bara en dag inne i stan så har jag nästan tappat rösten igen.
Får nog acceptera att inte kunna prata ordenligt förrän jag är i sverige igen... Hostar gör jag också, trots att jag är jätte duktig att ta medicinerna. Så det får nog bli en läkarundersökning när jag kommer hem.
Jag har alltså hittat ett land i världen som inte passar en person som har astma (inte ens minsta lilla doftöverkänslighet). Kan ju vara en bra kunskap... Så mycket som jag har rest, men aldrig har det blivit så här förr. Till och med New York och Mexico City var bättre.
Nu är jag ensam hemma och kan för första gången reflektera över allt som hänt senaste veckora. JAG SAKNAR UNGARNA!!!
Indien är ett STORT land! Så är det! På två veckor hinner man inte se mycket, men man hinner ändå få en smakbit på landet. Det är inget land jag kommer längta tillbaka till, men glad att ha varit här.
Att åka utan barnen gör jag inte om på länge, vi har helt enkelt roligare tillsammans än på varsitt håll. Kompisen Roffe är ett jätte bra sällskap, men det är lite ovant att inte göra som man brukar. Dessutom har vi helt olika ekonomiska möjligheter och då blir det lite tokigt ibland. Jag vill göra fynd, vilket han inte är så intresserad av...
Nu har vi 2 hela dagar kvar här. Imorrn ska vi väl shoppa det sista och sen blir det förmodligen en hel del partajande både fredag och lördagkväll. Det ska bytas lite mer adresser mellan nya bekanta även här. På söndag är allt som vanligt igen.
I morse var vi med barnen till deras skola. Barnen i familjen går i amerikans skola och all undervisning är alltså på engelska. Vi blev visade runt och jag måste säga att jag var mycket imponerad!
Sen åkte vi iväg med Jocke, som vi bor hos och fikade. det var uppladdningen för vad som skulle komma sen. Vi skulle promenera runt i gamla delen av stan, Old Delhi. Det är ingen barnlek...
Old Delhi är sunkit helt enkelt. Här bor man i skjul, tiggeriet är utbrett, det stinker och man vill inte vara här särskilt länge. Jag tyckte att det liknade Kairo en hel del, men i Kairo stinker det inte lika mycket. Här finns slumområden och fattigdomen är stor!
Efter detta tog vi en snabb titt på ett fort och sen körde vi iväg för lunch. Jag hann köpa lite julklappar till barnen också, men eftersom de läser detta så kan jag inte säga vad jag har köpt... ;-)
Igår började vi vår hemresa strax efter 10. Först åt vi frukost med våra nya bekanta, bytte mailadresser och sånt som man ska göra. Sen kördes vi flera minuter till tåget, som låg kanske 300 meter bort - men är det lyxbehandling så är det...
Vi skulle åka leksakståg en del av resan tillbaka till delhi. Alltså smalspår, 20 km/tim, men mängder av stopp. Det som tog 3 timmar i bil, tog 6 timmar med tåg. Sen fick vi vänta 1 timme innan det "riktiga" tåget tog oss resten av vägen.
Men även här hittade vi nya bekanta. En kille från Tyskland och Justin från Australien. Tysken skulle åt ett annat håll efter leksakståget, men Justin skulle hela vägen till Delhi. Han hade faktiskt bott och pluggat ett tag i Lund och fick nu möjlighet att öva lite svenska. Han saknade våra svenska kanelbullar fick vi veta ;-)
Efter alldeles för många timmar på tåg, dessutom med ont i ryggen, kom vi iaf till slut fram till delhi. Vi fick vänta på vår bil en stund, men kom sen "hem" igen. Skönt med en hård säng igen, sängen i Shimla var alldeles för mjuk för mej.
Vi tog en rejäl sovmorgon på tisdagen och en lång frukost. Brevid oss satte sej en familj där frun helt plötsligt sa "gomorron" till oss på klingande svenska!
Hon var svenska från Västerås, gift med en Indier och bodde numera i England. Vi pratade en stund och bestämde sen att v skulle upptäcka byn tillsammans med dem och deras två vuxna döttrar.
Precis när vi skulle gå öppnade sej himlen och regnet vräkte ner. Så vi satte oss i baren och väntade en stund och snart var det blå himmel igen.
Vi tog en taxi till en hiss som tog oss några våningar upp, istället för att gå runt hela vägen. Där uppe fanns en knallgul kyrka och vägen till Ap-templet. Vi gick runt lite och sedan gick den andra familjen åt sitt håll och vi åt ett annat. Vi ville se Ap-templet som låg ca 2,5 km uppåt.
På väg dit gick vi in i en affär som rådde oss att inte gå upp till templet eftersom där finns mängder med apor som tar grejer från turisterna. Speciellt gillar de glasögon och eftersom jag är beroende av mina glasögon och förmodligen aldrig skulle få se dem igen... så beslutade vi att det där templet fick vara... surt... men så är det ibland.
På väg tillbaka till hotellet fick vi en rejäl hagelskur över oss och var helt dyngsura när vi kom in igen. Jag hade inga andra skor med mej och fick snällt stanna inne resten av dagen. Kompisen bytte kläder och skor och gick ut en sväng till.
På kvällen tog vi upp mat på rummet och jag har aldrig ätit en godare pasta-carbonara!
Eftersom allt är mycket billgare här, så tyckte vi att det kunde vara kul att satsa på ett riktigt lyxigt boendealternativ när man faktiskt har möjlighet. Hotellet i Shimla var ganska outstanding faktiskt.
När vi kom fick vi sitta i loungen med varsin drink, medan personalen fixade incheckningen. Alla hälsade oss med en bugning och Mr och Mrs. Vårt bagage fick vi absolut inte bära upp på rummet själva, utan min RYGGSÄCK bars upp av en piccolo.
Rummet var väldigt fint, med separat sovdel och avskild badrumsdel. Tv, video + DVD på rummet. Från balkongen hade vi utiskt över halva Himalaya.
Hotellet byggdes av britterna på sent 1800-tal och användes som sommarbostad när det var för varmt att bo i Delhi. Här skulle vi alltså bo ett par nätter.
I måndags hämtades vi 06.45 av vår "driver" David. Han körde oss till tågstationen och hjälpte oss att hitta rätt perrong. Tåget gick 7.40 och var framme vid först stoppet drygt 4 timmar senare. där blev vi hämtade av en bil med chafför och körde sedan ytterligare 3 timmar upp i bergen.
Till slut kom vi till bergsbyn Shimla som ligger på 2100 meters höjd. En mysig lite by med mycket apor, kan man väl säga.
Jag orkade inte göra särskilt mycket mer än att ta en lur på sängen när vi kom fram, men kompisen tog en lite promenad på egen hand och upptäckte byn.
Har fått en del kommentarer på att man är ganska klantig om man so astmatiker åker på långresa utan sin medicin - jag håller med! grejen är den att jag aldrig blivit så här dålig förr, det har bara varit någon liten attack- inget allvarligt.
Den här gången var det värre och har hållit i sej länge. Under dagarna uppe i bergen har jag fått tillbaka rösten, men hostar gör jag fortfarande.
Träffade faktiskt en brittisk läkare och forskare på astma i förrgår som sa att många blir dåliga i Indien. Särskilt i Delhi är luften så dålig att man blir sjuk även om man har ganska friska lungor.
Skriver mer om Himalaya imorrn.
Första advent och jag har 25 grader vamrt... helt fel! Men skönt... Natten blev lungare, jag har inte alls hostat lika mycket, utan fått sova några timmar.
Idag har vi shoppat. Jag älskar att pruta och hitta grejer till bra pris, det kan man göra här - men det är inte lika billigt som på Sri Lanka. Jag hittade iaf lite grejer till killarna och någon liten grej till mej. Så nu är jag nog välkommen hem iaf ;-)
Idag har Senior skyttetävling, så just nu väntar jag bara på att det ska komma ett sms från honom så jag får veta hur det gått.
Just nu är vi på glögg-party hos andra svenska här. Imorrn väntar nya äventyr, då ska vi upp i bergen. Åka tåg upp en bit på Himalaya.
Så får vi se när vi hörs igen. Huset där vi bor har ingen telefon just nu, så det blir lite svårt att komma åt internet då. Ha en bra första advent allihop!
Hade ett astmaanfall natten till fredagen och mådde ganska dåligt under bilfärden till Delhi (medicinera fanns ju i sverige...förståss...). Fick ett ännu större anfall natten till lördag... då var resten av huset också vakna... jag råkade vecka dem...
Så lördagen gick åt till att leta efter ett apotek och köpa medicin. DEt gick jättebra, här behöver man bara veta vad man ska ha och sen köpa det. Vaddå recept???
Ikväll var den stora kvällen. På med balklänningen och de högklackade skorna, gubbarna hade smoking. Vi skulle ju på bal!
Ca 300 gäster fick gå uppför röda mattan akompanjerade av säckpipor. Mer champange och sedan en 7-rättersmiddag! Gott var det och mätta var vi, när vi skulle lära oss skotska folkdanser...
Åså blev det sent igen... vi var inte hemma förrän vid 2 i morse.
Hela fredagen satt vi i bilen tillbaka till Delhi. Vi kom fram strax innan 18 och fick snabbt byta om för att åka till Australiens ambassad på cocktaliparty. Mitt resesällskap samt vår värdinna var magsjuka, så jag och husvärden åkte dit ensamma.
Jag träffade en massa nya, trevliga människor och hade såååå kul! Tjejerna drack champange och killarna körde med öl. Behöver jag säga att det var gott och att det blev sent...?
När vi skulle besöka Amberfort kunde man välja på att gå eller åka elefant - vi valde elefanten.

Denna byggnad är egentligen bara en fasad. Bakom alla fönster kunde maharadjans kvinnor sitta och se allt som hände utan att själva synas.

Tigeräventyret är över och vi är mycket nöjda! Det vi sett var tydligen något i hästväg, guiden var helt exalterad. Våra bilder ville direktören på hotellet kopiera, så vi satt på hans kontor halva natten och titta på mängder av fina tigerbilder. Så nu kommer de att läggas ut på dera hemsida för resten av världen att beskåda.
Nästan hela torsdagen gick åt att köra mellan Ranthambore och Jaipur. Väl där träffade vi en nu guide som visade oss staden och tog oss med på lite shopping.

Hon låg bara 3-4 meter från vår jeep. Här har hon koll på djuren som betar i en vattenpöl i närheten. Det är en hona. ca 14 år gammal och precis fått ungar - som vi tyvärr inte såg.

Man blir lite trött av att agera modell...

Här tröttnar hon nog på att vi stör hennes middagsplanering. Hon tar en promenad pch går så nära vär bil att jag skulle kunna röra henne, men händerna var i tryggt förvar inne i bilen.
Utrycket Cat-walk har numera en helt ny betydelse för mej.
Så var vi framme vid resans höjpunkt, men det visste vi ju inte innan. Vi kom fram till ett jättefins resort, men underbar trädgård och supertrevlig personal. Vi fick direkt höra om några som precis sett en tiger och att det var ett av de första tillfällena i år. Så man skulle ha mycket tur för att få se en...
Upp vid 5.30, 6.15 gick första safarituren. Vi såg mängder med fina apor, antiloper och vildsvin - men ingen tiger... jaja... det hade vi ju inte heller väntat oss.
Tillbaka till hotellet, käka frukost, sola och äta lunch - sen drog vi ut på nästa tur. Då gick det bättre kan man väl säga...